Tomma kyrkor tungt kulturarv

I ett sekulariserat och urbaniserat Sverige står allt fler kyrkor
outnyttjade. De flesta är klassade som kulturarv och vad som ska hända med dem är oklart.

Av Sveriges 3 400 kyrkor är 2 900 klassade som kulturarv. Det innebär att inga större förändringar får göras med dem utan länsstyrelsens tillstånd. När de restaureras krävs bestämda material och tekniker. Samtidigt måste de underhållas och värmas upp vintertid.

Svenska kyrkan får 460 miljoner kronor per år av staten för att klara detta åtagande. Men de pengarna räcker inte, och med ett vikande medlemsantal innebär det stora ekonomiska påfrestningar på kyrkan.

Det berättar Magdalena Hillström, forskare vid Tema Q, Kultur i samhället, Linköpings universitet. Hon är en av fem forskare i projektet ”Hur blev svenska kyrkan ett nationellt kulturarv?”, som ska belysa vilka lösningar som hittills utvecklats och diskuterats på det här problemet, även internationellt. Forskarna ska också analysera hur gällande lagstiftning påverkar ansvaret för pastoralt övertaliga kyrkor.

Magdalena Hillströms del i projektet handlar om att förstå hur kyrkorna gick från att vara religiösa byggnader till att bli en del av ett sekulärt kulturarv. Konkret innebär det att hon utforskar den kyrkoantikvariska rörelsens historia under senare delen av 1800-talet.

– Fornminnesföreningar tog hand om kyrkorna, berättar hon. Kyrkliga inventarier flyttades till museer, men kyrkorna blev också själva ett slags museer. Kyrkornas kulturhistoriska värde skildes från det religiösa.

Många präster var drivande i den här processen. Frågan är vad den har inneburit. Överlever Svenska kyrkan som ett slags kulturarvsförvaltare, snarare än som trossamfund?

– Många kyrkor idag finns inte där människor bor, konstaterar Magdalena Hillström. Det pastorala behovet av dem finns inte alltid kvar.

Hittills har endast 20 lagskyddade kyrkor sålts för andra ändamål. Samtidigt förutses Svenska kyrkan tappa mer än 800 000 medlemmar mellan 2010 och 2019. I ett annat projekt, ”Gamla kyrkor – nya värden” studerar Magdalena Hillström processen kring Åtvidabergs nya kyrka, som har varit övertalig sedan 1950-talet då den gamla kyrkan restaurerades. Idén är att sälja församlingshemmet och göra om den nya kyrkan till församlingshem. Hittills har det inte lyckats.

Magdalena Hillström konstaterar också att det är församlingsprästerna som måste vara drivande i dessa frågor. Det finns ingen annan som tar ansvaret.

– Teologerna blir fastighetsförvaltare, konstaterar hon.

I projekten medverkar också Svante Beckman, Tema Q, samt forskare vid Göteborgs universitet och Jyväskylä, Finland. Projekten finansieras av Riksantikvarieämbetet, Svenska Kyrkan och Vetenskapsrådet.

Mer forskning från Tema QVisa/dölj innehåll