Tema kultur och samhälle - Tema Q

Bild inifrån Guggenheim museet i Bilbao. Taget underifrån så att ljusa trappor, fönster och ljus bildar en spännande arkitektur.
David Calzada/Mostphotos

Tema kultur och samhälle (Tema Q) bedriver tvärvetenskaplig forskning i gränslandet mellan humaniora och samhällsvetenskap.

Forskare vid Tema Q delar ett intresse för en kritisk/analytisk förståelse av de sociala, kreativa, ekonomiska, juridiska och politiska dimensionerna av kunskapscirkulation och kulturarv.

Vårt engagemang för tvärvetenskapligt arbete manifesteras i överlappningen mellan Tema Q-forskare och våra sammankopplade forskningsområden. Vår ambition är att ytterligare stärka forskning om hur kulturarv och kunskap cirkulerar, tolkas och regleras inom och mellan vardagsliv, medier, traditioner, institutioner och arkiv.   

Forskningsområden och forum

Forskningsmiljön Tema Q:s främsta fokus och styrkor finns inom områdena medierad kultur, kulturarv samt form, estetik och gestaltning. 

Medierad kultur

Forskningen inom medierad kultur har ett brett fokus och innefattar såväl studier av medietexter i sig som deras produktion, spridning, användning och reglering. Kulturens mediering, materialiteter och gestaltning undersöks både ur ett samtidsorienterat och historiskt perspektiv, samtidigt som forskningen har ambitionen att vara tvärvetenskapligt och metodologiskt innovativ.  

Vi har en specifik och unik profil i vår kompetens inom immaterialrättens förhållande till olika medieteknologier och kunskapscirkulerande principer.

Vi knyter an till en livlig och tvärvetenskaplig internationell forskningsfront som spänner över ett flertal disciplinära fält men som intresserar sig för olika sätt att reglera såväl konstnärliga verk som kunskap och innovation.

Vi är särskilt fokuserade på spänningsfälten mellan olika materialiteter och de formella och informella normer genom vilka kunskap cirkulerar i samhället. Detta inkluderar maktperspektiv på resurser och tillgångar. Den mångdisciplinära forskningen kring patent och kunskapscirkulation fokuserar på patentets förhållande till dokument, filer och informationshistoria.

Kulturarv

Forskningen inom kulturarvsområdet undersöker processer som aktualiserar utvalda förflutenheter och därigenom skapar nya framtidsriktade praktiker och miljöer inom och utanför institutioner. På tvärvetenskaplig grund bidrar vi till utvecklingen inom forskningsfält som kritiska kulturarvsstudier, museologi och minnesstudier.

Vi studerar konstruktion, förändring, skiftande innebörder och gestaltning av materiella och immateriella kulturarv. 

Forskningen har ett särskilt fokus på att utveckla en kritisk förståelse av digitala praktiker och de politiska, demokratiska, ekonomiska och materiella aspekter som följer av digitalisering och globalisering av meningsfulla förflutenheter.

Ett annat av våra styrkeområden är museer, social relevans och samhällsförändring där vi bidrar med teoretisk och metodologisk reflektion kring de utmaningar som museer och arkiv står inför.  Kulturarvsforskningen vid Tema kultur och samhälle är också inriktad på frågor om immaterialrätt och kulturarv, och på att undersöka traditionell kunskap och naturresurser i termer av ägande och bruk av gemensamma tillgångar.

Forum för form, estetik och gestaltning

Forum för form, estetik och gestaltning är en plattform med syftet att initiera, inspirera och utveckla samspelet mellan gestaltande perspektiv och grundutbildning, forskning och infrastruktur på Institutionen för kultur och samhälle. Inom forumet samlas de estetiska, gestaltande och formvetenskapliga grundutbildningsmiljöerna och det tvärvetenskapliga förhållningssätt som dessa utbildningar vilar på. 

Forumet stödjer en vetenskaplig förankring och det integrering av teoretiska och praktiska perspektiv. Vid ett högre seminarium kopplat till formvetenskap bjuds interna och externa aktörer in för att presentera och utveckla konstnärliga projekt och egna texter, diskutera aktuell forskning och hitta samarbeten kring ansökningar av forskningsmedel etc.

Urval av pågående forskningsprojekt

Plattformar, nätverk och tidskrifter

Vid Tema Q finns plattformar och nätverk för forskning, samarbete och samverkan. 

Forskare vid Tema Q är aktiva i forskningshubben KOMPASS som utvecklar tvärvetenskaplig forskning om former och normer för kunskapscirkulation. Vi är drivande i LiU Humanities, ett forum som stödjer samverkan mellan forskare, lärare och doktorander tvärs över institutions- och ämnesgränser. Vi är delaktiga i redaktörskapet av den vetenskapliga tidskriften Culture Unbound. Vi nätverkar med universitet och institutioner i Sverige och utomlands:

  • Université Paris-Sorbonne
  • Institute for Culture and Society University of Western Sydney, Australien
  • Amsterdam School of Cultural Analysis vid University of Amsterdam
  • Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet
  • Royal Holloway, University of London
  • University of Kent, Canterbury

Forskarutbildning

Forskarstudier inom kultur och samhälle

Vid Tema kultur och samhälle bedrivs sedan höstterminen 2002 en forskarutbildning som är fyraårig (240 poäng) eller tvåårig (120 poäng) och leder fram till filosofie doktorsexamen eller filosofie licentiatexamen inom Tema kultur och samhälle.

Forskarstudierna erbjuder en kunskapsfördjupning och ger en kompetens inom ett angeläget samhällsområde och forskningsfält, riktat mot en framtid där kulturen intar en allt viktigare plats.

Doktoranders forskningsprojekt

Representationen av Svenska Patent- och registreringsverket under 1940-talet

Isabelle Strömstedt undersöker representationen av svenska Patent- och registreringsverket under 1940-talet.Genom en mikrohistorisk studie analyserar hon hur en enskild utställning gav allmänheten idéer och förståelser för Patent- och registreringsverket som institution.

Avhandlingen skrivs inom forskningsprojektet PASSIM.

Musikstycken och deras agens i hur ontologisk status och betydelser produceras

Johan Larson Lindals forskning berör musikstycken och deras egen agens i hur deras ontologiska status och betydelser produceras. Han studerar rörelsemönstret och olika medieringar av ett enskilt verk – den österrikiske kompositören Ernst Kreneks Tredje stråkkvartett, op. 20 (1923) – under perioden från dess komposition till och med Andra världskriget.

Det huvudsakliga perspektivet är Actor-Network Theory och mikrohistoria. Han diskuterar även olika teoribildningar om det musikaliska verkbegreppet och musikens ontologi, inräknat musik som upphovsrättsligt skyddad egendom. 

"Not All Museums” Memory, politics and museum activism on the move

Olga Zabaluevas avhandlingsprojektet “Not All Museums” Memory, politics and museum activism on the move handlar om ett nationellt demokrati- och migrationsmuseum i Malmö: Rörelsernas museum.

Afterlives: Histories of Women Concentration Camp Survivors in Sweden

I sin doktorsavhandling, med den preliminära titeln Afterlives: Histories of Women Concentration Camp Survivors in Sweden, analyserar Victoria Martinez hur kvinnor som överlevde Förintelsen och nazisternas förföljelse och kom till Sverige var involverade i olika sociohistoriska processer under efterkrigstiden.

Konferenser och seminarier

Nyheter

Bild på ett konstverk där blått tyg hänger på olika nivåer i en gammal turbinhall.

Forskare och konstnärer studerar hur vi använder varmvatten

Hur använder vi varmvatten och vad tänker vi kring vår vattenförbrukning? De frågorna står i fokus för ett forskningsprojekt som tar konsten till hjälp för att visualisera människors tankar kring varmvatten och vattenanvändning.

bild uppifrån på person som håller i arm och blodtrycksmaskin

Konferens belyser läkemedelspatent och global hälsa

Patent kan påverka människors tillgång till läkemedel eller medicinsk utrustning, vilket får konsekvenser för folkhälsan världen över. Erfarenheter och kunskap om just dessa frågor delades vid en konferens om immaterialrätt och global hälsa.

En tand mot en svart bakgrund.

Forskare om Nobelpriset i medicin: "Det finns en fascination för människans historia"

Nobelpriset i medicin 2022 har tilldelats paleogenetikern Svante Pääbo. Hans forskning om neandertalarnas arvsmassa väcker stort intresse. Varför fascineras vi så av forskningen, och vad betyder den ur ett kulturellt perspektiv?

Sociala medier

Håll dig uppdaterad om vår forskning - följ oss på Facebook och Twitter!

Tema Q på Facebook

Grön ruta med Facebooks logga och webblänk till Tema Q.s Facebook-kanal.

Tema Q på Twitter

Grön ruta med Twitters logga och webblänk till Tema Q.s twitter.

Passim på Twitter

Grön ruta med Twitters logga och webblänk till projektet Passims twitter.

Kontakta oss

Forskare

Affilierade forskare

  • Svante Beckman, professor emeritus
  • Erling Bjurström, professor emeritus
  • Tora Friberg, professor emerita
  • Maria Hansevi, doktorand
  • Tintin Hodén, filosofie doktor
  • Per Möller, doktorand
  • Egle Rindzeviciute, docent
  • Jenny Sjöholm, universitetslektor
  • Ulrika Torell, filosofie doktor
  • Matilda Torstensson Wulf, filosofie doktor

 

 

 

Adresser

Besöksadress

Campus Norrköping
Kopparhammaren 7 (Kungsgatan 56), Hus C, plan 3

Postadress

Linköpings universitet
IKOS
Kungsgatan 56
601 74 Norrköping

Organisation