Namn: Ulrika Andersson
Läste: Läkarprogrammet
Jobbar: Läkare i akutmedicin på Aventura Hospital & Medical Center i Miami, Florida
Du bor i USA, varför flyttade du dit?
- Jag flyttade till USA någon vecka efter examen för att bo med min numera man. Men från första början valde att jag göra min forskningstermin, en del av läkarprogrammet, i USA för att jag ville uppleva ett annat land och bygga internationella forskningskontakter. Jag forskade på mutationer i betamyosingenen som kan orsaka kardiomyopati, ett finare namn för hjärtmuskelsjukdom.
Vad arbetar du med?
- Just nu har jag en efterlängtad semester innan jag börjar min ST-läkaretjänst i akutmedicin i Miami, Florida på Aventura Hospital & Medical Center.
Vad är det bästa med ditt jobb?
- Allt! Jag gillar akutmedicin. Det är brett, det går fort, det är mycket teamwork och det är en specialitet som är användbar i alla situationer.
Vilka är utmaningarna med ditt jobb?
- Det är inte helt enkelt att byta land och jobba i ett annat system. Ofta kan mina patienter mer om t.ex. sjukförsäkringssystemet än vad jag kan. Vilket är frustrerande men det har också gett mig en insikt som jag inte vill vara utan. Om jag hade stannat och jobbat i Sverige hade jag aldrig upplevt hur det är att immigrera till ett annat land och alla de utmaningar som man möter, både professionellt och privat. Jag känner en ödmjukhet och förståelse för alla som har tagit sig an den krävande uppgiften att flytta till ett annat land.
Är det något speciellt som du har med dig från utbildningen som du har nytta av i ditt arbete idag?
- På läkarprogrammet använder vi en metod som kallas problembaserat lärande, PBL. Fram tills nu har jag studerat på egen hand till de olika tentorna som krävs innan jag kan börja min underläkartjänst här i USA. PBL har gjort att jag är van att lägga upp mitt eget arbete och vet vad jag behöver göra för att nå mina mål. Jag tror inte jag hade klarat att ta alla de här proven utan PBL i utbildningen.
Vad gör du om fem år?
- Jag jobbar förhoppningsvis som akutläkare i Portland, Oregon. Jag tänker söka till någon sorts subspecialitet för att vidareutbilda mig, men jag vet ännu inte i vilket ämne, det finns över 10 olika att välja på. Om jag väljer det mest användbara blir det ultraljud eller pediatrik; om jag väljer utefter mina fritidsintressen blir det wilderness medicine.
Wilderness medicine finns som subspecialitet vid ett fåtal Universitet och det fokuserar på att förbereda dig som läkare på att arbeta under omständigheter där det inte finns avancerad sjukvård. Det inkluderar träning i hyperbaric and dive medicine, mountaineering medicine, värme och köldexponering, brännskador, sårvård och infektion, trauma och räddningsarbete, katastrofmedicin etc.
Varför valde du att läsa till läkare och Linköpings universitet?
- Jag ville bli läkare för att det kombinerade alla de ämnen i skolan som jag var bra på. Jag tänkte inte direkt längre än så. Gör något som du tycker om för din egen skull, då tror jag man blir gladast.
Vad tycker du om utbildningen?
- Utifrån min speciella situation så stötte jag ibland på lägen där det var svårt att översätta svensk utbildningspraxis till internationell standard. Mer specifikt var det en hel del dokument som efterfrågades som inte utfärdas på samma sätt i Sverige. Jag upplevde att jag fick stort stöd från programrektor och framför allt administrationen. Det betyder inte att någon annan kommer göra jobbet åt dig. Är du påläst, proaktiv och målmedveten kommer allt byråkratiskt pappersarbete att lösa sig.
Ibland har jag stött på enstaka personer som av en eller annan anledning inte stöttat min ambition att jobba internationellt. Jag tror oftast det handlar om okunskap och missriktad omtänksamhet. Ta väl hand om de kontakter och handledare du har som stödjer dig och dina mål. De är ovärderliga oavsett vilken karriär du väljer.
Hur såg ditt studentliv ut?
- Första delen av läkarprogrammet, preklin, hade jag ett väldigt typiskt studentliv med allt vad det innebär. Nu när jag tänker tillbaka känns det som om jag spenderade mest tid på min röda cykel med böcker och pennor i väskan på väg till eller från en föreläsning eller för att träffa kompisar att plugga med. Men i ärlighetens namn så var det inte allt för betungande; det fanns tid för fest, öl på Villervalla, träna på Friskis&Svettis och långa promenader. När jag under de sista två åren började planera att starta en karriär i USA fick jag fokusera mer på mina studier och nästa steg. Det var en ny utmaning som jag lärde mig otroligt mycket av, framförallt att organisera, prioritera och arbeta självständigt.
Har du något tips till andra som vill läsa läkarprogrammet på LiU?
- Tveka inte för att jobba hårt för att nå ditt mål. En läkarexamen från Linköpings universitet är en eftertraktad examen inte bara i Sverige utan i hela världen. Jag sökte till ett masterprogram i public health vid ett väl ansett universitet här i USA och blev antagen. Tyvärr fick jag tacka nej till den platsen eftersom jag samtidigt fick erbjudande om ST-läkartjänst samtidigt. Men jag hoppas att jag någon gång kan slutföra min dröm om en MPH-examen.
Du kan gå så många vägar efter examen, det finns fler vägar än jag någonsin kunde föreställa mig när jag sökte till LiU. Vad du än vill göra efter examen, sök upp någon som kan fungera som mentor. Fråga efter rekommendationsbrev när du hittar en klinik där du känner att du får visa din bästa sida, även om du ännu inte söker jobb. Om du har tre personer som är villiga att rekommendera dig för ett jobb eller en utbildning så kommer du nå långt. I USA är en rekommendation alltid ett brev vilket jag upplevde krockar lite med hur många tänker i Sverige. Många av mina handledare erbjöd sig att rekommendera mig genom telefonsamtal eller ett email på förfrågan men USA vill ha ett väl författat brev i förväg vilket ledde till viss förvirring.
Vad är ditt bästa minne från studietiden?
- Alla vänner jag träffade varje dag. Det är helt underbart att ha en stor klass men härliga vänner som man träffar varje dag! Just nu saknar jag mest att äta kolakakor och sticka hos min kursare Emilia eller palla äpplen i Gamla Linköping.