30 maj 2016

Ungdomar är intresserade av att bo på landet, om det handlar om den kommun man tidigare vuxit upp i. Om dessutom dessa ungdomar skaffar barn kort efter en akademisk examen, så är landsbygden attraktiv...

Lina Bjerke, doktor i nationalekonomi.Lina Bjerke, doktor i nationalekonomi, talade vid seminariet i Ödeshög om vikten av att kommunerna följer upp "sina" unga som flyttar ut ur kommunen. Många kan nämligen mycket väl tänka sig att återvända.
Foto: Herman Sternelöv
 

Det budskapet skickade Lina Bjerke ut när hon talade om högutbildade ungdomar och om möjligheten att få dessa att bo på landsbygden. Vårens avslutande seminarium i serien ”Next Generation” som anordnas av CKS Lärande, var denna gång på plats i Ödeshög och under eftermiddagen var nationalekonomen Lina Bjerke på besök. Bjerke diskuterade med en aktiv publik flyttmönster och hur landsbygden kan vara attraktiv för unga och högutbildade människor.

De flesta svenska kommuner har i dag större utflyttning än inflyttning av ungdomar, i cirka 86 procent av Sveriges kommuner är det fler unga som flyttar från än som flyttar dit. De som drabbas värst av detta, är i många fall kommuner på landsbygden. Eftersom det är humankapitalet, alltså människor, som skapar tillväxt så innebär nettoförlusten av ungdomar menar Bjerke, något som leder till mindre egenföretagande, färre nyföretagare, försämrad produktivitet, tillväxt, service och innovation.

Argumentationen stämmer inte

När Bjerke står framför publiken slår hon hål på argumenten om varför ungdomarna väljer bort landsbygden. Nej, bredbandet kommer inte lösa problemen. Nej, kapitalstarka pensionärer kan inte ersätta högutbildade ungdomar. Konsekvensen av att ungdomar lämnar landsbygden för att exempelvis studera på annan ort och kvar finns i stor utsträckning äldre personer. Dessa personer kan inte bidra till skatteintäkter till kommunen som högutbildade ungdomar kan göra. I större kommuner återfinns ”en större tillgänglighet och arbetsmarknad”, säger Bjerke. Tillgänglighet så som möjligheterna att nå andra platser från kommunen eller önskvärd service likt bra kvalitet i offentlig verksamhet, är något som intresserar ungdomar.

Högutbildades flyttmönster

Bjerkes studier visar att de som främst flyttar till landsbygden är personer som från början kommer därifrån. De faktorer som på individnivå försämrar möjligheterna för en hemflytt är singelliv, en längre utbildning och om man har en utrikesbakgrund. Individer som har barn inom fem år efter en akademisk examen är högst troliga att flytta hem igen. Sannolikheten att människor flyttar hem till landsbygden ökar, trots i många fall sämre arbetsmarknad, högre skatt och kanske inte lika bra rekreationsområden. Denna barneffekt är dock enligt Bjerkes forskning, i princip borta efter tio år.

Strategier för kommunerna finns

Hur bör då kommunerna förhålla sig till detta? Bjerke menar att kommunerna bör följa unga personer som lämnar kommunen, för om personerna skaffar barn kort efter examen så visar hennes forskning att det är sannolikt att de återvänder till hemkommunen. Hon menar också att kommunerna kan ”krympa med kvalitet”. Kommunerna kan även söka samarbeten med andra kommuner för att spetsa just sin attraktivitet inom ett område och försöka skapa nya plattformar för samarbeten. Det är viktigt att få bort offermentaliteten och i stället se möjligheter med de resurser som finns.

Fördjupning

Landsbygden lockar högutbildade. Radioinslag med Lina Bjerke på Sveriges radio P4 Kronoberg.