Energiåtervinningen är väl utbyggd i Sverige och avfall står idag för ca 25% av fjärrvärmeproduktionen, där effektiva anläggningar och god avsättning för värme har lett till en gynnsam kostnadsbild för avfallsförbränning.
Enligt EU:s avfallshierarki ska förebyggande av avfall, återanvändning, materialåtervinning och biologisk återvinning prioriteras över energiåtervinning. Visionen är att uppnå ett mer cirkulärt system där resurser återanvänds. Trots att Sverige ligger långt framme vad gäller material- och energiåtervinning återstår fortfarande mycket för att nå denna vision. Effektivare och mer hållbart nyttjande av avfall (avfall som resurs) lyfts fram som en prioritet i förslaget till ny nationell avfallsplan.
Detta projekt fokuserar på hur befintlig infrastruktur för avfallsbehandling kan nyttjas mer effektivt än idag. Nya former av samverkan mellan termisk och biologisk avfallsbehandling skulle kunna möjliggöra produktion av nya produkter från olika avfall, minskad användning av primärresurser, ökad energieffektivitet och förbättrad ekonomi för avfallshantering, och på så sätt bidra till resurseffektiva samhällen och mer hållbara energisystem.
Projektet kombinerar teknik- och samhällsvetenskaplig forskning kring avfallssystemet som sociotekniskt system. Analys av nya processintegrationskoncept och råvaruutbyten utifrån deras energi-, resurs-, miljö- och ekonomiprestanda matchas av samhällsvetenskaplig forskning utifrån aktörs-, marknads-, och beslutsfattarperspektiv, med fokus på möjligheter för och hinder mot faktisk implementering av denna typ av nydanande koncept för avfallsbehandling. Projektet har ett starkt aktörs- och avnämarfokus.
Syfte
Detta tvärvetenskapliga doktorandprojekt har två övergripande syften:
- att förbättra utnyttjandet av befintliga system och infrastruktur för avfallsbehandling, för att på så sätt bidra till mer resurseffektiva samhällen och mer hållbara energisystem, och
- att bidra till kompetensförsörjningen och utvecklingen av energisystemforskning i Sverige.
Mål
Projektets mål är att öka kunskapen kring möjligheter för och hinder mot att använda avfallshanteringens infrastruktur för produktion av energibärare och energikrävande produkter ur existerande och framtida avfallsflöden.