20 november 2015

Snart möts världens ledare i Paris för att förhandla fram ett
nytt klimatavtal inom FN:s klimatkonvention. De kommer troligen att lyckas, men till priset av ett urvattnat avtal. Det var den gemensamma uppfattningen vid ett forskarseminarium på LiU på torsdagen.

– Vi ska inte hoppas på något big bang, något stort genombrott i Paris. Samtidigt finns skäl för viss optimism. Idag ser vi betydligt fler aktörer och initiativ på klimatområdet, det är många aktörer, många frågor på många nivåer. Det är rörigare, kort sagt. De FN-ledda förhandlingarna går från att vara reglerande till att bli mer av underlättare och samordnare.

Den analysen gav klimatforskaren Eva Lövbrand, CSPR, vid seminariet Climates of Possibility. Cultivating Political Opportunities after Paris. Hon, liksom flera av de andra forskarna, tog klimatmötet i Köpenhamn 2009 som en utgångspunkt. Det betraktas som ett stort misslyckande då det inte resulterade i något avtal. Men klimatforskarna ser det snarare som en ögonöppnare och en vändpunkt.

– Staterna kan inte lösa detta själva, det blev tydligt i Köpenhamn, sade Björn-Ola Linnér, CSPR. Det ruskade om oss, men öppnade samtidigt nya vägar. Idag välkomnas icke-statliga aktörer och spelar en helt annan roll vid förhandlingarna. Paris handlar om att inkludera.

Klimatfrågan är mångbottnad och öppnar sig för en rad olika tolkningar.
Det var budskapet från seminariets huvudtalare Mike Hulme, professor i Climate and Culture vid King´s College, London. Vi riskerar missa flera viktiga dimensioner om vi envisas med att betrakta den som en rent teknisk fråga med ett tekniskt mål, att hålla temperaturökningen inom två grader.

– Det fungerar inte längre, om det någonsin har gjort det, med enkla tydliga mål och mätmetoder och central kontroll. Idag är många olika mål förknippade med klimatfrågan, mål som också kan komma i konflikt med varandra. Vi behöver en mer djupgående diskussion istället för att låsa fast oss vid ett tekniskt mål, som tvågradersmålet. Det riskerar snarare bli ett hinder.

– Vad händer till exempel om vi missar målet att hålla temperaturökningen inom två grader. Har vi någon alternativ plan då?

Rättvisa, välfärd och en levande natur är några av dessa andra mål. Klimatfrågan öppnar också för en kritisk debatt om vårt ekonomiska system och den ekonomiska tillväxtens roll. Vilken slags tillväxt vill vi ha, och för vad?

Humanioras roll i klimatforskningen togs också upp. Johan Hedrén, forskare vid Tema teknik och en av ledarna för det nya initiativet Seed Box, pekade på humanisternas uppgift att kritiskt analysera den debatt som förs idag och lyfta fram alternativa framtidsscenarier.

Både Eva Lövbrand och Björn-Ola Linnér presenterade också nyutkomna böcker där de är redaktörer, ”Climate Governance after Copenhagen”, respektive ”The Political Economy of Climate Change Adaptation”.


Publicerad 2015-11-20