Linnéa Stenliden, biträdande professor i utbildningsvetenskap vid LiU.Foto Magnus Johansson.I vårminglets inledande del tog studenten Alisa Kovaliova forskarna Linnéa Stenlidens och Anders Ynnerman på pulsen och vi fick ta del av deras tidiga drömmar och ambitioner. Deras gemensamma drivkrafter och vilja att utveckla kunskap, kommunicera vetenskap och bidra till att utveckla morgondagens pedagogik var tydliga. Linnéa med fokus på kunskapsdriven utveckling av AI i utbildning och Anders som brinner för att göra vetenskaplig information tillgänglig för alla.
Två rörelser samtidigt
Vi befinner vi oss på toppen av en pendelrörelse med stark digitaliseringskritik rörande skolan, samtidigt som det offentliga samtalet å andra sidan handlar om hur den senaste AI-utvecklingen kommer omstöpa vårt samhälle, våra jobb och hela utbildningssektorn. Linnéa Stenliden förklarade att AI-litteracitet, eller AI-kompetens, är avgörande på alla nivåer för ett litet kunskapsintensivt land som Sverige. Nu verkar dock beslut fattas angående skolans digitalisering utan förståelse för denna utveckling. Var och en, barn, ungdomar, yrkesverksamma och äldre, behöver ha tillräcklig kunskap om användningen av tekniken, förstå etiska dilemman och inse att AI påverkar våra liv. I stället springer beslutsfattare efter, blundar för skolans roll i detta och verkar ovetande om vad vi ska göra. Forskning och expertis spelar därmed en allt viktigare roll.
- Om AI implementeras i harmoni med skolans behov kan det öppna upp för nya sätt att lära som förhoppningsvis medverkar till att fler elever finner glädje och kan lyckas i skolan. Det kräver ett humanistiskt tillvägagångssätt och djupgående engagemang mellan praktiker, teknikutvecklare och forskare, säger Linnéa.
Anders Ynnerman, professor i vetenskaplig visualisering vid LiU. Foto Magnus Johansson
Utvecklingen av AI och ChatGPT väcker många frågor
Anders berättade om den att högst aktuella och omdiskuterade utvecklingen av AI och ChatGPT väcker många frågor och forskarvärlden kolliderar i två läger. Det är svårt att bromsa utvecklingen, vi behöver snarare accelerera för att kunna förstå tekniken. Vi behöver jobba tillsammans med tekniken och kritisk granska informationen samt ta hänsyn till de mänskliga dimensionerna. Anders gav alumnerna på vårminglet en inblick i hur det hänger ihop, om när ChatGPT:n är smartare än oss, när vi är smartare än den och han avslöjade också delar av hur hans forskning kommer att utvecklas i relation till visualisering och alla dess möjligheter.
- ChatGPT har kommit för att stanna och ”Prompt Engineer” är framtidens yrke. Vi behöver förstå hur ChatGPT är strukturerad och mata in specifika instruktioner för att få ut den information vi vill ha. Det ställer krav på ett helt nytt sätt att tänka och skriva som innefattar väl utformade förfrågningar med syfte att ledsaga AI:n på bästa möjliga sätt, säger Anders.
Linnea tror att det offentliga samtalet om digitaliseringen kommer nyanseras mot ett mer konstruktivt samtal. Vi kommer att stöta och blöta argument precis som i alla förändringstider och debatter. Många är rädda att eleverna plötsligt ska sluta använda papper och penna i skolan. AI handlar om ett bredare mer paradigmskiftande perspektiv än så, berättade Linnéa och menar att det inte är antingen eller, vi behöver fortfarande kunna skriva och läsa på samma sätt som tidigare, men vi behöver också tränas att utveckla en digital läs- och skrivförmåga.
Anders Ynnerman gav publiken en 360 graders upplevelse med sekvenser av 3D-visualiseringar i Visualiseringscenters magnifika dom. Foto Magnus Johansson
Både Linnéa Stenliden och Anders Ynnerman är överens om att AI behöver bli en del av morgondagens pedagogik i skolan, men att mer forskning och mer förståelse behövs för att kunna användas på rätt sätt och vara någonting som går att dra nytta av. Utvecklingen kan inte bromsas och vi behöver accelerera forskningen för att hänga med.
Med Linköpings universitet som värduniversitet för den kraftfulla satsningen WASP (Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program) och världens främsta AI-forskare, forskare inom kognitionsvetenskap, utbildningsvetenskap och datavetenskap, som alla tillsammans verkar inom fältet, har LiU väldigt goda förutsättningar att utveckla tvärvetenskaplig forskning inom AI, lärande och utbildning.
Foto Magnus Johansson
Alumnimingel
Eftermiddagen avslutades med ett härligt mingel där samtalsämnena rörde sig mellan såväl AI som gamla goda LiU-minnen.
En av alla de alumner som närvarade på vårminglet var Marcus Nygren, alumn från Civilingenjörsprogrammet i Medieteknik, varifrån han tog examen 2016. Marcus är nu medgrundare till Edvira som designar och programmerar egna och andras lösningar inom samhällsnytta, till exempel inom utbildning och kartvisualisering. Han sitter också med som näringslivsrepresentant i Data- och medietekniknämnden på Linköpings universitet.
- Jag var extra intresserad av att höra hur långt de andra deltagarna kommit i att använda AI i sina arbeten. Det var stor variation, säger Marcus.
- Det pratas från näringslivet om AI som en oundviklig gamechanger. Men frågan vi alla bör ställa oss och ta ansvar för är om det når fram till de som behöver tekniken och nyttorna däri som mest, med den takt som utvecklingen går i just nu. Det tycker jag blir extra intressant kring utbildning, berättar Marcus. Det var intressant att få ett forskningsförankrat perspektiv på AI inom utbildning.
Att bygga en långvarig relation med universitetets tidigare studenter är viktigt. LiU Alumni kommer att fortsätta erbjuda alumner möjligheter att ta del av universitetets verksamhet och samverka på olika sätt.
- Det känns viktigt att kunna visa våra alumner den senaste forskningen från LiU och extra roligt att intresset är så stort och att det blev fullbokat på några dagar, berättar Fredrik Andersson, alumnansvarig vid Linköpings universitet.