När FN höll sin klimatkonferens i Köpenhamn 2009 var klimatfrågan den största i samhällsdebatten. Men efter det föll frågan från agendan. Detta enligt Jonas Anshelm, forskare vid Linköpings universitet, som tillsammans med Martin Hultman, vid Umeå universitet, har skrivit en bok om klimatdebatten när den var som hetast och vilka aktörerna i klimatdebatten är.
Varför behövs klimatdebatten benas ut?
– För någon som inte är helt insatt kan klimatdebatten verka svår. Vi ville reda ut hur de olika positionerna förhåller sig till varandra och vad som skiljer och förenar dem. Sedan vänder sig den här boken också till en internationell publik. Ofta ses Sverige som ett föregångsland och som en progressiv vägvisare, det stämmer inte riktigt vad gäller klimatpolitiken så den bilden problematiserar vi här.
Vilka är då debattörerna?
– Den industrifatalistiska positionen dominerar debatten. De som tillhör denna tycker att grön tillväxt är ofrånkomlig, vilket gröna keynesianister håller med om. Däremot skiljer sig deras åsikter åt i frågan hur man når grön tillväxt. Industrifatalisten vill nå dit med marknadslösningar och industrimoderna medel som kärnkraft och grön bilism. Den gröna keynesianismen vill göra det med politisk reglering och ekomoderna medel som vindkraftsparker och snabbtåg.
Ekosocialisterna, som hävdar att det industrikapitalistiska samhället måste överges menar istället att en omställning ska nås genom decentralisering och småskalig förnybar energi.
Slutligen har vi klimatskeptikerna som avfärdar vad de anser vara ogrundade klimatlarm. Klimatskeptikerna tycker att vi ska köra på som vanligt för att bevara det industrimoderna samhället. Dessa har inte varit så många i den svenska debatten, men vi ser en växande klimatskepticism.
Varför har klimatdebatten avtagit?
– Inget från forskarhåll pekar på att frågan är mindre viktig i dag, men det har uppstått en uppgivenhet eftersom de internationella politiska förhandlingarna varit så fruktlösa. Kontrasten mellan klimatforskarnas bild av framtiden och de klimatpolitiska åtgärderna är för stora. Det budskap som kommuniceras är antingen att problemet inte är så stort -eller att det inte är möjligt att göra något åt det.
Hur ser framtiden ut vad gäller diskussioner om klimatet?
– Jag tror att i den stund som en bråkdel av klimatforskarnas varningar blir synliga kommer klimatfrågan att skaka vårt samhälle i dess grundvalar.
Boken: Discourses of Global Climate Change. Apocalyptic Framing and Political Antagonisms. Av Jonas Anshelm och Martin Hultman.
Publicerad 2015-02-23
