Det är fyra år sedan den senaste gymnasiereformen (Gy11) och i de nya kursplanerna betonade man att Sveriges nationella minoriteter skulle lyftas fram. Mot den bakgrunden och den rasism och intolerans som finns i samhället har lektor Anna Johnsson Harrie granskat de läroböcker som kommit ut sedan Gy11. Granskningen har gjorts på uppdrag av Forum för levande historia, som i sin tur fått uppdraget av regeringen.
- Den viktigaste frågan i läromedelsinventeringen var att undersöka om läroböckerna som kommit ut efter GY11 är rasistiska. Mitt svar är att läroböckerna inte är rasistiska eller främlingsfientliga. Men i några läroböcker finns ibland en uppdelning mellan ”vi” och ”dom”, mellan ”svenskar” och ”invandrare”. Det kan vara böcker som, i text eller bild, talar om ”oss svenskar” på ett sätt som exkluderar svenskar med utländsk bakgrund. Därmed exkluderas många av de elever som boken faktiskt vänder sig till, säger Anna Johnsson Harrie, lektor i pedagogiskt arbete med inriktning mot samhällsämnenas didaktik vid Linköpings universitet.
Granskningen visar att några läroböcker inte täcker alla de områden som ska behandlas enligt det centrala innehållet i kursplanerna. Urfolket samerna och de övriga nationella minoriteterna judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar ska alla tas upp i såväl historieämnet som samhällskunskapen. Alla läroböcker lever inte upp till detta.
Rapporten bygger på en analys av tolv läroböcker – sex läroböcker i historia och sex i samhälls-kunskap. Samtliga läroböcker är för högstadiet och är utgivna efter den senaste läroplansreformen 2011. Läroböckerna har analyserats utifrån frågan hur de behandlar rasism, främlingsfientlighet och intolerans. Utgångspunkten tas i det centrala innehåll som skrivs fram i kursplanen för respektive ämne.
Rapporten:
En granskning av läroböcker i samhällskunskap och historia för åk 7–9, Anna Johnsson Harrie (2016).