Forskning och rapporter om skyddat boende
På denna sida har vi samlat forskning som berör skyddat boende
Forskningsartiklar
Young Children’s Lives at Domestic Violence Shelters: Mothers’ Perspectives on Their Children’s Experiences
Linda Arnell och Sara Thunberg (2025)
Studien utforskar mödrars upplevelser av sina barns liv på skyddade boenden i Sverige. Genom intervjuer med mödrar till små barn framkommer att trygghet är avgörande för barnens välmående och påverkar flera aspekter, såsom isolering, miljö, hälsa och sociala relationer. Barnen befinner sig ofta i en främmande miljö och behöver tid och stöd för att bearbeta sina upplevelser. En trygg, barnvänlig miljö med aktiviteter och positiva relationer kan minska känslan av ensamhet och främja återhämtning. Studien betonar vikten av stöd från både personal och socialtjänst under vistelsen.
Akut hjälp till offer för våld i nära relationer – skyddshemsverksamheten i Finland i jämförelse med de andra nordiska länderna
Helena Edwards (2021)
Trots det nordiska välfärdssystemet har stödet för våldsutsatta familjer inte utvecklats lika mycket inom offentlig sektor. Skyddade boenden har länge drivits av frivilligsektorn i Norden. Artikeln fokuserar på utvecklingen i Finland, som skiljer sig från övriga nordiska länder, men där en liknande professionalisering och avideologisering nu sker. Det finns ett växande behov av statlig styrning av skyddshemstjänster, likt den finska modellen, även i andra nordiska länder. Artikeln visar att en mer enhetlig och strukturerad utveckling behövs för att möta våldsutsatta familjers behov på ett rättvist och hållbart sätt.
"I Put Her in the Baby Stroller and Left”: The Escape Route From Violence to a Domestic Violence Shelter for Mothers and Children
Sara Thunberg och Linda Arnell (2024)
Lite är känt om hur mödrar och barn upplever att fly från våld och vad som händer efteråt, särskilt ur barnens perspektiv. Denna studie bygger på 14 intervjuer med mödrar och undersöker deras upplevelser av flykten och hur de tänkte på sina små barns välmående under processen. Resultaten visar att flykten ofta var planerad, men att planeringen såg olika ut. Många använde sitt sociala nätverk som ett första steg innan de tog sig till ett skyddat boende. Studien lyfter även behovet av förbättrad policy och praktik för att bättre stödja dessa familjer.
Fear and loss: violent fathers’ impact on children’s and mothers’ lives after fleeing from home
Linda Arnell och Sara Thunberg (2025)
Denna studie undersöker hur våldsamma fäder påverkar barns och mödrars liv efter att de flytt från våld i hemmet. Genom intervjuer med barn och mödrar som bor eller har bott på skyddade boenden framkommer två huvudteman: rädsla och förlust. Barnen upplever rädsla för fortsatt våld och separation, samt förlust av hem, relationer och identitet. Studien visar också att fäders våld får långvariga konsekvenser för både barn och mödrar, även efter att de lämnat hemmet. Resultaten diskuteras sedan utifrån barnkonventionen och betonar behovet av fortsatt stöd och skydd för drabbade familjer.
Children with multiple stays at Nordic refuges for abused women: conclusions, challenges, and causes for concern
Sabreen Selvik, Carolina Överlien (2015)
Den här artikeln belyser barns situation på skyddade boenden i Norden, med särskilt fokus på barn som återkommer flera gånger. Trots att nästan lika många barn som kvinnor bor på boenden är forskningen om barn begränsad. Det finns stora skillnader mellan länderna i vilken data som samlas in och vilket stöd barnen får. Barn med upprepade vistelser riskerar långvarig exponering för våld, avbrott i relationer och skolgång, samt psykisk ohälsa. Artikeln efterlyser mer forskning och bättre stödinsatser för denna särskilt utsatta grupp barn.
The Process of Leaving a Domestic Violence Shelter for Mothers and Children
Sara Thunberg & Linda Arnell (2024)
Artikeln undersöker mödrars upplevelser av att lämna skyddade boenden där de bott med sina små barn. I Sverige ansvarar socialtjänsten för att ge stöd till våldsutsatta, men processen att lämna boendet börjar ofta redan vid ankomsten, eftersom det kan ta tid att hitta ett tryggt boende och förbereda sig mentalt. Det krävs mycket planering och stöd från både personal och socialtjänst för att mödrar och barn ska kunna bygga upp ett nytt liv.
Skyddade boenden – Idéburna organisationers betydelse
Linda Arnell, Martina Vikander, Susanne Strand (2023)
Skyddade boenden erbjuder en fristad för våldsutsatta, men har olika förutsättningar att möta barns och vuxnas behov. Artikeln beskriver utmaningar som boendena står inför och lyfter idéburna organisationers betydelse, med stöd i Nancy Frasers teorier om social rättvisa. Den visar att kunskapen inom idéburna verksamheter är viktig oavsett driftsform. För att boendena ska kunna ge rätt stöd krävs stabil finansiering och samverkan mellan aktörer. Artikeln betonar behovet av att säkerställa att alla skyddade boenden har resurser att möta de utsattas behov på ett rättvist och hållbart sätt.
Arriving at the shelter – mothers’ narratives of their children’s experiences
Sara Thunberg och Linda Arnell (2023)
Varje år tvingas många barn fly från våld i hemmet, ofta tillsammans med sin mamma, till ett skyddat boende. Denna svenska studie av Sara Thunberg och Linda Arnell bygger på intervjuer med tretton mödrar till små barn. Studien fokuserar på barnens rätt till skydd och delaktighet under den första tiden på det skyddade boendet. Resultaten visar att barnen ofta inte förstår varför de är där, att miljön är främmande och att de är rädda för att förlora sin mamma. För att barnen ska känna sig trygga behöver de bygga tillitsfulla relationer, vilket kan börja redan första dagen.
Children’s Rights and Their Life Situation in Domestic Violence Shelters - An Integrative Review
Sara Thunberg, Martina Vikander, Linda Arnell (2022)
Denna systematiska översikt granskar forskning om barn på skyddade boenden och hur dessa påverkar barnens liv efter att de lämnat ett våldsamt hem. Totalt analyserades 28 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1984 och 2021. Fem teman identifierades: trygghet, hälsa och stöd, skolgång, fritid och miljö, samt sociala relationer. Trygghet visade sig vara avgörande – brister där kan påverka andra delar av barnens liv negativt. Barnen känner sig oftast trygga på boendet och uppskattar aktiviteter och vänskaper. Studien betonar vikten av att även värna barns rätt till stöd, utbildning, fritid och relationer.
Rapporter
Kartläggning av skyddade boenden i Sverige 2020
Socialstyrelsen (2020)
Syftet med kartläggningen är att ge en lägesbeskrivning av skyddade boenden i Sverige och följa upp kvaliteten i de skyddade boendena med en fördjupning vad gäller tillgänglighet för våldsutsatta med missbruks – och beroendeproblematik samt fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. Rapporten vänder sig till regeringen men resultatet av kartläggningen kan även vara intressant för andra aktörer inom området, till exempel kommuner, regioner, frivilligorganisationer och privata aktörer.
Kartläggning av brister och kunskapsluckor i skyddsnätet runt barnet i skyddat boende
Barnafrid (2022)
EU-projektet ”Efter våldet” utvecklade och utvärderade en arbetsmodell för att säkerställa barns rätt till skydd, delaktighet och stöd under vistelse i skyddat boende. Inom ramen för projektet har Barnafrid haft ett särskilt uppdrag att kartlägga brister och kunskapsluckor i skyddsnätet runt barnet i skyddat boende. Arbetet utgick från en enkätundersökning som Barnafrid och Rädda Barnen genomförde 2021–2022. Enkäten besvarades av boendepersonal på fem skyddade boenden i Sverige.
Kartläggning av skyddade boenden i Sverige 2024
Socialstyrelsen (2024)
Socialstyrelsen har kartlagt skyddade boenden för våldsutsatta i Sverige och följt upp kvaliteten utifrån sina kvalitetsindikatorer. Syftet är att ge en aktuell bild av boendena i Sverige. Kartläggningen genomfördes innan den nya lagen om stärkta rättigheter för barn och vuxna på skyddat boende trädde i kraft den 1 april 2024. Resultatet riktar sig främst till regeringen, men är även relevant för kommuner, regioner, ideella organisationer och privata aktörer inom området.
Det gäller barnen - Barn och unga på skyddat boende
Unizon och Peter Rösare (2015)
Barn är inte bara vittnen till våld – de påverkas direkt. Unizon har tillsammans med psykologen Peter Rösare skrivit en bok som visar de allvarliga konsekvenserna för barn som utsätts. Boken är ett stöd för jourverksamheter och riktar sig även till myndigheter som möter våldsutsatta barn och mammor, såsom socialtjänst, BUP, polis och domstolar. Förhoppningen är att även verksamheter som arbetar med våldsutövande män ska ha nytta av boken.
Stöd till barn som upplevt våld: Utveckling på fältet 2026-2010
Maria Eriksson, Marta Wycichowska, Uppsala universitet (2010)
2010 års kartläggning har begränsats till de typer av organisationer som utifrån 2006 års rapport kan antas vara de mest relevanta när det handlar om stöd till barn som upplevt våld: kommunala verksamheter, kvinnojourer samt barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar. Kartläggningen visar att stöd till barn som upplevt våld är ett fält som fortfarande expanderar, framför allt bland kommunerna.
Min tur att berätta - Barns röster om att leva med våld
Bris (2020)
Utgångspunkten för denna rapport är barnets rättigheter enligt barnkonventionen. Rapporten baseras på djupintervjuer med 20 barn samt på forskning och erfarenhet från projektet ”Barns rätt i skyddat boende”, ett samarbetsprojekt mellan Sveriges Stadsmissioner och Bris.