Projekt

I en multicenterstudie som omfattar sju kliniker i Sverige undersöker vi hur nya depotberedningar av buprenorfin för behandling av opioidberoende fungerar.

Hur påverkas patienternas hälsa och rehabilitering när de i stället för dagliga övervakade medicinintag får en depotinjektion en gång i månaden? Kommer de att drabbas av fler komplikationer som kräver sjukvård, eftersom kontakten med vården minskar, eller tvärtom, kan de snabbare komma in i arbete och sysselsättning, när kontakten med vården blir glesare? Hur påverkar dessa nya läkemedel tillgång till vård, vårdkonsumtion och vårdkostnader?

Projektet är finansierad av Forte och FORSS.

Skadligt bruk och beroende av alkohol är underdiagnostiserad och bara en bråkdel av dem i behov av vård erbjuds insatser. En biologisk markör för hög alkoholkonsumtion, phosphatidyletanol (PEth), finns tillgänglig sedan flera år och skulle underlätta upptäckt av alkoholrelaterade problem.
Användningen i primärvården är dock begränsad och varierar kraftigt mellan vårdcentraler. Med registerbaserade och prospektiva observationsstudier undersöker vi PEth användning i primärvården generellt och mer specifikt för patienter med psykiatrisk samsjuklighet. Vår hypotes är att ökad PEth användning är kopplad till ökad diagnostik och behandling av skadligt bruk och beroende av alkohol för patienter med samsjuklighet. Vi undersöker med kvalitativa intervjuer attityder och uppfattning om PEth provtagning hos läkare och patienter inom primärvården för att identifiera potentiella hinder och möjligheter till en bredare implementering.
Studien är finansierad av Systembolagets Alkoholforskningsråd.

I en större studie vid CSAN följer vi med registerbaserade och experimentella metoder en unik kohort med objektivt verifierad svår misshandel i barndomen, nämligen tidigare patienter vid BUP Elefanten i Linköping. Baserat på denna kohort och nationella register har vi kunnat visa att barn utsatta för misshandel har en mer än trefaldigt förhöjd risk för beroende senare i livet, jämfört med sina icke exponerade syskon. I en pågående studie undersöker vi hur intelligens, som en ärftlig riskfaktor påverkar risken för beroendeutveckling. I samarbete med Statens institutionsstyrelse kommer vi att ha möjlighet att även undersöka hur faktorer som misshandel i barndomen, kognitiv förmåga påverkar utfall för tvångsvård för beroende.

Foto Elva Etienne