Forskargrupper

Våra forskargrupper vid CSAN

CSAN förenar forskargrupper inom vuxenpsykiatri, barn- och ungdomspsykiatri, neurobiologi, klinisk neurofysiologi och neuroekonomi.

Eric Augiers forskargrupp vid CSAN.

Augiers forskargrupp

Beroende leder till val av droger framför naturliga belöningar såsom mat och social interaktion. Vi studerar mekanismer och signalvägar som driver individuell variation vid substansbrukssyndrom.

Forskare i labb.

Barbiers forskargrupp

Vi utforskar de neurala kretsarna och molekylära mekanismerna som ligger till grund för alkoholberoende och ångeststörningar. Dessutom undersöker vi potentiella gemensamma mekanismer som kan koppla samman dessa två störningar.

Gruppbild på Rebecca Böhmes forskargrupp i ett konferensrum.

Böhmes forskargrupp

Vi undersöker hur uppfattningen av ”jaget” genereras av hjärnan och kroppen – och hur själv-annan-igenkänningen påverkas av psykiatriska tillstånd eller experimentella manipulationer.

David Engblom arbetar bakom ett mikroskop.

Engbloms forskargrupp

Vi undersöker de molekylära mekanismer och nervcellskretsar som gör att man mår dåligt om man drabbas av exempelvis inflammatoriska sjukdomar eller depression.

En illustration över en hjärna.

Fredrikssons forskargrupp

Ett problem med behandling av individer med beroende är stor risken för återfall. Vi använder prekliniska modeller för att studera de mekanismer och signalvägar i hjärnan som är involverade i begär efter droger och återfall med ett fokus på opioider.

Markus Heilig.

Heiligs labb för translationell psykiatri: klinisk forskargrupp

Vi använder hjärnavbildning, beteendeanalys och farmakologi för att studera hur nedsatt förmåga att hantera stress och reglera negativa emotioner bidrar till sjukdomar som depression, post-traumatisk stress och beroende.

Markus Heiligs prekliniska forskargrupp vid CSAN.

Heiligs labb för translationell psykiatri: preklinisk forskargrupp

Vi använder djurmodeller för att identifiera molekylära och neurala mekanismer som orsakar utveckling av alkoholberoende, och för att identifiera angreppspunkter för nya behandlingsmetoder.

Ett bildmontage av några som festar, en hemlös person och en terapisession.

Johansson Capusans forskargrupp

Vi utforskar genetiska och miljömässiga risker och följer kliniska utfall inom beroendemedicin med hjälp av nationella och regionala svenska register med det övergripande syftet att förbättra vården för beroende.

McIntyre lab.

McIntyres forskargrupp

När du håller en mugg, känner marken under dina fötter eller omfamnar ditt barn – alla dessa beröringssensationer börjar med huden som deformerar sig, vilket nervsystemet måste bearbeta för att uppfylla fysiologiska, emotionella och sociala mål.

en grov pensel stryks över handryggen

Nagis forskargrupp

Forskning om ultrasnabb smärtsignalering hos människor. Vi är intresserade av att bättre förstå det perferia nervsystemets roll i akut och kronisk smärta genom att använda microneurografi.

Morrisons forskargrupp vid CSAN.

Olaussons forskargrupp

Varför framkallar mänsklig beröring starka känslor? Hur fungerar det ultrasnabba smärtsystemet som vi nyligen upptäckt? Hur kan nervsystemet skilja mellan beröring av någon annan och från en själv? Dessa är frågor som vi försöker besvara.

Bild på forskare vid mikroskop.

Szczots forskargrupp

Externa stimuli i samspel med interna tillstånd styr beteenden, humör och beslutsfattande. Avkodandet hur sensoriska representationer förändras av skada kan leda till stora framsteg i behandlingen av somatosensoriska dysfunktioner som kronisk smärta.

Bild från studie med Maria Zetterqvists forskargrupp.

Zetterqvists forskargrupp

Vår forskning syftar till att utveckla nya och effektiva metoder för att förebygga och behandla självskadebeteende och svårigheter med känsloreglering som är ett avsevärt hälsoproblem hos barn och ungdomar.