Det framväxande elkraftsystemet med hög andel förnybar kraftproduktion är allt mindre planerbart och uppvisar andra fysikaliska egenskaper än tidigare. Detta innebär att arbetet för kontrollrumsoperatörer som övervakar och säkerställer systemstabilitet förändras från passivt övervakande till ett mer aktivt och intensivt kognitivt arbete.
Elsystemet består förenklat av tre olika delar:
- Producenter, dvs kraftverk av olika slag,
- Konsumenter, dvs hushåll, företag och samhällsfunktioner
- Nätoperatörer som ansvarar för överföring av elenergin mellan producenter och konsumenter
Hur mycket el som produceras, överförs och används styrs förstås av fysikens lagar, men också av elmarknaden och vilket priset för elenergi och andra tjänster som behövs i elsystemet sätts. För att säkerställa att elsystemet är stabilt och att konsumenterna har tillgång till den el de behöver finns i varje land åtminstone en systemoperatör. I Sverige är Svenska kraftnät utsedd till systemoperatör för det svenska elkraftsystemet.
Tillsammans med i första hand producenter, och andra nätoperatörer (distributionsföretag) svarar Svenska kraftnät för att stabiliteten upprätthålls. Det inkluderar bland annat att frekvensen och spänningen i systemet ligger runt nominella värden.
För att göra det arbetet har Svenska kraftnät ett kontrollrum bemannat dygnets alla timmar, från kontrollrummet övervakas frekvens, flöden och spänningsprofiler. De senaste årens utveckling mot allt mer väderbaserad produktion, sammantaget med en allt större integration av elsystemet över Europa har gjort att arbetet i kontrollrummet blir allt mer arbetsintensivt.
Syfte
Projektets syfte är att utifrån ett tvärvetenskapligt angreppssätt skapa kunskap om hur arbetet i framtidens kontrollrum för elkraftsystem påverkas och hur människans respektive stödsystemens uppgifter och ansvar kan och bör utvecklas.
Genomförande av projektet
Projektet ska bedrivas som ett samarbete mellan institutionerna för Elektroteknik, avdelningen Elkraftteknik och Människo-Centrerad Teknik, avdelning Medieteknik & interaktionsdesign vid KTH, samt institutionen för Industri och materialvetenskap, avdelning Design & Human Factors på Chalmers.
Arbetet har två huvudsakliga utgångspunkter, dels vilken information som kan hämtas från ett framtida elkraftsystem i form av tekniska och fysikaliska mätvärden, samt hur dessa ska aggregeras och kvalitetssäkras för att kunna användas för beslutsstöd. Den andra utgångspunkten är nuvarande praktik och arbetssätt i kontrollrummen, samt hur denna är under utveckling. Utifrån denna utgångspunkt fångas krav och förutsättningar för den mänskliga operatörens agerande i samverkan med stödsystemen.
