Foto Magnus Johansson
Kristina ”Kia” Höök beskrev sitt sätt att arbeta med design som något som vuxit fram ur en frustration med tidigare arbetssätt. Hennes nuvarande metod utgår ifrån att vi interagerar med världen genom våra fysiska kroppar, hela vårt själv, inte bara genom vår syn och våra hjärnor. Rörelse är primärt, språk sekundärt och intelligens uttrycks i handling, i och genom rörelse av hela den levande kroppen (soma). Hon kallar sitt sätt att arbeta för "soma design".
— Det finns en uppenbar förbindelse mellan de verktyg vi har i vår kultur och våra kroppar, inte bara i fråga om vad vi kan föreställa oss att göra, som att krossa frön eller så. Men också hur de formar våra kroppar, bokstavligen, genom de muskler vi bygger, de reaktioner vårt nervsystem har, känslomässiga sätt att vara i världen, vad vi anser vara positiva känslor och vad vi rynkar på näsan åt och tycker att man inte ska ägna sig åt. Och med kultur och verktyg så förändras vi över tid, sade Kristina Höök.
Syftet med soma design
Men hur komma närmare ett syfte med sitt designarbete? Här lyfte hon fram begreppet estetik som en förmåga att använda sin uppmärksamhet för att uppnå en rikare upplevelse, ett större nöje. Med andra ord en förmåga att uppskatta något med alla sina sinnen, en förmåga som kan tränas. Här finns därmed någon form av löfte. Om vi jobbar på att uppskatta hur vi är i världen med vår kropp och våra sinnen, kan vi utvinna ”mer nöje, mer intresse, mer missnöje, och allt möjligt, från allt som vi gör”, menar Kristina Höök. Foto Magnus Johansson
— Detta löfte försöker vi sedan omsätta i designarbete. Hur kan jag träna min egen soma så att jag kan göra ett bättre designarbete? Så att jag utvinner ett större nöje för mig själv och för mina slutanvändare i de interaktioner vi har med tekniken?
För att bättre förstå hur man kan göra detta och förbereda scenen så att något intressant kan komma ur en interaktion, har Kristina Höök och hennes medarbetare byggt en mängd saker. I ett samarbete med IKEA fick de en uppgift att bygga interaktiva möbler. Med hjälp av en sensor som registrerar hur man andas, byggde de exempelvis en lampa vars ljus dämpas i samma takt som du andas.
Det är fantastiskt och verkligen intressant hur du genast börjar gå djupare in i ditt andningsmönster och börjar uppmärksamma vad som sker med din andning.Interaktiv lampa
— Det är fantastiskt och verkligen intressant hur du genast börjar gå djupare in i ditt andningsmönster och börjar uppmärksamma vad som sker med din andning.
Övningsgitarr och specialkorsett
Kristina Höök redogjorde för fler exempel på hennes grupps designarbeten, däribland en övningsgitarr som påminner gitarristen om att andas, utvecklad som ett stöd mot prestationsångest vid konserter. Ett annat exempel var en korsett med insydda, kontraherbara, fibrer som ger åhörare av en operasångerska en upplevelse baserad på hennes muskelkontraktioner när hon sjunger. Hon gav också exempel på produkter utvecklade för kvinnors hälsa, såsom en interaktiv bäckenbottenträningsstol. I ett samarbete med Volvo arbetade de med olika sätt att väcka en förare som somnat i en självkörande bil.
"Making strange"
I en närmare beskrivning av sin metod utgick hon från hur vi upplever världen från olika perspektiv, förutom ens egen inre upplevelse av ett skeende kan vi förstå och känna andras upplevelse genom deras uttryck. Exempel på ett tredje perspektiv är att se sin arm som ett objekt samtidigt som man känner den inifrån. I arbetet med soma design, förklarade Kristina Höök, försöker de röra sig mellan olika perspektiv, på kroppen och på teknik, och utforska kombinationer av dem. Genom att byta perspektiv och göra det som känns vanligt annorlunda ”making strange”, som att korsa armarna tvärtom från hur man brukar göra, beskriver hon det som att det öppnas ett kreativt gap som kan fyllas med designidéer och föreställningar om nya upplevelser och möjliga interaktioner.
— För mig erbjuder detta sätt att designa, soma design, en strategi för att överbrygga klyftan mellan kropp och sinne (”body-mind divide”) som jag tror har skapat många problem inom vårt och andras fält. Det tillåter mig också att ge mitt inre universum uppmärksamhet men även att lösa upp/överskrida dikotomier som kroppens insida och utsida, individ och samhälle, kropp och teknik.
Det hon siktar på att uppnå med designen av ett interaktivt verktyg är upplevelser som ger en intim känsla av korrespondens (”intimate correspondence”) mellan användare och verktyg, något som kan jämföras med känslan mellan ryttare och häst.
— För mig har soma design varit otroligt värdefullt, det har tillåtit mig att arbeta på ett annorlunda sätt, att ta hand om min kropp på ett annat sätt, min egen soma, men också att bygga saker jag tror har intressanta djupgående effekter på de slutanvändare jag samarbetar med. Och det ger mig en annorlunda och fruktbar grund för meningsskapande processer, avslutade Kristina Höök.
Foto Magnus Johansson
Text: Marie Beckman