Judisk och kvinna. Historiska och intersektionella perspektiv på judiska kvinnors liv och erfarenheter i Sverige under 1900-talet och 2000-talet

Grupp av skådespelare i sagospelet
Anna Backlund

Det övergripande syftet med forskningsprojektet är att bidra till att skriva de judiska kvinnornas historia i Sverige.

Undersökningen består dels av analyser av publicerat skriftligt material från judiska tidskrifter och av arkiverat material från olika judiska församlingars och föreningars arkiv, men även av intervjuer med personer som identifierar sig som kvinnor och judinnor på olika sätt. Eftersom de judiska kvinnornas röster nästan helt saknas i exempelvis de judiska församlingarnas arkiv och i tidigare historieskrivning om den judiska minoritetens historia i Sverige, samlar projektet även in berättelser om och från personer som identifierar sig själva som kvinnor och judinnor. Projektet ska resultera i ny empirisk kunskap om judiska kvinnornas situationer och positioner samt eventuella erfarenheter av antisemitism och sexism i det svensk(-judiska) samhället. Ett metodologiskt mål med projektet är att utveckla den intersektionella forskningsansatsen med hjälp av ett historiskt perspektiv och oral history.

Källmaterial till projektet Foto Malin Thor TurebyProjektet har tre delar. Den första delen undersöker hur (judiska) kvinnor har berättats och positionerats i den judiska pressen i Sverige samt vilket utrymme kvinnorna tog och fick i olika judiska tidskrifter.

Den andra studien arbetar främst med den Judiska Kvinnoklubbens (JKK) arkiv och undersöker hur klubben formerade sig och hur kvinnorna manifesterade sig själva och judisk kultur i offentligheten.

Den tredje delstudiens empiri utgörs av intervjuer med personer som identifierar sig som kvinnor och judinnor på olika sätt. Utgångspunkten för analysen är att berättarna aktivt förhåller sig till olika diskurser om kvinnor, kvinnlighet och judisk kultur och judiskhet och delstudien undersöker hur detta görs i de individuella levnadsberättelserna. I och med det uppnås även projektets metodologiska syfte, nämligen att med en konkret empirisk studie vidareutveckla den intersektionella forskingsansatsen.

Med hjälp av det historiska perspektivet och de metodologiska verktygen från oral history utforskas såväl ett eventuellt strukturellt förtryck genom styrande kategoriseringar och positioner som kvinnornas möjligheter till motstånd mot sådana tillskrivna positioner i deras berättelser om att leva som kvinna och judinna i Sverige vid olika tidpunkter och på olika platser.

Projektet finansieras av Vetenskapsrådet.

Relaterat innehåll