Miljöfaktorer som traumatiska livshändelser, graviditets- och förlossningskomplikationer och socioekonomiska faktorer har visats påverka risken att utveckla psykisk ohälsa och psykisk sjukdom, men den relativa betydelsen under olika perioder under uppväxten är ofullständigt känd. Flera studier understryker betydelsen av Adverse Childhood Experiences (ACE) och hur effekten av trauma och missförhållanden tidigt i livet, då utvecklingen av hjärnan är som störst, påverkar risken för såväl psykisk som fysisk ohälsa senare i livet. Man uppskattar att genetiska faktorer utgör mellan 35-40% av risken för att utveckla depression, men studier som undersökt kandidatgener för depressiva tillstånd har kommit till olika slutsatser. Välgjorda långtidsuppföljningar på stora material av män och kvinnor efterfrågas för att bättre kunna studera förlopp och riskfaktorer för psykiska sjukdomar. Ökad kunskap är av största vikt ur såväl ett samhällsekonomiskt perspektiv för att möta behovet av vård för psykiatrisk problematik, som ur ett folkhälsoperspektiv för att främja den psykiska hälsan i befolkningen. Kunskap om utvecklingsmässig timing av risk och skyddsfaktorer kan möjliggöra tidig identifiering och tidiga insatser.
Materialet
SESBiC-studien baseras på en födelsekohort om 1723 barn som föddes i fem angränsande kommuner i sydöstra Sverige under 1995–1996. Baslinjeundersökningen genomfördes på Barnavårdscentraler (BVC) när barnen var 3 månader gamla och 88% av de tillfrågade familjerna valde då att delta. Uppföljningar har därefter genomförts vid 3 års, 5,5 års, 12 års, 20 års och nu 30 års ålder. Vi genomförde också en uppföljning av mammorna 25 år efter barnets födelse.
Uppstart under 90-talet
SESBiC-studien initierades vid Lunds universitet 1995 av professor emerita Marianne Cederblad, psykolog Börje Höök och överläkare Roland Berg, men har sedan 12-årsuppföljningen 2007 letts från Linköpings Universitet av den aktuella projektgruppen. Ytterligare uppföljningar planeras. Projektet finansieras av FORTE 2026-2028. SESBiC-studien har tidigare även erhållit finansiering från FAS, FORTE, Skandia, Stiftelsen Samariten, Majblommefonden, Professor Bror Gadelius Minnesfond, Svenska Läkaresällskapet, Joanna Cocozzas stiftelse samt ALF Västra Götaland.
I SESBiC-studien har en design med både longitudinella data och tvärsnittsdata och med en kombination av kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder använts. Studien inkluderar olika informanter (föräldrar, lärare och självskattningar), genetiska data, registerdata, journaldata (BVC och skolhälsovård), kliniska intervjuer (MINI) samt psykometriska instrument och sociodemografiska data från de olika uppföljningarna.
Uppföljning
Trettioårsuppföljningen genomförs i form av en enkät med frågor om fysisk och psykisk hälsa, sociodemografiska faktorer, alkoholkonsumtion mm. Studiedeltagarna tillfrågas också om medgivande för att hämta in registerdata från bland annat Socialstyrelsen och Försäkringskassan.
