Avdelningen för barns och kvinnors hälsa (BKH)

Avdelningen består av ett flertal olika forsknings- och undervisningsområden.

Inom obstetrik/gynekologi finns exempelvis reproduktiv hälsa innefattande endokrinologi, antikonception, nedsatt fertilitet m.m. Inom pediatriken bedrivs forskning om barn-och ungdomsdiabetes, endokrinologi, neurologi, allergologi m.m.

Bland annat bedrivs forskning så som den välkända ABIS-studien inom avdelningen. ABIS (Alla barn i Sydöstra Sverige; All Babies in Southeast Sweden): Omfattande och bred forskning bedrivs baserat på ABIS-studien. ABIS är en världsunik prospektiv kohortstudie av generell befolkning där 17 000 barn födda 1 oktober 1997 - 1 oktober 1999 följts med regelbunden registrering där livsstil, miljöfaktorer och biologiska prover samlats. Uppföljning görs igen 2021-2023. ABIS genomförs för att kunna förstå miljöfaktorers betydelse för uppkomst av Typ 1 diabetes, men också andra immunmedierade sjukdomar (ex celiaki, Juvenil idiopatisk artrit, allergier etc). Projektet har hittills lett fram till ett stort antal doktorsavhandlingar och över 100 vetenskapliga publikationer. Flera forskargrupper runtom i världen forskar på ABIS-material (register och biologiska data). Läs mer om ABIS-studien här.

Inom avdelningen bedrivs också forskning av mer generell karaktär såsom att identifiera biomarkörer som i kombination med kliniska data ska hjälpa till att bestämma det optimala valet av medicin. Det övergripande målet är att bedriva forskning och undervisning inom dessa områden som har kvinnors och barns hälsa som den gemensamma nämnaren.

Mer detaljerat är forskningsområdena inom obstetrik/gynekologi främst

  • Antikonception
  • Barnlöshet och assisterad befruktning. Behandlingsmetoder vid nedsatt fertilitet
  • Fortplantningens biologi, inklusive genetik, immunologi och fysiologi
  • Våld mot kvinnor
  • Klimakteriebesvär
  • Könshormonernas inverkan på fysiologiska och immunologiska processer

Inom pediatriken

  • Riskfaktorer för att insjukna i diabetes och interventioner för att bevara kvarvarande insulinproduktion. Förebygga långtidskomplikationer.
  • Omega-3 fettsyrors betydelse för utvecklingen av allergi hos barn och hur förebygga allergi de 2 första levnadsåren
  • Interventionsstudie för ny och enklare behandling av daginkontinens
  • Tarmmikrobiotas betydelse för hälsa och sjukdom hos för tidigt födda barn och spädbarn. Kliniska prövningar om probiotika påverkar tillväxten och den neurologiska utvecklingen och minskar risken för exv allergi
  • Neurologiska sjukdomar. PedStroke som består av en epidemiologisk del och intervention samt screening efter både perinatal och stroke senare i barndomen

Forskning

En vuxen persons hand håller i handen på ett för tidigt fött barn.

N-forte-studien

N-forte-studien är en svensk studie som undersöker hur bröstmjölkbaserad berikning jämfört med komjölksbaserad berikning påverkar risken för svåra komplikationer såsom nekrotiserande enterokolit och blodförgiftning hos extremt för tidigt födda barn.

En forskargrupp sitter på en bänk vid Campus US i Linköping.

Enheten för unga överlevare

Vår forskning syftar till att bättre förstå utvecklingen hos barn som varit svårt sjuka tidigt i livet. Vidare också att utveckla och studera interventioner som på lång sikt ökar barnens funktion i vardagen.

Lab work, DNA methylation

Nestors forskargrupp

Vår forskning syftar till att förstå DNA-metyleringens funktion i humana CD4 + T-celler, och använda denna kunskap för att noggrant analysera dess roll vid sjukdom.

Nyheter

Doktorandens digitala tvilling ger hopp om skräddarsydd medicinering

En studie med forskare från LiU visar att patienternas digitala tvillingar kan analyseras med tusentals mediciner för att hitta den mest effektiva behandlingen.

Närbild på en bebismage.

Autism och adhd kopplas till störd tarmflora mycket tidigt i livet

Störningar i bakteriefloran i tarmen under de första levnadsåren är kopplat till diagnoser som autism och ADHD senare i livet. Detta enligt en studie som letts av forskare vid University of Florida och Linköpings universitet.

vuxen hand håller handen hos ett mycket för tidigt fött barn.

Studie på extremt för tidigt födda barn ger vården viktig kunskap

Barn som föds extremt för tidigt behöver få berikning som ett tillägg till bröstmjölk. Men gör det någon skillnad om berikningen tillverkas av bröstmjölk eller komjölk när det gäller risken för svåra komplikationer hos barnen?

Kontakta oss

Ledning och administration

Medarbetare