Hanteringen av flytande kväve bedöms vara en riskfylld process.
Farliga egenskaper – flytande kväve
Flytande kväve är en färglös, luktlös och smaklös vätska. Gasen är inte giftig och brinner inte. Kokpunkten är -196 ºC vid atmosfärstryck. Vid hantering av flytande kväve innebär den låga temperaturen risk för köldskador.
Flytande kväve expanderar kraftigt då det förångas till gasform. Vid rumstemperatur (20 ºC) expanderar kvävgasen till 694 gånger så stor plats som vätskan. Vid gasombildning av flytande kväve finns det därför en risk för undanträngning av luftens syre med syrebrist som konsekvens. Gasen är tyngre än luft, p.g.a. att den är kall och sjunker mot golvet. Symtom som yrsel, medvetslöshet och t.o.m. död kan inträffa utan förvarning.
Från KI:s Regler för hantering av flytande kväve kommer följande exempel: I en hiss som är 2x2x2 m3 d.v.s. 8 m3 räcker det med att spilla ut 0,35 liter flytande kväve för att syrgashalten ska bli farligt låg d.v.s. <18% (normal syrehalt är 21 %).
Risker med förvaring, hantering vid normalfallet och vid oförutsedda händelser
Allmänna risker
- Oskyddad fuktig hud kan momentant frysa fast vid metallföremål som kylts ner av flytande kväve, vilket kan leda till att svåra sår uppstår vid frigöring.
- Kvävestänk i ögonen kan leda till blindhet.
- Stänk på huden kan ge köldskador.
- Halkrisk kan uppstå vid spill av flytande kväve genom att sulorna på arbetsskorna riskerar att frysa och därmed bli hala.
- Risk om flytande kväve läcker ut till avlopp, källare, försänkning där flytande kväve kan ansamlas. Ledningar kan frysa sönder.
- Ensamarbete
- Bristande kunskap hos personalen
- Bristande kunskapsöverföring vid nyanställning, studenter, vikarier, projektanställda, gäster m.fl.
- Ej dokumenterad riskbedömning anpassad för verksamheten
- Ej dokumenterad hanteringsinstruktion
- Ventilationsavbrott
Skyddsåtgärder
- Använd personlig skyddsutrustning i form av tjocka handskar och skyddsglasögon/visir. För att undvika stänk på huden ska långbyxor och långärmat användas samt heltäckande skor.
- Finns risk att exponeras för större mängder flytande kväve bör skyddskläder som inte absorberar flytande kväve användas.
- Stövlar med grov sula minskar risken för att halka.
- Rutin ska finnas för kunskapsöverföring så att ny/tillfällig personal får utbildning i form av en praktisk genomgång och skriftliga rutiner/hanteringsinstruktioner samt ta del av riskbedömningen.
- Risk vid ensamarbete ska utredas och skyddsåtgärder/rutiner klargöras för att förhindra riskfyllt ensamarbete.
Fyllning av flytande kväve
- Flytande kväve expanderar kraftigt då det förångas till gasform. Gasen är tyngre än syre, p.g.a. att den är kall och sjunker mot golvet. Då gasen tränger undan luftens syre finns risk för syrebrist. Symtom som yrsel, medvetslöshet och t.o.m. död kan inträffa utan förvarning.
- Stänk av flytande kväve kan ge köldskador på hud och ögon
Skyddsåtgärder
- Använd personlig skyddsutrustning i form av tjocka handskar och skyddsglasögon/visir. För att undvika stänk på huden ska långbyxor och långärmat användas samt heltäckande skor.
- Finns risk att exponeras för större mängder flytande kväve bör skyddskläder som inte absorberar flytande kväve användas.
- Stövlar med grov sula minskar risken för att halka.
- Platser för fyllning av kväve bör vara försedda med syrgaslarm om det finns risk för kvävande atmosfär.
Transport av flytande kväve
- Risk för läckage om ett kärl inte är tätt eller välter.
- Hisstransport innebär en utökad risk på grund av det slutna utrymmet. Blir hissen stående och kärlet läcker kan kvävningsrisk föreligga.
- Transport får inte ske i fordon där lastutrymmet inte är åtskild från förarplatsen i fall ett läckage inträffar.
Skyddsåtgärder
- Transportkärl ska vara i god kondition och säkrade mot fall.
- Personer får inte färdas samtidigt med kärlet vid hisstransport. Häng en skylt på kärlet att transport av flytande kväve pågår och att det är förbjudet att färdas i hissen.
- Informationen ska om nödvändigt vara på både svenska och engelska.
- Transport i bil får endast göras om förarhytten är skild från lastutrymmet. Då kväve räknas som farligt gods ska gällande ADR-regler följas, se avsnittet om farligt gods.
Förvaring av flytande kväve
- Risk för syrebrist vid läckage. Risken för syrebrist vid läckage bedöms vara låg under förutsättning av ventilationen fungerar.
Skyddsåtgärder
- Vid alla förvaringsplatser bör det göras en bedömning av om ventilationen är tillräcklig i utrymmet. Luftomsättningen i rummet ska uppväga ett eventuellt läckage. Ventilationen i dessa utrymmen får inte heller dras ner under t. ex. kvällar, helger osv.
- Behovet av ett larm på ventilationen bör utredas.
Hantering av prover och kryokärl
- Det finns en risk för söndersprängning av utrustning på grund av tryckökning när kvävet expanderar från flytande till gas. Kan t. ex. ske då rör för förvaring av prover tas upp i rumstemperatur och där flytande kväve läckt in i samband med förvaringen.
- Vid större läckage t ex om ett kärl skulle vippa eller tappas kan det föreligga en kvävningsrisk.
- Stänk med köldskador på hud och ögon som följd.
- Risk för skador vid tunga lyft.
Skyddsåtgärder
- Använd personlig skyddsutrustning i form av tjocka handskar och skyddsglasögon/visir. För att undvika stänk på huden ska långbyxor och långärmat användas samt heltäckande skor.
- Finns risk att exponeras för större mängder flytande kväve bör skyddskläder som inte absorberar flytande kväve användas.
- Stövlar med grov sula minskar risken för att halka.
- Syrgaslarm kan vara nödvändigt.
- Vid ett större spill/läckage bör lokalen utrymmas tills det inte längre föreligger någon kvävningsrisk. Det bör kontrolleras med en syrgasmätare om syrenivån är återställd i lokalen.
- För att undvika problem vid tunga lyft kan hjälpmedel behöva införskaffas eller det kan krävas flera personer. Tunga lyft ökar risken för spill. Kärlens storlek/utformning är avgörande och mer lämpliga kärl kan behöva införskaffas.
Riskbegränsande åtgärder
Arbete med flytande kväve får endast utföras av den som har tillräckliga kunskaper om gasen och om de risker hantering och användning kan medföra, samt om hur dessa kan undvikas. Arbetsgivaren skall säkerställa att de medarbetare som hanterar flytande kväve känner till de rutiner som gäller för hanteringen.
Förslag på skyddsåtgärder finns beskrivet under respektive riskområde, andra skyddsåtgärder än de beskrivna kan vara aktuella vid speciell hantering. Skriftliga hanteringsinstruktioner ska finnas tillgängliga.
Första hjälpen samt åtgärder vid spill
Höga halter av kvävgas kan orsaka kvävning, vilket kan inträffa utan förvarning. Symtomen kan även omfatta medvetslöshet. Vid andningsbesvär, flytta ut den skadade i friska luften. Den skadade ska hållas varm och stilla. Tillkalla läkare. Ge andningshjälp om andningen upphör.
Vid stänk i ögonen, skölj omedelbart mycket noggrant med vatten minst 15 minuter. Läkare skall alltid kontaktas.
Förfrusen kroppsdel tinas med ljummet vatten tills huden återfår känsel och normal färg. Gnugga eller bearbeta inte skadad kroppsdel. Detta kan förvärra skadan. Vid djupare eller mer omfattande köldskador skall alltid läkare uppsökas. Upptiningen får inte avbrytas under transporten till sjukhus.
Sanering
Vid små spill skall man lämna lokalen och bedöma om ytterligare åtgärder behöver vidtas. Vilka åtgärder som skall vidtas beror på utrymme, verksamhet och luftväxling. Vid stora utsläpp skall området stängas av. Sanering sker genom att ventilera. Försök undvika utsläpp till avloppet.
Använd skyddskläder och friskluftsapparat.
Underskrift
Denna riskbedömning är utförd av:
Arbetsgivarerepresentant: