Flytande kväve

En riskbedömning ska alltid göras innan arbete med flytande kväve påbörjas, och skrivas under av chef med arbetsmiljöansvar.

Flytande kväve är en färglös, luktlös och smaklös vätska. Gasen är inte giftig och brinner inte. Kokpunkten är -196 ºC vid atmosfärstryck.

Vid hantering av flytande kväve innebär den låga temperaturen risk för köldskador. Oskyddad fuktig hud kan momentant frysa fast vid metallföremål som kylts ner av flytande kväve, vilket kan leda till att svåra sår uppstår vid frigöring. Det finns en risk för söndersprängning av utrustning på grund av tryckökning när kvävet expanderar från flytande till gas. Detta kan exempelvis ske då rör för förvaring av prover tas upp i rumstemperatur och där flytande kväve läckt in i samband med förvaringen. Kvävestänk i ögonen kan leda till blindhet.

Flytande kväve expanderar kraftigt då det förångas till gasform. Gasen är tyngre än syre, på grund av att den är kall och sjunker mot golvet. Då gasen tränger undan luftens syre finns risk för syrebrist. Symtom som yrsel, medvetslöshet och till och med död kan inträffa utan förvarning (medvetslöshet kan ske vid en syrenivå < 17-18% mot normalt 21%).

Halkrisk kan uppstå vid spill av flytande kväve genom att sulorna på arbetsskorna riskerar att frysa och därmed bli hala. Stövlar med grov sula minskar riskerna.

Skyddsutrustning

Vid transport, påfyllning och hantering av flytande kväve skall man alltid använda ögonskydd och särskilda handskar. Heltäckande skor eller stövlar samt skyddskläder där byxbenen placeras utanpå stövlarna kan vara motiverat efter riskbedömning.

I lokaler med mera omfattande hantering av flytande kväve kan nöd- och ögondusch vara motiverat. Detsamma gäller punktutsug.

Första hjälpen

Höga halter av kvävgas kan orsaka kvävning, vilket kan inträffa utan förvarning. Symtomen kan även omfatta medvetslöshet. Vid andningsbesvär, flytta ut den skadade i friska luften. Den skadade ska hållas varm och stilla. Tillkalla läkare. Ge andningshjälp om andningen upphör.

Vid stänk i ögonen, skölj omedelbart mycket noggrant med vatten minst 15 minuter. Läkare skall alltid kontaktas.

Förfrusen kroppsdel tinas med ljummet vatten tills huden återfår känsel och normal färg. Gnugga eller bearbeta inte skadad kroppsdel. Detta kan förvärra skadan. Vid djupare eller mer omfattande köldskador skall alltid läkare uppsökas. Upptiningen får inte avbrytas under transporten till sjukhus.

Transporter inomhus av kärl med flytande kväve sker med vagn eller specialvagn. Transporten skall ske på ett sådant sätt att kärlet inte kan välta. Transport av flytande kväve utförs på Campus US av personal från inre logistik. Det är viktigt att utarbeta lokala rutiner för hämtning/lämning av kärlen (behövs exempelvis säkring med spännband) via samtal med transportören.

Man får inte åka hiss tillsammans med kärl som innehåller flytande kväve. Transporter av större mängder (>10 liter) sker med kärra eller specialvagn.Vid hisstransport får inga personer medfölja i hissen. Hissen skall skyltas så att ingen av misstag går in i hissen när kvävetransport pågår.

Transporter med bil

Kärl med flytande kväve får EJ transporteras i kupéutrymmet i bilen utan skall placeras i utrymme helt skiljt från kupén och helst på välventilerat flak. Transport i bagageutrymme som har förbindelse med kupé för ej förekomma. Vid biltransport gäller ADR-regler. Transporterar man mer flytande kväve än 1 000 kg brutto gäller ADR-S i sin helhet.

Vid transport av enbart mindre mängd flytande kväve (under 1 000 kg brutto) är det tillräckligt att kärlet är märkt, etiketterat och tätt samt att en godsdeklaration och en brandsläckare medföljer transporten. Godsdeklarationen skall förutom godsbeteckning innehålla uppgift om godsavsändare och godsmottagare samt bruttovikten på det fyllda kärlet. Behållare med flytande kväve skall under transport vara säkrade så att de inte kan falla omkull, och stå i ett väl ventilerat utrymme.

Använd endast material, termosar, kärl, rör och liknande, som är avsedda för flytande kväve. Nedskrivna rutiner skall finnas lokalt där det specificeras vilken utrustning som är godkänd för hantering av flytande kväve samt hur hanteringen utförs, exempelvis hantering av reglage vid påfyllning av mindre kärl.

Speciella nivålarm till lagringstankar kan investeras och kopplas ihop till ett eventuellt befintligt larmsystem. Om nivålarm saknas är det viktigt att ha en rutin där man exempelvis veckovis mäter förlusten av kväve i lagringstankarna. Detta minskar risken för att ett haveri av en lagringstank skall inträffa obemärkt. För vissa typer av lagringstankar finns möjligheten att justera defekt vakuumfunktion externt. Förutom att lokalerna skall ha god ventilation samt eventuellt syrgaslarm så rekommenderas också att golvet täcks med stålplåt eller motsvarande för att förhindra sprickbildning vid spill, vilket på sikt kan ge mikrobiell påväxt.

Sanering

Vid små spill skall man lämna lokalen och bedöma om ytterligare åtgärder behöver vidtas. Vilka åtgärder som skall vidtas beror på utrymme, verksamhet och luftväxling. Vid stora utsläpp skall området stängas av. Sanering sker genom att ventilera. Försök undvik utsläpp till avloppet.

Sörj för god ventilation. Ha om möjligt alltid dörren öppen till lokal där flytande kväve hanteras. Riskbedömning kan visa om syrgaslarm måste installeras och om särskilda säkerhetsrutiner skall tillämpas. Därvid kan det bli aktuellt att aldrig arbeta ensam vid hantering av flytande kväve.

I lokaler där man hanterar eller förvarar större mängder flytande kväve (i förhållande till lokalens volym) kan det vara befogat att ha ett larmsystem som bekräftar att både tilluft och frånluft finns i lokalen. Att bara bekräfta att ventilationsaggregat är igång räcker inte, då spjäll kan stänga av luftflödet i ventilationsledningar. Man måste säkerställa att frisk luft kommer in i lokalen och att utsug från lokalen fungerar. Indikering sker bäst med tvålampssystem utanför lokalen, grönt för OK att gå in och rött för fel; gå inte in, och om inget lyser kan en lampa vara trasig eller att systemet är satt ur funktion.

Gasvarningssystem

• Gasvarningssystem är alltid befogat då större mängder flytande kväve hanteras i begränsade lokaler. Till nöds kan man ha bärbar gasvarnare, men en fast installerad gasvarnare placerad på "rätt plats" i lokalen är ett bättre alternativ då den alltid finns på plats och är igång. Varnaren bör ha två larmnivåer, typiskt VARNING 19,5% och UTRYM 18,5% O2 i luft, och larmet bör vara både optiskt och akustiskt i lokalen och kanske även utanför lokalen.
• Viktigt att larm ljuder/larmar lokalt för att påkalla hjälp och att det finns lokala rutiner för hur man agerar vid ett larm.
• Viktigt att tänka på är att larm behöver servas med viss regelbundenhet och att ansvar för att följa upp att detta görs måste finnas.

Skyltning av utrymmen där flytande kväve hanteras

Exempel på skyltar som kan behövas är:

• Varningsskylt utanför lokaler där flytande kväve förvaras eller hanteras i större mängder. Skyltar som då är aktuella är i första hand varningsskylt med symbol för hälsoskadligt ämne och texten flytande kväve.
• Varningsskylt med varning för låg temperatur i anslutning till utrustning med kondenserad gas.
• Varningsskylt för kvävningsrisk vid utrymmen där kvävningsrisk kan finnas.

Märkning av kärl

Kärl innehållandes flytande kväve ska vara märkta med vad de innehåller.