Riskbedömning

Varför

För all verksamhet i Sverige, även universitet, högskolor, regioner, ställs krav från flera olika myndigheter som Arbetsmiljöverket, Naturvårdsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Strålsäkerhetsmyndigheteten och andra på aktivt och förebyggande arbete för att undvika faror och olyckor genom att göra riskbedömningar. Även verksamheters försäkringsgivare ställer krav på förebyggande arbete. Krav på riskbedömning gäller för all typ av arbete, även forsknings- och utvecklingsarbete, vård och undervisningsmoment, och innebär att all hantering av något som är farligt måste riskbedömas.

Arbete och undervisning som bedrivs i verkstäder eller i laborativa miljöer innebär ofta att farliga ämnen hanteras (till exempel kemiska riskkällor, gaser, smittämnen) eller att farliga utrustningar eller maskiner hanteras. Riskbedömning inför allt arbete i labb och verkstäder är därför mycket viktigt.

Ytterligare skäl till att förebygga olyckor genom att göra riskbedömningar, utöver risk för att personer kan komma till skada vid olyckshändelser, är att förhindra att utrustningar eller lokaler skadas vid olyckor. Detta eftersom det kan ta mycket lång tid att reparera eller återställa och ibland är det inte möjligt – vilket skulle kunna medföra allvarliga konsekvenser för forskning, undervisning eller vård. Ersättningsvärde från försäkring är också begränsat.

I korthet:

• Syftet, målet med riskbedömning är att ingen ska skadas i arbetet vilket inkluderar medarbetare, studenter, gäster, servicepersonal.
• Verksamheten ska inte heller orsaka någon skada på omgivande miljö.
• För att säkra att vård, forskning och utbildning ska kunna bedrivas utan störning är det också viktigt att skydda utrustningar och lokaler.

När

Riskbedömning ska göras inför allt potentiellt riskfyllt arbete. Så om det inte är uppenbart att det inte finns några faror alls, ska riskbedömning göras innan allt riskfyllt arbete, vilket innefattar det mesta arbete i labb och verkstäder.

Riskbedömning bör genomföras eller åtminstone påbörjas vid planering, före inköp eller införskaffande av material, utrustning. Den ska revideras när något ändras, till exempel koncentration, temperatur, material, strömstyrka, lokalens utformning, ventilationen osv.

Riskbedömningar behöver återkommande ses över för att fånga upp om metoder, processer eller andra faktorer, om det finns andra förutsättningar, till exempel andra lagkrav, nya lokaler med mera. Vid större ändringar som har betydelse för riskerna måste en ny version av riskbedömningen tas fram med ny underskrift av ansvarig chef. Om endast redaktionella ändringar eller små ändringar som inte har betydelse för riskerna behövs inte ny underskrift.

Om olyckor eller tillbud inträffar, ska riskbedömning ses över och vid behov uppdateras.

Vem

Riskbedömningen ska alltid utföras av någon eller några med kunskap om processen, arbetsmetoder och arbetsplatsen.

• Rutinverksamhet: Ansvarig för analysen eller verksamheten.
• Forskning: Den som planerar experimentet/försöket tillsammans med en eventuell handledare.
• Utbildning: Program- eller kursansvarig är ansvarig för att tillse moment med faror är riskbedömda, men riskbedömning av specifika moment behöver utföras av lärare/handledare med insyn i och kunskap om metoder osv. Det är viktigt att studenter får del av riskbedömningarna som rör deras utbildning.
• Ansvarig chef ska ta del av och godkänna (underteckna) riskbedömning som gäller labb eller verkstäder (ett krav i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker och smittrisker).

Vid LiU innebär ansvarig chef ofta en chef med fördelade arbetsmiljöuppgifter. Mer om ansvar i arbetsmiljön vid LiU finns på Liunet. 

Hur och vad

• Identifiera och beskriv de inneboende farorna. Det kan vara egenskaper hos kemiska produkter, kemiska riskkällor eller smittämnen men också material eller utrustningar som ska användas.
• Identifiera och beskriv kritiska arbetsmoment, transport, förflyttning, uppvägning eller spädning av kemiska produkt, uppvärmning, nedkylning osv. Till exempel hur använder jag utrustningen, kemiska produkten? Under vilka förhållanden?
• Gå gärna genom de olika arbetsmomenten för att hitta både inneboende faror och kritiska arbetsmoment i en metod, arbetsprocess eller liknande.
• Bedöm hur sannolikt eller troligt det är att faran inträffar och hur allvarlig konsekvens eller följder det skulle få. En sammanvägning av sannolikhet och konsekvens är den risk som sedan ska bedömas och åtgärdas. Till stöd i att bedöma sannolikhet och konsekvens kan man utgå från de matriser som finns vid LiU i de olika verktyg eller blanketter som finns till stöd för riskbedömningsarbete.
• När allvarligare risker identifieras behöver dessa åtgärdas, elimineras eller minskas. Vid mindre allvarliga risker kan arbete inledas parallellt med att åtgärder införs, vilket då ska beskrivas i en handlingsplan med slutdatum och ansvarig person. Vid mer allvarliga risker får arbete inte inledas förrån åtgärder införts som eliminerar eller minskar risken.
• Skyddsåtgärder kan innebära tekniska eller personlig skyddsutrustning, men också val av metod eller utrustning. I riskbedömningen ska det anges vilka skyddsåtgärder som ska användas, till exempel teknisk skyddsutrustning (arbetsplats med skyddsventilation, hur förhindra spill till avlopp mm) eller om personlig skyddsutrustning som skyddshandskar, skyddsglasögon mm ska användas. Om särskild sorts skyddsutrustning ska användas (exempelvis särskild sorts handskar eller glasögon), ska det anges.
• Riskbedömningen måste finnas tillgänglig där arbetet bedrivs, den ska lätt kunna tas fram vid behov. Antingen kan riskbedömningen förvaras i pärm eller i elektronisk form, men på ett sätt som gör den lätt att nå om ett nödläge uppstår.
• Alla som berörs av riskbedömningen ska informeras om den, dvs alla som arbetar med det som riskbedömts så de kan arbeta i enligt med riskbedömningen. Även information till andra berörda kan behövas– exempelvis de man delar lokal/utrustning med, eventuellt om särskild information behövs till lokalvård, driftorganisation mm.
• Riskbedömning kan genomföras på olika sätt och vid LiU finns flera verktyg, mallar eller arbetssätt som används för olika typer av faror och risker, för en sammanställning över dessa se.

Tips - att ta med i riskbedömning

• Beskriv hur oönskade händelser eller nödlägen ska hanteras – till exempel hur man bör agera vid bortfall av ventilation eller strömavbrott, om särskilda åtgärder eller förberedelser krävs vid ett spill beskrivs det riskbedömningen.
• Beskriv om särskilda risker finns för gravida eller ammande, eller om de kan arbeta med en metod utan risk för exponering av en farlig kemiska produkt. Om särskilda anpassningar behövs, bör det anges. 
• Ta höjd för variationer i riskbedömningen. Parametrar som temperatur, koncentration, strömstyrka och liknande kan vara klokt att riskbedöma i ett spann och inte ett givet värde för att undvika att behöva skriva om riskbedömningen om metoden eller arbetssättet justeras.
• Kemisk produkt men också kemisk riskkälla kan ingå i en metod eller arbetssätt, och de kan innebära frätskador, allergi/överkänslighet, förgiftningar eller annan exponering för hälsoskadliga ämnen som kan orsaka skador, sjukdom eller ohälsa direkt men också men också sjukdom och ohälsa på längre sikt. Även faror som köldskador eller kvävningsrisker kan förekomma (till exempel vid gashantering, flytande kväve). 
• Om farliga produkter hanteras eller riskfyllda arbetsmoment genomförs får inte ensamarbete förekomma, det bör beskrivas i riskbedömningen om eller när ensamarbete inte är tillåtet.
• Strålningsrisker kan vara joniserande strålningskällor men även lasrar, infrarött ljus eller UV ljus. Konsekvenserna kan till exempel bli genetiska skador eller skador på hud och ögon.
• Smittämnen och mikrobiologiska risker kan orsaka överkänslighet och infektioner.
• Felaktig hantering av brandfarliga varor kan leda till att brännbara ångor avges och kan bilda explosiv atmosfär. Med explosiv atmosfär menas en blandning av gas eller ånga i luft som i kontakt med en tändkälla kan antändas. Konsekvenserna kan bli explosion, brännskador, dödsfall och brand.
• Elektriska risker kan vara att elektriska delar utan beröringsskydd eller överbelastning av el-utrustning. Även felaktig hantering av uppladdningsbara sk litiumjonbatterier. Konsekvenserna kan bli brännskador, dödsfall och brand.
• Mekaniska risker kan vara skärande/stickande, rörliga delar eller fallande föremål, även risk för klämskador kan finnas. Konsekvenserna kan bli fall-, kross-, kläm, stick eller skärskador.
• Värme-/kylrisker kan vara föremål eller material med hög eller låg temperatur. Konsekvenserna kan bli brännskador och förfrysning, även fall och halkskador.
• Bullerrisker kan ge konsekvenser som obehag, trötthet och hörselskador.
• Vibrationer från vibrerande utrustning kan orsaka vävnadsskador.
• Ergonomiska risker kan vara felaktig arbetsställning, belysning, tunga lyft och ensidiga arbetsrörelser. Konsekvenserna kan bli stress, värk och belastningsskador.