Gratis och fritt
Enkelt uttryckt är öppna data ett slags information som är lätt tillgänglig och gratis och fri att använda för vem som helst. Tre exempel bland många är väderdata från SMHI, statistik om studiestöd från CSN och trafikuppdateringar i realtid från Trafikverket.
Hektisk höst. Efter disputationen väntar nytt jobb på högskolan i Borås, flytt till en ny stad och uppkörning för körkort. Dessutom blir Jonathan Crusoe pappa för första gången. Foto: Mikael Sönne
I Sverige har Digitaliseringsmyndigheten uppdraget att öka den offentliga förvaltningens förmåga att publicera öppna data, men hittills har arbetet gått trögt. I en OECD-rapporten OECD Open, Useful and Re-usable data kommer Sverige näst sist på det här området. Bara Litauen var sämre.
Långsamheten kan tyckas märklig då Sverige både har kommit långt i digitaliseringen och har en historisk tradition av öppenhet och offentlighetslagstiftning.
- Det är en intressant paradox, säger Jonathan Crusoe. Det kan bero på att vi traditionellt haft stort fokus både på öppenhet när det gäller dokument och införande av olika IT-system, men lite glömt bort data-delen. Öppna data är lite annorlunda än information och ska helst kunna läsas av maskiner, vilket kan vara knepigt när informationen är för människor
- En annan faktor är det starka självstyret bland myndigheter och kommuner, där de kan ha svårt att se värdet av att lägga ut data. Innan man gör det vill man se nyttan, men det gör man ju inte innan det finns några data. Det blir ett moment 22.
Skapar ramverk
I avhandlingen Open Government Data as a Reform and Ecosystem – A conceptual framework for evolution and health undersöker Jonathan Crusoe olika ekosystem där skilda aktörer delar öppna data samt reformer på samhällsnivå för att skapa sådana ekosystem. Dessa empiriska studier mynnar ut i ett konceptuellt ramverk – kallat RE-EKO – som beskriver samspelet mellan reformer och ekosystem och hur dessa fungerar.
Centrala begrepp i avhandlingen är tillhandahållare (de som delar data), berikare (de som använder datan för att utveckla nya produkter och tjänster) samt sökare (de som använder data, produkter och tjänster för att tillgodose sina behov).
En grundtanke bakom öppna data är just att den ska spridas och användas på nya sätt, och därmed öka i värde. Jonathan Crusoe tar ett exempel från en av de workshopar som ingått i hans forskning.
- En idé som kom fram där var en kombinerad rese- och väderapp. Som användare knappar man in när man ska resa och vart man ska och får sen information om hur vädret är när man kommer fram. Vill man sen utveckla det ytterligare skulle man kunna få förslag på lämpliga kläder eller om man till exempel ska ha med paraply.
Skynda långsamt
Vissa förespråkare för öppna data anser att så mycket data ska läggas ut så snabbt som möjligt. Jonathan Crusoe är dock skeptisk till en sådan ”open by default”-strategi. Han menar tvärt om att all data bör granskas och värderas innan den delas – det är viktigt att informationen är användbar.
- Lägger man ute 200 datapunkter och bara två används, är det lätt att många tänker ”vad i helsike använder ni våra skattepengar till”. Med andra ord måste det finnas ett syfte med informationen som publiceras.
Jonathan Crusoe betonar också vikten av tydliga roller och klara ansvarsområden i projekt som rör öppna data. Att genomföra workshops och forum som led i projekten är ytterligare en praktisk rekommendation.
- Ofta tror man att det är besvärligare än det egentligen är att arbeta med öppna data. Själva införandet innebär mycket arbete men sedan är det mycket som sköter sig självt, säger Jonathan Crusoe och tillägger att det kan vara ytterligare ett skäl till att införandet går så långsamt i Sverige.
Läs mer
- Sök och utforska data på nätet: Sveriges dataportal
- Läs mer om öppna data hos Internetstiftelsen och Digitaliseringsmyndigheten
