Informationssystem och digitalisering (INDIG)

I vår forskning finns ett starkt fokus på bruk och konsekvenser av digitala processer, tjänster och infrastrukturer. Vi studerar användning av digitala tekniker och system och dess konsekvenser för såväl individer, organisationer och samhällen. De konsekvenser som digital teknik medför kan vara planerade, men ofta uppstår även oförutsedda och oplanerade förändringar och konsekvenser av digitalisering. Detta intresserar oss och vi studerar hur digitala tekniker och system används, och vilka konsekvenser teknikanvändningen medför för människors möjlighet att få saker gjorda, samt deras arbetsmiljö och välmående.

Vi studerar och problematiserar användning och konsekvenser av digitalisering i många olika sammanhang. Flera av oss på avdelningen för informationssystem och digitalisering är särskilt intresserade av den offentliga sektorns bruk av digitala processer, tjänster och infrastrukturer. Offentliga verksamheter på statlig, regional, och kommunal nivå arbetar idag hårt för att förverkliga Sveriges digitaliseringsstrategi: att utnyttja digitaliseringens möjligheter i syfte att bygga ett hållbart digitaliserat Sverige. Detta pågående utvecklingsarbete betecknas ofta e-förvaltning, eller digital förvaltning, och inkluderar utvecklingsprojekt och digital teknik av olika slag. Det kan exempelvis handla om att underlätta hantering av information, öka delning och användning av offentliga data, och skapa förutsättningar för olika aktörer att delta i beslutsprocesser i den offentliga förvaltningen. Det kan även handla om digitalisering och automatisering av arbetsflöden samt utveckling och användning av e-tjänster gentemot medborgare och företagare. Vi studerar även hur offentliga verksamheter, i samverkan med energisektorn, arbetar för att skapa digitala tjänster som medborgare kan använda sig av för att uppnå en mer hållbar energiförbrukning.

Vi vill generera nya och praktiskt förankrade kunskaper om samhällets digitala transformation. Vi är även intresserade av de utmaningar som digitalisering kan skapa för individer, organisationer och samhällen – såsom digitalt utanförskap, brister i den digitala arbetsmiljön och hållbarhetsproblem som uppstår vid ökad digitalisering.

I vår forskning intresserar vi oss särskilt för
• Verksamheters användning av digitala tekniker och system
• Konsekvenser av digitalisering för olika intressenter och professioner
• Hur verksamhetsprocesser och tjänster kan vara digitaliserade
• Hur införande av digitala tekniker och system påverkar arbetsinnehåll och arbetsmiljö
• Digitala klyftor och utanförskap
• Vilka värden som realiseras genom digitalisering, och för vem
• Relationen mellan idé (policy) och praktik
 

Vi studerar digitaliseringsprocesser och då med särskilt fokus på hållbar samhällsbyggnad. Både digitalisering och samhällsbyggnad kan ses som elaka problem, dvs sådana som innebär en hög komplexitet och är svårlösta. De måste återkommande adresseras och hanteras genom god organisering, gemensam kunskapsutveckling och samverkan. Vi utvecklar därför kunskap om hur vi kan arrangera och samordna arbete i och mellan organisationer avseende digitalisering.

Digitala resurser är inbäddade i arbetssätt och inkapslade i teknik, och används av individer och organisationer, vilket medför att samhället transformeras. För att djupare förstå digitalisering bygger vi därför vidare på etablerad kunskap om ledning och styrning av samhällen, organisationer och individer. Vi utforskar styrformer såsom portföljstyrning, design av förmågor och andra managementkoncept som färdas mellan privat och offentlig sektor.

Smarta samhällen handlar om att möta individers och organisationer behov genom att tillhandahålla hållbara tjänster och administration. För att uppnå detta krävs samverkan mellan myndigheter, kommuner, företag och civilsamhälle. Samverkan handlar om att verka mot gemensamt överenskomna mål och påverkas av olika aspekter såsom - hur involvering sker och om vad, hur gemensamt engagemang skapas, organiseras, leds och styrs. Vi utvecklar därför kunskap om digitalisering som kollektiv samhällsprestation.

Digital design handlar inte bara om att designa olika typer av IT-system och digitala resurser, utan också om design av användningssituationer och verksamhetsprocesser. Designarbete påverkas av många faktorer. I vår forskning kring design intresserar vi oss särskilt för
• Verksamhetens grundkaraktär och upplevda problem i verksamheten
• Hur befintlig digital miljö sätter ramar för design
• Tillgängliga digitala teknologier och metoder för utveckling
• Visioner, målbilder och idéer avseende aktuella verksamheter och tillgängliga teknologier
• Olika intressenters roller och kompetens samt möjligheter till påverkan på designprocessen


 

Samhällets digitalisering inrymmer många aspekter, t.ex. teknik sammanflätad med arbetssätt, fördelning av ansvar i och mellan organisationer, mål- och värdekonflikter, komplexa regelverk samt språkliga utmaningar när kommunikation sker via digitala resurser. Det här bildar ofta en svårgreppbar materia att studera då olika aspekter är intrasslade i varandra, och bildar komplexa mönster. För att avtäcka och klargöra sådan empirisk komplexitet behövs vetenskapliga metoder som gör det möjligt att förstå vad som är vad. Vår forskning bedrivs därför främst genom tillämpning av kvalitativ forskningsmetodik där man arbetar med närhet till empiriska fall.

Vårt starka intresse för kvalitativ forskning har gjort detta till ett särskilt forskningstema för oss. Tillsammans besitter har vi en bred metodarsenal som innehåller olika forskningsstrategier, datainsamlingstekniker, analysmetoder och rapporteringsformat. Enligt interpretativ forskningstradition sker generering och analys av data genom friläggande tolkning av befintliga empiriska innebörder och genom tilldelande tolkning där forskare skapar nya begrepp och ny förståelse. Enligt den pragmatiska forskningstraditionen drivs kunskapsutvecklingen av en strävan att förbättra av praktiken och då med en rörelse från problematiska till klargjorda situationer.

Kunskapsutveckling inom en kvalitativ tradition sker ofta genom empiribaserad generering av begrepp och teorier. Genom s.k. abduktiv kunskapsutveckling sker också användning och integration av befintliga teorier.

Vad gäller strategier för kvalitativ forskning har vi ett särskilt intresse för fallstudier och olika varianter av praktikforskning. Inom praktikforskning arbetar man ofta nära en ”lokal praktik”. Detta kan göras genom djupstudier och olika typer av samverkan med denna lokala praktik. I praktikforskning arbetar man medvetet mot olika typer av målgrupper och kunskapsbidrag:

• Generella kunskapsbidrag till vetenskapssamhället.
• Bidrag till den lokala praktiken.
• Generella kunskapsbidrag till praktikfältet.
  
  

Lokala praktikbidrag kan vara av olika slag:

• Beskrivning och klargörande av den lokala praktiken med ”spegling” och förbättrad förståelse som återföring.
• Utvärdering av problem och styrkor i lokal praktik med diagnostisk återföring.
• Utveckling av metoder och modeller för användning i praktiken (metodinriktad designforskning).
• Design av IT-artefakter för användning i praktiken (digital designforskning).
• Deltagande i konkret förändringsarbete genom aktionsforskning.