Informationssystem och digitalisering (INDIG)

Avdelningen för informationssystem och digitalisering studerar, undervisar och bidrar till samhällets digitalisering.

Vårt samhälle förändras ständigt, där digitala tekniker och system spelar en alltmer betydande roll. Som forskare och undervisare inom ämnet informationssystem följer och påverkar vi denna utveckling genom att utveckla ny kunskap och förståelse för digitalisering och dess förutsättningar, betydelser, värden och konsekvenser i individuella, organisatoriska och samhälleliga sammanhang. Vår forskning och undervisning bedrivs i nära samarbete med de människor och verksamheter vi studerar och vi intresserar oss för frågor som rör såväl styrning av digitaliseringsinitiativ, som design, utveckling, införande och bruk av digitala resurser och system i olika sammanhang.

Utbildning

Ämnet informatik behandlar utveckling, användning, förändring och värdering av informationssystem samt förändringsarbete. Informatikämnet bildar huvudsaklig profil i det systemvetenskapliga kandidatprogrammet (SVP), magister-/masterprogrammet i IT och management samt fristående kurser i informatik. Utbildningarna är attraktiva och har ett högt söktryck eftersom våra nyexaminerade studenter är mycket eftertraktade på arbetsmarknaden.

Forskning

Vår forskargrupps historia började 1991, då mer omfattande forskning inom informationssystem (även kallat informatik) startade vid LiU. Då påbörjades även forskarutbildning inom vårt ämne. 

Hittills har ett 30-tal doktorer och ett 50-tal licentiater examinerats hos oss. Många av dessa personer har uppnått framträdande positioner på olika lärosäten samt i offentlig förvaltning och näringslivet. Forskning och forskarutbildning organiserades och bedrevs inledningsvis inom det s.k. VITS-nätverket (1991-ca 2015). Många lärare och forskare från andra lärosäten som då saknade egen forskarutbildning anslöt sig till detta nätverk för att genomgå forskarutbildning och bedriva forskning. Intresset för informationssystem/informatik har ökat stadigt under åren och idag har många lärosäten i Sverige forskarutbildning inom ämnet.

Idag bedriver vår forskargrupp vid avdelningen för informationssystem och digitalisering i huvudsak studier som syftar till att förstå förutsättningar för och konsekvenser av samhällets digitalisering. Vi forskar även om hur digitaliseringsprojekt bör styras, samordnas och genomföras för att nå önskvärda resultat, samt hur denna typ av utveckling påverkar människors arbete och vardag. Genom att vår forskning bedrivs i nära samarbete med de människor och verksamheter som vi studerar, så har vi även lång erfarenhet av att utveckla och förfina praktiknära forskningsmetoder för att studera digitalisering, dess förutsättningar och konsekvenser.

Vi medverkar ofta som experter i olika sammanhang och vår forskning publiceras kontinuerligt i välkända vetenskapliga tidskrifter och konferenser. Vi bidrar även aktivt till ämnets utveckling nationellt. Exempelvis har vi, genom vår medverkan i Svenska InformationsSystemAkademin (SISA), gett viktiga bidrag till formulering av kvalitetskriterier för doktorsavhandlingar och gemensam ämnesdefinition.

För oss är det viktigt att våra forskningsresultat kommer till användning i praktiken. Utöver att samverka med organisationer genom vår forskning, så föreläser vi ofta för praktiker och allmänheten. Om du vill veta mer om vår forskning eller anordnar ett event där vi kan bidra med våra kunskaper – kontakta oss gärna!
 

Forskningsområden

 

Bruk och konsekvenser av digitala processer, tjänster och infrastrukturer

I vår forskning finns ett starkt fokus på bruk och konsekvenser av digitala processer, tjänster och infrastrukturer. Vi studerar användning av digitala tekniker och system och dess konsekvenser för såväl individer, organisationer och samhällen. De konsekvenser som digital teknik medför kan vara planerade, men ofta uppstår även oförutsedda och oplanerade förändringar och konsekvenser av digitalisering. Detta intresserar oss och vi studerar hur digitala tekniker och system används, och vilka konsekvenser teknikanvändningen medför för människors möjlighet att få saker gjorda, samt deras arbetsmiljö och välmående.

Vi studerar och problematiserar användning och konsekvenser av digitalisering i många olika sammanhang. Flera av oss på avdelningen för informationssystem och digitalisering är särskilt intresserade av den offentliga sektorns bruk av digitala processer, tjänster och infrastrukturer. Offentliga verksamheter på statlig, regional, och kommunal nivå arbetar idag hårt för att förverkliga Sveriges digitaliseringsstrategi: att utnyttja digitaliseringens möjligheter i syfte att bygga ett hållbart digitaliserat Sverige. Detta pågående utvecklingsarbete betecknas ofta e-förvaltning, eller digital förvaltning, och inkluderar utvecklingsprojekt och digital teknik av olika slag. Det kan exempelvis handla om att underlätta hantering av information, öka delning och användning av offentliga data, och skapa förutsättningar för olika aktörer att delta i beslutsprocesser i den offentliga förvaltningen. Det kan även handla om digitalisering och automatisering av arbetsflöden samt utveckling och användning av e-tjänster gentemot medborgare och företagare. Vi studerar även hur offentliga verksamheter, i samverkan med energisektorn, arbetar för att skapa digitala tjänster som medborgare kan använda sig av för att uppnå en mer hållbar energiförbrukning.

Vi vill generera nya och praktiskt förankrade kunskaper om samhällets digitala transformation. Vi är även intresserade av de utmaningar som digitalisering kan skapa för individer, organisationer och samhällen – såsom digitalt utanförskap, brister i den digitala arbetsmiljön och hållbarhetsproblem som uppstår vid ökad digitalisering.

I vår forskning intresserar vi oss särskilt för
• Verksamheters användning av digitala tekniker och system
• Konsekvenser av digitalisering för olika intressenter och professioner
• Hur verksamhetsprocesser och tjänster kan vara digitaliserade
• Hur införande av digitala tekniker och system påverkar arbetsinnehåll och arbetsmiljö
• Digitala klyftor och utanförskap
• Vilka värden som realiseras genom digitalisering, och för vem
• Relationen mellan idé (policy) och praktik

Digitalisering genom ledning, styrning, samverkan och design 

Vi studerar digitaliseringsprocesser och då med särskilt fokus på hållbar samhällsbyggnad. Både digitalisering och samhällsbyggnad kan ses som elaka problem, dvs sådana som innebär en hög komplexitet och är svårlösta. De måste återkommande adresseras och hanteras genom god organisering, gemensam kunskapsutveckling och samverkan. Vi utvecklar därför kunskap om hur vi kan arrangera och samordna arbete i och mellan organisationer avseende digitalisering.

Digitala resurser är inbäddade i arbetssätt och inkapslade i teknik, och används av individer och organisationer, vilket medför att samhället transformeras. För att djupare förstå digitalisering bygger vi därför vidare på etablerad kunskap om ledning och styrning av samhällen, organisationer och individer. Vi utforskar styrformer såsom portföljstyrning, design av förmågor och andra managementkoncept som färdas mellan privat och offentlig sektor.

Smarta samhällen handlar om att möta individers och organisationer behov genom att tillhandahålla hållbara tjänster och administration. För att uppnå detta krävs samverkan mellan myndigheter, kommuner, företag och civilsamhälle. Samverkan handlar om att verka mot gemensamt överenskomna mål och påverkas av olika aspekter såsom - hur involvering sker och om vad, hur gemensamt engagemang skapas, organiseras, leds och styrs. Vi utvecklar därför kunskap om digitalisering som kollektiv samhällsprestation.

Digital design handlar inte bara om att designa olika typer av IT-system och digitala resurser, utan också om design av användningssituationer och verksamhetsprocesser. Designarbete påverkas av många faktorer. I vår forskning kring design intresserar vi oss särskilt för
• Verksamhetens grundkaraktär och upplevda problem i verksamheten
• Hur befintlig digital miljö sätter ramar för design
• Tillgängliga digitala teknologier och metoder för utveckling
• Visioner, målbilder och idéer avseende aktuella verksamheter och tillgängliga teknologier
• Olika intressenters roller och kompetens samt möjligheter till påverkan på designprocessen


Kvalitativforskningsmetod och praktikforskning  

Samhällets digitalisering inrymmer många aspekter, t.ex. teknik sammanflätad med arbetssätt, fördelning av ansvar i och mellan organisationer, mål- och värdekonflikter, komplexa regelverk samt språkliga utmaningar när kommunikation sker via digitala resurser. Det här bildar ofta en svårgreppbar materia att studera då olika aspekter är intrasslade i varandra, och bildar komplexa mönster. För att avtäcka och klargöra sådan empirisk komplexitet behövs vetenskapliga metoder som gör det möjligt att förstå vad som är vad. Vår forskning bedrivs därför främst genom tillämpning av kvalitativ forskningsmetodik där man arbetar med närhet till empiriska fall.

Vårt starka intresse för kvalitativ forskning har gjort detta till ett särskilt forskningstema för oss. Tillsammans besitter har vi en bred metodarsenal som innehåller olika forskningsstrategier, datainsamlingstekniker, analysmetoder och rapporteringsformat. Enligt interpretativ forskningstradition sker generering och analys av data genom friläggande tolkning av befintliga empiriska innebörder och genom tilldelande tolkning där forskare skapar nya begrepp och ny förståelse. Enligt den pragmatiska forskningstraditionen drivs kunskapsutvecklingen av en strävan att förbättra av praktiken och då med en rörelse från problematiska till klargjorda situationer.

Kunskapsutveckling inom en kvalitativ tradition sker ofta genom empiribaserad generering av begrepp och teorier. Genom s.k. abduktiv kunskapsutveckling sker också användning och integration av befintliga teorier.

Vad gäller strategier för kvalitativ forskning har vi ett särskilt intresse för fallstudier och olika varianter av praktikforskning. Inom praktikforskning arbetar man ofta nära en ”lokal praktik”. Detta kan göras genom djupstudier och olika typer av samverkan med denna lokala praktik. I praktikforskning arbetar man medvetet mot olika typer av målgrupper och kunskapsbidrag:


  • Generella kunskapsbidrag till vetenskapssamhället.
  • Bidrag till den lokala praktiken.
  • Generella kunskapsbidrag till praktikfältet.

Lokala praktikbidrag kan vara av olika slag:


  • Beskrivning och klargörande av den lokala praktiken med ”spegling” och förbättrad förståelse som återföring.
  • Utvärdering av problem och styrkor i lokal praktik med diagnostisk återföring.
  • Utveckling av metoder och modeller för användning i praktiken (metodinriktad designforskning).
  • Design av IT-artefakter för användning i praktiken (digital designforskning).
  • Deltagande i konkret förändringsarbete genom aktionsforskning.

Senaste publikationer

2022

Forskarutbildning

Pågående forskning

Samverkan

Frank Bannister på EGOV-konferensen 2022.
Frank Bannister på EGOV-konferensen 2022.

Vi samverkar med externa aktörer inom ramen för vår forskning och sprider våra forskningsresultat genom olika typer av aktiviteter, såsom workshops, seminarier, populärvetenskaplig publicering, videos, podd:ar, deltagande i paneler och rundabordssamtal.

Näringsliv och offentlig sektor finns även representerade i vår undervisning genom gästföreläsningar och praktikkurser. Externa aktörer från både privat och offentlig sektor deltar i utbildningarnas programråd, vilket bidrar till att säkerställa utbildningarnas relevans för studenternas kommande arbetsliv.

Vi samverkar även med andra forskare, både nationellt och internationellt. Vi är exempelvis aktiva i Svenska InformationsSystemAkademin (SISA http://sisa-org.se), samt i organiseringen av flera internationella workshops och konferenser om informationssystem och digitalisering.

Digitalisering – den ljusnande framtid är vår?

Vad händer när roboten blir handläggare på kommunen?

Automatisering av administrativa processer, i form av mjukvarurobotar, ses som ett sätt för kommunerna att öka sin effektivitet och förbättra sin servicenivå gentemot medborgare. Men vad kan automatiseras? Vilka konsekvenser medför automatiseringen för verksamheten och dess medarbetare? Föredraget belyser och problematiserar införandet av Robotic Process Automation i kommuner.
Ida Lindgren, docent och biträdande professor vid Institutionen för Ekonomisk och industriell utveckling.

Strimman 2019/2020

Under 2019/2020 ansvarade vår forskningsmiljö för föreläsningsserien Strimman vid den filosofiska fakulteten, LiU. Här visar vi ett urval av föreläsningarna.

Strimman – inspelade föreläsningar 

Strimman – en serie öppna föreläsningar

 

Flera Strimman-föreläsningar, inspelade hösten 2019, finns även på UR Play

UR Play  Digitalisering av offentlig sektor

Smarta städer och digitalisering – Malin Granath

 

Digitaliseringen av städer lovar mer effektiv resursanvändning och ett smidigare vardagsliv. Men den smarta stadens förtjänster har även vissa baksidor. Huruvida fördelarna överväger nackdelarna är oklart. Ska alla städer bli smarta?

När roboten blir bidragshandläggare – Ida Lindgren

I takt med ökade krav på snabb hantering och ökad kvalitet digitaliseras fler offentliga tjänster. Vad gör digitaliseringen med oss som medborgare och vad gör den för oss? Och hur påverkas de som arbetar inom offentlig förvaltning av digitaliseringen? Vilka värden skapas, och för vem?

Förändring och digitalisering, varför är det så svårt? – Göran Goldkuhl

Sverige vill vara världsbäst på digitalisering, det framförs som ett politiskt mål i statliga utredningar. Men varför vill Sverige vara det och vad innebär det? Sverige vill vara världsbäst på digitalisering, det framförs som ett politiskt mål i statliga utredningar. Men varför vill Sverige vara det och vad innebär det?

Digitalisering, vad är det vi talar om? – Ulf Melin

Efter mer än ett decennium fortsätter digitalisering som fenomen att vara i högsta grad aktuellt. Men vad menar vi med digitalisering? Vad är nytt i förhållande till tidigare utvecklingsfåror?

Digitalisering, vad är det vi talar om? – Ulf Melin om Fredrik Söderströms forskning

För de flesta av oss är e-ID samma sak som Bank-ID, men kunde det ha varit något annat? Fredrik Söderströms forskning tar upp ett statligt försök att skapa en svensk e-legitimation vid sidan av Bank-ID.

Nyheter

Kontakta oss

Adress

Besöksadress

Avdelningen för informationssystem och digitalisering
Infart 1, Hans Meijers väg
A-huset, ingång 17-19
Campus Valla, Linköping

Postadress

Linköpings universitet
Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling
Avdelningen för informationssystem och digitalisering
581 83 Linköping

Organisation