Spara och förvara gav ringar på vattnet

–När Pernilla frågade mig om jag vill pröva Spara och förvara tyckte jag att det lät intressant och roligt. Barn älskar att samla och spara på små saker, det kan vara pärlor, stenar, mynt, och att då själv få konstruera sin ask blir extra intresseväckande för dem. Det här området fångade elevernas intresse och uppmärksamhet. Faktum är att intresset spred sig till att uppräcka fler teknikområden.

Språkutvecklande arbetssätt

Kristina upplevde att materialet lät henne vara flexibel i undervisningen. På S:ta Gertruds skola har cirka 85% av eleverna ett annat modersmål än svenska och Kristina menar att det kan vara ett utmanande utgångsläge, men vill samtidigt inte lägga ribban för lågt när det gäller ord och begrepp.

–Det kan vara ganska spretigt när eleverna har helt olika kunskapsnivåer i språket, till exempel kan man inte ta för givet att alla elever vet vad orden ask eller lock betyder. En del begrepp kanske eleverna aldrig har använt eller hört. Men, jag kan säga att oavsett det så har alla elever angripit konstruktionsuppgiften med samma entusiasm. Diskussionsfrågorna i materialet upplevde jag som lite svåra, det kan vara så att eleverna är för unga. Bra är att vi då kan anpassa hur vi pratar och diskuterar efter elevgruppens nivå.

Fördelar och förbättringar

Kristina menar att efter prövat materialet är den stora fördelen med materialet att det kan anpassas efter elevgruppen, samt att det är ett färdigt koncept som är lätt att arbeta efter. Hon säger att med erfarenheten hon fick under arbetets gång skulle hon kunna förbättra upplägget, som till exempel att koncentrera undervisning till en vecka i stället för att sprida ut den på flera veckor. Och till exempel materialvalet, i det här fallet pappret.

–Jag upptäckte att vid de första försöken använde vi för tunt papper. Det var svårt att få askens konstruktion att hålla. Vi försökte då med tjockare papper, då gick det mycket bättre. Jag anpassade också lite efter olika förutsättningar, till exempel hade en del elever svårt att använda saxen, då klippte vi ut mallarna i förväg.

Ringar på vattnet

Innan eleverna började med sina konstruktioner visade Kristina olika förpackningar och tillsammans undersökte de dem, vad de kan innehålla och hur de ser ut när de är platta. Förpackningarna var sådana som eleverna känner igen, som till exempel mjölkkartonger, eleverna upptäckte att de har ett skikt av plast inuti för att den inte ska bli blöt och mjölken rinna ut.

Kristina menar att hon blev lite förvånad över elevernas förkunskap och förståelse om olika förpackningars utseende.

–Jag blev glad och positivt överraskad när jag insåg att eleverna hade mer kunskaper än vad jag förväntat mig, som till exempel att en rund burk är gjord av en lång rektangel.

–Spara och förvara gav ringar på vattnet, vi pratade om återvinning och hur man kan återbruka saker. Eleverna fick tillverka något av förpackningarna vi undersökt och valde att göra pennställ, fågelholkar med mera. Att börja prata om teknik i omvärlden blir ett enkelt steg utifrån vad vi gjort under de här veckorna, menar Kristina.

När askarna var färdiga tittade gruppen på hur man kan konstruera andra typer av förpackningar och se förvaring på nya sätt. De tillverkade runda skålar genom att blåsa upp ballonger och lägga blöta servetter över. När servetterna torkat stack de hål på ballongen och vips, här fick de en fin, rund skål.

Erfarenheter

Kristina anser att eleverna var entusiastiska och ville lära mer. De vågade testa, fråga och dessutom var de mycket stolta över att kunna ta hem sina askar för att visa familj och vänner. Hon menar också att det kommer bli intressant att följa elevernas intresse och tankar i teknikämnet.

–Konceptet Teknik tillsammans är lätt att använda och det känns enkelt att fortsätta tänka vidare på teknik utanför materialet, det har väckt intresse både hos mig och eleverna. Jag kommer att arbeta med Spara och förvara igen och vill upptäcka nya teknikområden med kommande elevgrupper. Det har öppnat många dörrar och här har nyfikenhet väckts!

Kristinas bakgrund

Kristina är tidigarelärare och legitimerad lärare för förskola, F-6, fritidshem, med inriktning språk och språkutveckling (teknik ingår också i hennes examen/legitimation). Med examen år 2009 på Mälardalens högskola fick hon sin första anställning i förskolan i Västerås Stad och började arbeta som klasslärare i grundskolans tidiga år (2) 2011.
År 2014 blev hon antagen till forskarskolan FoRFa (kommunikation och relationer som grund för barns lärande) och arbetade då parallellt som lärare i förskoleklass med fördelningen 50/50. Efter licentiatuppsatsen blev hon antagen till forskarutbildningens senare del på Mälardalens högskola. Parallellt med forskarutbildningen i didaktik arbetade hon som adjunkt i förskollärarprogrammet och disputerade i april 2021 med avhandlingen Socialt lärande i fritidshemmet – en intervjustudie med fritidshemspersonal och fritidshemsrektorer och arbetade då vidare som lektor på Mälardalens högskola/universitet. Sedan september 2022 är hon lärare i tidiga åldrar på S:ta Gertruds skola i Västerås Stad, och undervisar i förskoleklass.