Allergiepidemins gåta i nytt ljus

Fler och fler barn blir allergiska. En tredjedel av alla svenska barn har i dag någon form av allergi. Vad beror det på – och vad kan vi göra åt det?

Maria Jenmalm vid skrivbordet Foto: David Brohede

En som arbetar för att bekämpa allergiepidemin är Maria Jenmalm. Hennes intresse för området väcks tidigt, hon har en släkting med svår allergi och ser hur det påverkar livet. I mitten av 90-talet får hon en doktorandtjänst vid Linköpings universitet och arbetar bland annat med en studie som jämför hur svenska och estniska barn utvecklar allergier. Forskarna vet sedan tidigare att allergi är mindre vanligt i Estland, men det här är första gången man följer två barngrupper parallellt under deras fem första levnadsår.

Forskarna studerar bland annat barnens uppväxtmiljö. Till exempel innehåller dammet som samlas in i en bostad i estniska Tartu mycket högre andel endotoxiner, potentiellt giftiga immunstimulerande substanser som finns på ytan av vissa bakterier. Ändå har barnen där färre allergier. Allt tyder på att de måste ha ett bättre skydd redan från början. Kanske redan från livmodern?

Maria Jenmalm och andra forskare bakom hylla Foto: David BrohedeDet verkar som om barn som senare blir allergiska har mindre mångfald av de bakterier och andra mikroorganismer som finns naturligt i tarmen. LiU-forskarna börjar fundera över tarmflorans betydelse. Vid den här tidpunkten är det inte många som studerar detta, längre fram ska det bli stort.

Det här spåret går Maria Jenmalm vidare med. Mer specifikt hur viktigt det är att bakterier förs över från mamman till barnet och ger ett skydd mot allergiska sjukdomar. 

Hon fortsätter sin forskarkarriär och påbörjar en studie av barn som förlösts med kejsarsnitt. Studien visar att de har en väldigt annorlunda sammansättning i tarmfloran ända upp till två års ålder. När resultaten publiceras 2013 får de stor uppmärksamhet, både nationellt och internationellt.

Blivande föräldrar hör av sig: ”vi ska förlösa med kejsarsnitt, vad kan vi göra för att vårt barn inte ska bli allergiskt?”. Ännu kan Maria Jenmalm inte ge några rekommendationer. Men 2018 är en ny stor studie på gång, där LiU-forskarna samarbetar med kollegor i Uppsala, Jönköping, Örebro, Umeå och Norrköping. Forskarna ska tillföra mammabakterier till barn som har fötts med kejsarsnitt för att se om det kan förhindra att barnen blir allergiska.

En annan pågående studie går ut på att tidigt i graviditeten ge blivande mammor probiotika, kosttillskott som stärker tarmfloran. Kanske kan det minska risken för att deras barn senare drabbas av astma och allergier.

Maria Jenmalm är i dag professor och leder en forskargrupp vid LiU som söker sätt att förutse och förebygga allergier hos barn. Det finns mycket kvar att göra, både i Sverige och världen. I länder där människor övergår till en västerländsk livsstil ökar allergi dramatiskt. LiU-forskarna fortsätter arbetet för att bidra till lösningen av allergiepidemins gåta, så att fler barn får vara friska.

Lär immunförsvaret tåla mer

Maria Jenmalm, professor i experimentell allergologi, arbetar med flera projekt som syftar till att stärka immunsystemet.

Mer om allergiforskningen

Fler berättelser från LiU