Strategier för att bekämpa allergi-epidemin: Kan vi förutse och förebygga allergier hos barn?

Blodprover till allergiforskning.
Fotograf: Thor Balkhed

Kan vi bekämpa allergi-epidemin? Betydelsen av moderns mikrobiella exponering under graviditeten för omprogrammering av barnets immunologiska utmognad och allergiutveckling.

Immunsystemet hos ett barn kan drivas antingen mot tolerans för främmande ämnen som kan ge allergiska reaktioner eller mot sensibilisering (överkänslighet). Den ökande förekomsten och svårighetsgraden av astma och allergisk sjukdom i industriländer med marknadsekonomi anses till stor del orsakas av en minskad exponering för olika mikrobiella stimuli, vilket resulterat i en onormal utmognad av immunsystemet tidigt i livet.

De flesta studier som undersökt de bakomliggande mekanismerna har fokuserat på den mikrobiella miljön de första levnadsåren. Dock talar nya bevis från både våra egna och andras studier för att den gravida moderns mikrobiella omgivning är av stor betydelse för programmering av barnets immunsystem.

Epigenetiska mekanismer, ärftliga förändringar i genuttryck som sker utan förändringar i DNA-sekvenser, ett slags cellulärt minne, kan vara av stor vikt här. Immunreglerande gener hos barnet kan aktiveras eller tystas genom exempelvis förändrad DNA-metylering, vilket kan påverka genuttryck och utveckling av sjukdom senare i livet.

Går det att förutsäga vilka som blir allergiska?

För att identifiera möjliga allergiförebyggande faktorer som understödjer toleransutveckling kartlägger vi immunsvaret under barndomen i relation till moderns immunitet, epigenetisk reglering och mikrobiell exponering. Tarmflorans komplexitet analyseras med ny kraftfull metodik i samarbete med amerikanska och europeiska forskare.

Dessutom utvärderar vi biologiska markörer som kan förutsäga vilka barn som riskerar att bli allergiska, för att extra kraftfulla och förebyggande åtgärder ska kunna sättas in i ett tidigt skede. Vi undersöker också om man kan förebygga allergi genom att tillföra en probiotisk mjölksyreproducerande tarmbakterie, Lactobacillus reuteri.

Vår forskning kännetecknas av kombinationen av noggrann, långsiktig klinisk uppföljning med ringa bortfall och avancerad laborativ metodik. Allergierna ökar förekomsten och svårighetsgraden av allergiska sjukdomar har ökat kraftigt de senaste fyra decennierna.

Astma är den vanligaste kroniska sjukdomen hos barn. Astma har stor betydelse för barns psykologiska och kroppsliga välmående och medför stora kostnader för samhället. Det vanligaste allergiska symptomet hos små barn är atopiskt eksem. Många av de barn med eksem som också är sensibiliserade mot allergener i födoämnen utvecklar senare luftvägsallergier som astma och hösnuva - den så kallade allergiska marschen.

Det betydelsefulla samspelet mellan mor och barn

För att förstå hur allergisk sjukdom uppstår krävs kännedom om de tidiga immunsvaren mot allergener. Det immunologiska samspelet mellan mor och barn är betydelsefullt, då miljön under fostertiden kan vara mycket viktig för utvecklingen av immunsvar mot allergener.

Verksamma förebyggande åtgärder, vilka saknas idag, krävs för att allergi-epidemin ska kunna bekämpas. Vi utvärderar en sådan förebyggande åtgärd, tillförsel av probiotikan Lactobacillus reuteri till modern under graviditeten och till barnet under det första levnadsåret.

Pålitliga markörer för att förutsäga allergiutveckling kan förbättra framtida forskning om allergiförebyggande åtgärder och motivera mer radikala förebyggande tillvägagångssätt i utsatta grupper.

Kontakt

Forskargruppen

Forskningsområde

Relaterad forskning

Mingel på Medicinska fakultetens julavslutning

Årets sista fakultetskollegium med priser och anslag

Som traditionen bjuder var det en rad personer som uppmärksammades på Medicinska fakultetens julavslutning. Fakultetsledning med dekanus Lena Jonasson i spetsen summerade också året som gått och vad som väntar framöver.

Specialbyggd kuvös och miljoner till barnmedicinsk forskning

Inköp av en specialbyggd kuvös som kan användas vid undersökningar av för tidigt födda och bidrag till sex nya forskningsprojekt. Det är några exempel på forskning som får bidrag från Joanna Cocozzas stiftelse år 2024 .

Bebis som gäspar.

Forskar på om bakterier i tarmen kan skydda mot sjukdom

Påverkade bakterierna du hade i tarmen när du var bebis risken för framtida sjukdom? Vi har mött två forskargrupper som vill ta reda på om sjukdomar som typ-1 diabetes och allergi kan förebyggas genom att rätt bakterier gynnas tidigt i livet.

Organisation