Barnets bästa i skymundan när asylärenden överklagas

Barnkonventionen har mycket begränsad betydelse för hur Migrationsöverdomstolen dömer i asylärenden. I de allra flesta fall avgörs ärendena utifrån andra faktorer.

Bild från flyktDet visar Jonathan Josefsson vid Tema Barn, Linköpings universitet, i sin avhandling Children at the borders (bilden nedan). Han har gjort nedslag i två arenor i det offentliga Sverige för att ta reda på hur debatten om asylsökande barns rättigheter förs.

Jonathan Josefsson, Doktorand Tema Barn 2017Foto: David EinarDen ena arenan är Migrationsöverdomstolen, den instans som slutgiltigt avgör överklagade migrationsärenden och där besluten blir prejudicerande.

Den andra arenan är Dagens Nyheter där artiklar som rör barn och uppehållstillstånd granskats för åren 2000–2013.

Idéer som kan krocka


– En stor mängd barn migrerar i vår värld, det skapar frågor både för det svenska samhället och för många andra länder. Sverige har skrivit på Barnkonventionen som ger barn universella rättigheter. Samtidigt har en stat en rätt och ett intresse av att reglera invandringen. Dessa två grundläggande idéer hamnar ofta i spänning gentemot varandra. Vilken betydelse har Barnkonventionen? Hur formuleras rättigheter och asylsökande barns anspråk för att få uppehållstillstånd i de två arenorna? Jag har studerat vilka innebörder som ges till barns rättigheter och hur de används i praktiken när migrationen ska regleras, säger Jonathan Josefsson.

Liten betydelse för asyl


Avhandlingen visar att Migrationsöverdomstolen mellan åren 2006–2013 har publicerat 250 prejudicerande ärenden, varav 79 rörde barn. Men bara i en handfull fall har principen om barnets bästa haft betydelse för domstolens beslut att ge dem asyl.

– Principen om barnets bästa – som domstolen måste ta hänsyn till – får en starkt begränsad betydelse för utfallet av domsluten. I många fall berörs Barnkonventionen bara som en slags stämpel i domarna, med en automatiserad formulering som i realiteten inte betyder någonting. I andra fall fungerar principen om barnets bästa som ett stöd för att avvisa barn med hänvisning till att de bör återförenas med sina föräldrar i hemlandet. Många gånger i kontrast mot vad barnet själv menar är sitt eget bästa.

Olika syn på barnets bästa


I medier och den offentliga debatten, däremot, lyfts Barnkonventionen och barns rättigheter fram som ett argument för att ifrågasätta rättsliga beslut. Det kan till exempel handla om motstånd i lokalsamhället utifrån ett enskilt barns utvisningsbeslut.

– Synen på vad som är barnets bästa varierar alltså beroende på vilken arena man befinner sig på. Domstolen argumenterar utifrån olika juridiska utgångspunkter och strävar efter att vara konsekvent och rättssäker. Medan medier och offentlighet utifrån Barnkonventionen ifrågasätter besluten och lagens mening utifrån vad som anses orimligt eller omoraliskt.

Med sin avhandling hoppas Jonathan Josefsson att synen på vad barns rättigheter är, och hur de används, ska diskuteras mer. Den diskussionen behövs, menar han.

Barnkonventionen som lag


– Nu finns långt framskridna planer på att göra Barnkonventionen till lag. Det finns en tilltro till att en sådan förändring ska förbättra barns situation. Men frågan är om det mest handlar om politisk goodwill. Kommer en sådan lagändring verkligen att få någon effekt, frågar sig Jonathan Josefsson.

Avhandlingen heter Children at the borders