Störkällor av elektronisk natur blir allt vanligare i takt med den ökande mängden modern teknologi som innehåller avancerad elektronik. Elektromagnetisk kompatibilitet mer känt som ”EMC” som omfattar oavsiktliga störningsproblem är därför ett växande teknikområde med avseende på både omfattning och betydelse. Oavsiktliga störningar delas normalt in i två kategorier, ledningsbundna och strålade störningar.
Ledningsbundna är de eventuella störningar som en apparat ger via nätsladden inom frekvensområdet 150 kHz till 30 MHz. Strålade emissioner är den oavsiktliga strålning som apparaten eventuellt ger och mäts vanligtvis från 30 MHz och uppåt (Olika regler i olika fall, minst till 1 GHz, men upp till ett antal GHz om så krävs av den aktuella utrustningen.).
Delvis på grund av ovanstående så har mätmöjligheterna på radiosidan expanderats med ett laboratorium för EMC-mätningar. Närmare bestämt en semi-ekofri EMC-kammare för mätning av strålade emissioner på en tre meters mätsträcka. Möjlighet att mäta ledningsbundna störningar med en s.k. ”Line impedance stabilization network (LISN)” finns också.
