Unesco har med stöd av Japan inrättat ett pris för utbildning för hållbar utveckling. Priset är tänkt att uppmärksamma individer, institutioner, organisationer eller andra som på olika sätt har engagerat sig i arbetet för utbildning för hållbar utveckling genom extraordinära insatser.Nu har svenska regeringen nominerat den nationella arenan Kunskapslänken och där forskare från LiU haft en ledande roll. Vad är det för slags länk?
– Kunskapslänken är en nationell plattform för skolutveckling inom hållbar utveckling. Det är ett projekt som till största delen finansierats av Energimyndigheten och som pågått några år. Vi har byggt upp en slags samarbetsyta för lärande där skolor, myndigheter, organisationer och olika aktörer medverkar för att ge barn och unga möjlighet att förvärva kunskaper, färdigheter, värderingar och attityder som behövs för att man ska kunna bidra till en hållbar samhällsutveckling, säger Anders Jidesjö, lärare och forskare på Tema miljöförändring och nationell forskningssamordnare för Kunskapslänken.
– Vi har, kort sagt, skapat en arena för hållbart lärande och som kan underlätta implementeringen i undervisningen. Skolan har haft hållbar utveckling som uppdrag i många år – det är hög tid att det slår rot ute i klassrummen.
Hur kommer det sig att det här är frågor som så lätt hamnar lite vid sidan av?
– Det kan man undra. Dels tror jag frågorna är frånvarande i utbildningen av lärarna, dels tror jag att eleverna inte alltid får svar på en för lärandet grundläggande fråga: varför ska jag lära mig det här? Men det här är absolut nödvändig kunskap för att eleverna ska kunna förbereda sig för samhällslivet. Som nation har vi förbundit oss att nå vissa mål när det gäller hållbar utveckling. Det rör verkligen alla.
Nu har Kunskapslänken nominerats till ett Unesco-Japan pris, med utsikt att få hem 50 000 dollar i prispengar. Vad är det som står ut med just det här projektet?
– Det är nog det innovativa greppet och forskningens upplägg och inriktning som premierats. Det har blivit en arena där bland annat 16 statliga myndigheter kan nå ut med kunskapsspridning. Det tror jag är unikt, vi har tagit nya grepp på skolutveckling och implementering.
Om Kunskapslänken kan man läsa att projektet fortbildat 16.000 pedagoger som beräknas ha nått ut till ca 480.000 elever – men vad har ni i forskargruppen åstadkommit?
– Hela projektet är ett spännande exempel på arbete med forskningskommunikation. Vi är ett knappt tiotal seniora forskare inblandade och jag har haft rollen som nationell samordnare. Vi har bidragit med tre forskningsrapporter och bland annat belyst vilken viktig roll läraren har när det gäller att göra verkligt avtryck i klassrummet.
– För oss har Kunskapslänken blivit en fortsättning på vårt avslutade Knutprojekt, Klimat- och energi för unga, som pågick 2009-2014. Det hela startade med mindre projekt i början av 2000-talet i samarbete mellan forskare på LiU, på nuvarande IEI, TEMA och IBL, samt forskare på Stockholms universitet och högskolan Dalarna. Vi var alla intresserade av hur man ska kunna få fokus på energi, miljö och hälsa i ett utbildningsperspektiv och hur det kan implementeras i undervisningen.
Men även Kunskapslänken är ett projekt som nu närmare sig sin avslutning. Vad händer idag?
– Vi hoppas förstås få permanenta medel. Vi har i projekten visat att det behövs insatser som länkar samman utbildningen med olika resurser som finns i det omgivande samhället. Det är genom sådana förbindelser som barn och unga på introduceras till det som är viktigt i kulturen, utifrån en vision om social inkludering. Vi vill ge dem en känsla av att de blir tagna på allvar.