Från arbetsförmedlingens sorger till svenska flaggskepp

Under torsdagen arrangerades för nionde året i rad Helixdagen och en lång rad forskare var inbjudna för att presentera det senaste inom arbetslivsforskning.

Hållbar utveckling i arbetslivet står i fokus för forskningscentret Helix, och det var även det som presenterades i olika former under Helixdagen.

Första talare ut på scen i Konsert och Kongress var Lars Stigendal, expert inom styrning av offentlig sektor, som berättade om riskerna med att fabrikslogiken hängt med in i tjänstesektorn. Bristerna, menade han, som man får i tjänstesektorn av att utgå från en fabrikslogikhelix är tjänster med låg kvalitet, ökade kostnader och ett bristande förtroende hos kunderna.

I vissa fall är ju kunderna även patienter och där får fabrikslogiken än allvarligare konsekvenser.

– Standardiseringar fungerar i fabriker, men när man i sjukvården anger att en läkare måste ta emot nio patienter och besvara tio samtal per dag leder det inte till effektivitet. Man missar att ta hänsyn till att med människor kommer variation och att alla patienter har olika behov, förmåga och preferenser, sa Lars Stigendal.

Från sjukvårdens sorger kastade lundaforskaren Roland Paulsen den 140-hövdade publiken in i en berättelse om arbetsförmedlingens svårigheter. Det var berättelsen om hur han som nydisputerad –och arbetslös – sociolog tvingades in i åtgärder av arbetsförmedlingen. Åtgärder som han några månader senare återkom till arbetsförmedlingen för att studera. Genom öppenhjärtiga intervjuer med arbetsförmedlare framträdde bilden av en yrkesgrupp och en myndighet som sitter fast i ett byråkratiskt ekorrhjul. För att överleva på jobbet fick arbetsförmedlarna jobba fram vissa strategier, till exempel att bortse från vissa regler. En del av problemet med arbetsförmedlingen, menade Roland Paulsen, är att arbete i vårt samhälle anses vara lösningen på allt.

– Är du nyinvandrad i Sverige – börja jobba. Är du sjuk – börja jobba. Men, problemet är att vi rationaliserat bort många jobb, sa han.

Vad gör framgångsrika företag framgångsrika? Den frågan ställde sig Birgitta Södergren från Uppsala universitet och Johan Ancker, Teknikföretagen. De har fokuserat på vad svenska flaggskeppsföretag gör rätt och varför de faktiskt går bra. Bland annat har de undersökt hur de effektivaste företagen organiserar och leder produktionsarbete och utvecklar kompetens. Det de såg var bland annat att dessa företag är bra snabbt kan ställa om efter förändringar och har en god teknikintegration.helix

– Den kanske mest unika konkurrensfördelen som svenska företag har är den starka samverkan mellan fackförbund, inom företaget och med andra företag, sa Birgitta Södergren.

Helix vid Linköpings universitet har under sina tio år som forskningscentrum enbart fått lovord vid utvärderingar. Detta till trots löper forskningscentrets finansiering ut i år, något som föreståndaren Mattias Elg inte ser som ett hinder för ytterligare en Helixdag.

– Vi ska söka fortsatt finansiering på Vinnova och jag kan lova att vi återkommer med en Helixdag nästa år. Vår förhoppning är också att vi i fortsättningen ska kunna driva på utvecklingen av arbetslivsforskning vid Linköpings universitet, sa han.


Publicerad 2015-10-07