"Glömda" gener påverkar personligheten

Även små djur som skalbaggar har personlighet. Ny forskning visar att den påverkas av ett samspel mellan de två skilda genuppsättningar som finns hos alla organismer med cellkärna — även hos oss däggdjur.

skalbaggeVarför djur har personlighet och hur variationen kan förklaras är en viktig forskningsfråga för Hanne Løvlie, evolutionsbiolog vid Linköpings universitet. Genom att studera populationer av fröbaggar som korsats över flera generationer, har hon tillsammans med kolleger vid Uppsala universitet undersökt effekterna av samspelet mellan genuppsättningarna. Rönen publiceras denna vecka i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society of London B.

Förutom den stora nukleära arvsmassan som hos människan innehåller omkring 25 000 gener, ärvda till hälften från mamman och hälften från pappan, har vi också en uppsättning med endast ett 30-tal gener i cellens mitokondrier. Dessa ärvs bara från mamman.

Tidigare har man trott att variation i generna i mitokondrierna inte har någon större påverkan på våra liv. Nu är det känt att de är involverade i livsviktiga processer som energiproduktion och ämnesomsättning.

– Det var då jag blev intresserad av kopplingar till personlighet. Skillnader i ämnesomsättning kan ha effekter på en rad energikrävande karaktärer och beteenden, säger Hanne Løvlie.

mitokondrieI samarbete med professor Göran Arnqvist vid Uppsala universitet lade hon upp en studie med experimentellt framavlade linjer av fröbaggar, ett par millimeter stora insekter som lever sitt larvliv i bönor. Forskarna studerade beteenden hos 900 baggar från olika populationer som antingen hade sitt ursprungliga mitokondriegenom eller via korsning fått ett nytt. Korsningen simulerade det som händer om en individ flyttar till en ny population av baggar och parar sig med dem.

Det visade sig att de djur som på så vis fått en ny kombination av gener betedde sig annorlunda och hade fått en annan personlighet.

– Vi undersökte två beteenden, baggarnas respons på en simulerad rovdjursattack och deras aktivitetsnivå. Resultaten visar att hela deras livsstil påverkades av interaktionen mellan de två genuppsättningarna och är kopplad till deras varierande livshistoria: små aktiva baggar hade kortare liv än de som var större och mer försiktiga, säger Hanne Løvlie.

Resultaten ger stöd för teoretiska spekulationer att individer har olika personlighet för att de har olika livshistoria och livsstrategi.

– Även hos andra djur tror vi att livsstil och personlighet kan vara kopplade på liknande sätt och att större, långsammare individer lever längre än små och snabba, säger Hanne Løvlie.

Artikel: The influence of mitonuclear genetic variation on personality in seed beetles av H. Løvlie, E. Immonen, E. Gustavsson, E. Kazancioglu och G. Arnqvist. Proceedings of the Royal Society of London B 15 oktober 2014.

Övre bilden: Den 2 mm stora fröbaggen var ett lämpligt studieobjekt.

Nedre bilden: Mitokondrien som kallas cellens energiverk innehåller en egen liten genuppsättning med en enda kromosom. Enligt en teori var mitokondrierna ursprungligen självständiga bakterielika organismer som övergick till att leva i symbios inuti andra, eukaryota celler. (Illustration från Wikipedia)

Relaterat material

Hanne Løvlie: Forskning kring djurs beteenden  http://www.liu.se/forskning/foass/hanne-lovlie?l=sv&sc=true

2014-10-17

Visa/dölj innehåll