Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM)

Avancerade funktionella material

Tack vare regeringens satsning på strategiska forskningsområden har forskare vid Linköpings universitet grundat ett Internationellt interdisciplinärt laboratorium för avancerade funktionella material , AFM. Forskningen bedrivs på högsta nivå.

Materialdesign och informatik

Forskningen ska öka teoretisk förståelse för material och har tillämpningar inom utveckling av nya material.

Ab initio teori och energimaterial

Evolution av åldrande och könsskillnader - Friberg group

Forskning i vår grupp fokuserar på två fascinerade biologiska fenomen: – åldrande och könsskillnader – och deras intressanta skärningspunkt. I vår forskning använder vi oss av modellorganismen Drosophila melanogaster.

Sublimationsmaterial

Teori för oordnade material

Nanofysik och icke-linjär optik

Fysik vid extrema förhållanden

Halvledar- och komponentmaterial

Enheten för energimaterial

Vi utför grund- och tillämpningsinspirerad forskning inom området för tunnfilmmaterial för energianvändning.

Enheten för materialdesign

Vårt mål är att göra det möjligt att skapa beläggningar med specifika egenskaper, till exempel en bestämd hårdhet, ledningsförmåga, transparens, eller motståndskraft mot värme eller slitage.

Enheten för materialmikroskopi

Vi utvecklar nya, avancerade tekniker för elektronmikroskopi av material.

Enheten för funktionella material

Forskning om de fundamentala och praktiska aspekterna av ultra-tunna filmer och skikt.

Enheten för materialoptik

Materialoptik är en enhet vid avdelningen Tunnfilmsfysik. Vi använder polarisationsoptik för att bestämma materials optiska egenskaper och för att studera avancerade nanostrukturer.

Enheten för nanomaterialvetenskap

Nano-materialvetenskapsgruppen utforskar de atomära processerna som leder till framtidens nya, ultratunna material. 

Enheten för tunnfilmsvetenskap

Vår forskning fokuserar på materialvetenskap och nano-tunna beläggningar.

Interaktion mellan människa och djur - Roth group

Vi studerar domesticerade djur som hundar och hästar i deras interaktion med människor och hur människor och vardagsliv påverkar djuren på kort och lång sikt. Vårt fokus är på djurets beteende men också på hormonella förändringar.

Djurens beteende, domesticering och välfärd - Jensen group

Vad styr de många aspekterna på hur djur beter sig? Hur har det förändrats under domesticering, och vad berättar det om deras välfärd? Med fokus på kycklingar och hundar tar vi upp sådana frågor med hjälp av etologi, genetik och epigenetik.

Enheten för energimaterial

Vi utför grund- och tillämpningsinspirerad forskning inom området för tunnfilmmaterial för energianvändning.

Centrum för nanovetenskap och -teknologi (CeNano)

Centrum för nanovetenskap och -teknologi (CeNano) är en organisation inom Tekniska fakulteten (LiTH) vid Linköpings universitet. CeNano verkar för exponering och förstärkning av forskningen inom nanovetenskap och nanoteknologi vid LiTH.

Däggdjurens sensoriska värld - Laska group

Vi studerar de mekanismer som ligger bakom skillnaderna  i sensoriska kapaciteter arter emellan. Vilka roller spelar gener, anatomi, ekologi och beteende i detta sammanhang?

LiU-UFBA nätverket

Ett forsknings- och utbildningsnätverk inom materialvetenskap mellan Linköpings universitet och Federal University of Bahia i Brazilien.

Ekologiska nätverk och samhällsekologi

Vi vill besvara frågor som, till exempel, hur artens egenskaper påverkar deras roll inom det ekologiska nätverket.

Hammarström Lab

Alzheimers, galna kor och Skellefteåsjukan. Vi forskar på  kopplingen mellan felveckning av proteiner och sjukdomar så som amyloidos och prionsjukdom.

Fågelhjärtats evolution - Altimiras group

Storleken på hjärtat bestämmer fågelns syreupptagningsförmåga och flygprestanda. Vi jämför olika fågelsorter för att förstå de evolutionära stegen som leder till förbättrad prestanda hos moderna fåglar.

Miljöepigenetik - Guerrero-Bosagna group

Vi undersöker hur miljöexponeringar som näring, föroreningar eller stress påverkar utvecklings- och epigenetiska mekanismer i olika modellorganismer.

Förvildningens och domesticeringens genomik - Wright group

Vår forskning fokuserar på den genetiska grunden för domesticering, förvildning och beteende. Vi använder tvillingprocesserna för domestisering och förvildning för att hitta den genetiska grunden för komplexa egenskaper. 

Hjärnstrukturens genetiska arkitektur - Henriksen group

Vi använder populationer av både vilda och inhemska kycklingar för att identifiera den genetiska arkitekturen som ligger till grund för variationen i storleken och sammansättningen av hjärnan hos fåglar. 

Bevarandeekologi

Vår forskning fokuserar på artrika gräsmarker och lövskog. Flera av arterna som lever i dessa habitat har blivit ovanliga och dess existens är hotad. Vi studerar vad som krävs för att bevara mångfalden.

Kulturväxternas evolution - Hagenblad group

Människor förlitar sig på grödor för mat, medicin, kläder och många andra funktioner. I vår grupp studerar vi hur grödor har spridit sig över hela världen och hur de har anpassat sig till olika klimat och odlingsmetoder.

Djurens beteende, personlighet och inlärning - Lövlie group

Genom vår forskning vill vi förstå variation i beteende, och det mesta av vår forskning fokuserar på orsaker och konsekvenser av djurens personlighet, inklusive sexuell selektion, parasitinfektioner och djurkognition.

von Castelmur-lab

Vi vill utforska det evolutionära förhållandet mellan och återanvädningen av humana proteiner som förvärvs av picornavirus med mål i bättre förståelse för livscykeln för dessa biomedicinskt viktiga virus och utveckling av nya antivirala terapier.

ProLinC

ProLinC (PROtein folding and Ligand INteraction Core facility) vid Linköpings Universitet.

Nukleinsyra-teknologiskt lab

Genom att använda nukleinsyror forskar vi för att utveckla nya diagnostiska- och behandlingsmetoder vid sjukdomar med hög förekomst och dödlighet.

Hållbar näringsämnes- och energihantering

Naturresurserna är byggstenar i alla ekosystem. Att förstå var dessa resurser finns, hur de tar sig fram på våra landskap och varför vi ser dessa mönster som viktiga, är nyckeln till mer hållbar resursförvaltning. 

Centrum för III-nitridteknologi

Nästa generations högeffekts- och högfrekvenselektronik.

Pedersengruppen

I Henrik Pedersens forskargrupp vid Linköpings universitet arbetar vi med CVD (chemical vapour deposition), med målet att utveckla bättre CVD-processer för, primärt, elektroniskt viktiga material.

Funktionella elektroniska material

Genom vår forskning vill vi skapa en bättre förståelse för de fundamentala fysikaliska egenskaperna hos nya material och utforska deras funktionalitet.

FunMat II

FunMat II är ett andra generationens kompetenscentrum i materialvetenskap. Vi fokuserar på tre områden: funktionella ytor för skärverktyg, bränsleceller och batterier och designar nya material med unika egenskaper.

Molekylära material

Vi forskar på design och utveckling av molekyler, mjuka material och hybrida komponenter i nanostorlek, samt enheter för användning i biomedicinska applikationer, biosensorer, läkemedelsleverans, regenerativ medicin och diagnostik. 

SIMARC - Interdisciplinärt centrum för Elektronspinnresonans

SIMARC (Swedish Interdisciplinary Magnetic Resonance Center) är ett multidiciplinärt centrum med fokus på Elektronspinnresonans.

Plasma- och ytbeläggningsfysik

Gruppen för Plasma- och ytbeläggningsfysik pressar gränserna för modernt materialvetenskap genom vår forskning inom syntetisk framställning av tunnfilmer och nanomaterial.

Bionik och transduktionsvetenskap

Vi forskar på mikroskaliga ställdon gjorda av konjugerade polymerer såsom polypyrrole, för t.ex. konstgjorda muskler.

Kemiska sensorsystem

Forskar inom kemiska sensorer och elektrokemi och tillämpar resultaten i sensorsystem.

Tillämpad sensorvetenskap

Vi arbetar med utveckling och definiering av kemiska sensorer för miljöövervakning, utsläppskontroll och luftkvalitetskontroll.

Optiska system

Vid optiska system forskar vi tvärvetenskapligt inom metoder och anordningar för optisk kemisk avkänning. Vi arbetar för att ta fram autonoma engångs-lab-on-a-chip-system, och optiska enheter utformade för, exempelvis, mobiltelefoner.

Forskarskolan Agora Materiae

I sann multidisciplinär miljö, hjälper vi forskarstuderande inom forskningsområdet för nya funktionella material att uppnå bättre resultat.  

Sensor- och aktuatorsystem

Vår forskning förenar sensorer med möjligheten att påverka den fysiska världen, från konstgjorda muskler till hela laboratorier på ett litet datachip.

Nanodesign

Vi vill designa och skapa nya tunna filmmaterial på atomnivå genom att utnyttja det komplexa samspelet mellan materialkemi, atomsammansättning och fysiska egenskaper av material.

Ångströmhuset - elektronmikroskopi

Ångströmhuset är en specialbyggd forskningsmiljö, anpassad för ett av världens skarpaste svepelektronmikroskop.

Forum Scientium

Forskarskolan Forum Scientium, en bro mellan medicin, naturvetenskap och ingenjörskonst, stimulerar kreativitet och en gemensam användning av idéer, kunskap och utrustning.

Translationell bioinformatik

Genom att analysera styrningen av immunförsvaret vill vi utveckla skräddarsydd läkemedelsbehandling utan biverkningar.

Teoretisk kemi

I vår forskning inom teoretisk kemi intresserar vi oss främst för frågeställningar som rör molekylära maskiner, fotokemiska reaktionsmekanismer, fotosensoriska proteiner, molekylära egenskaper och enzymkatalys.

Teori och modellering

Driver vetenskapen framåt genom matematisk modellering och datorsimuleringar 

Teoretisk fysik

Genom teoretisk fysik vill man få förståelse för naturen. I vår forskning använder vi grundläggande principer och grundläggande begrepp för att utveckla matematiska modeller som sedan studeras med hjälp av analytiska och numeriska metoder. 

Chemistry, masterprogram, 120 hp

Framtidens utmaningar inom hälsa, energi och miljö kräver skickliga kemister. Detta masterprogram låter dig bli en av dem, genom ett molekylcentrerat lärande med starka experimentella inslag och fokus på applikationer.

Materials Science and Nanotechnology, masterprogram, 120 hp

Behandlar yt-, nano- och kvantmekaniska principer och material som används inom halvledarteknik, optronik och bioteknologi. Nya kunskaper inom dessa områden bidrar till att utveckla framtidens avancerade material.

Protein Science, master, 120 hp

På masterprogrammet Protein Science studerar du växelverkan mellan de proteiner och molekyler som utgör grunden för alla livsprocesser. Programmet behandlar både komplexa proteinstrukturer och deras funktionella aspekter.

Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik, 300 hp

För att leda utvecklingen i teknikens framkant och lösa riktigt svåra problem krävs avancerad kunskap. Den här utbildningen kombinerar bredd och djup och gör dig redo att möta framtidens utmaningar inom både näringsliv och akademi.

Högskoleingenjör i kemisk analysteknik, 180 hp

Är du noggrann och intresserad av kemi? Med en examen från Sveriges enda högskoleingenjörsprogram i kemisk analysteknik kan du gå rakt ut till jobb i många olika branscher – det är stor brist på personer med din kompetens.

Kemi - molekylär design, kandidatprogram, 180 hp

Kemiska föreningar finns överallt, och världen behöver dig som vill förstå hur de fungerar. Vill du lära dig mer om kemins byggstenar och bidra till en hållbar framtid, både när det gäller miljö- och hälsofrågor så är det här programmet för dig.

Biologi, kandidatprogram, 180 hp

Mer än någonsin behövs biologer som kan förstå konsekvenserna av att villkoren för allt liv förändras i en rasande takt. Kunskap om allt från molekylärbiologi till globala ekosystem är nödvändig om vi ska kunna fatta rätt beslut för framtiden.

Tage Erlanders pris till Feng Gao

Kungliga Vetenskapsakademin tilldelar Feng Gao, universitetslektor vid avdelningen Biomolekylär och organisk elektronik, Tage Erlanders pris inom fysik för år 2020. Priset består av 200 000 kr i forskningsmedel samt 75 000 kr för en workshop.

Stor nyfikenhet på djurs beteende

Hundar, katter och hästar – varför beter de sig som de gör? Och hur samspelar de med människor? Intresset för att bättre förstå några av våra husdjur lockar stora skaror till ett antal av universitetets mest eftertraktade kurser.

Spårarmolekyler kan skilja snarlika hjärnsjukdomar åt

Två sjukdomar som drabbar hjärnan, Parkinsons sjukdom och multipel systematrofi, kännetecknas av att samma protein klumpas ihop och skadar nervcellerna. Nu har forskare visat att spårarmolekyler utvecklade vid LiU kan skilja sjukdomarna åt.

Kvantdatorer och fotonik ska locka fler studenter

”Vi har märkt ett starkt ökande intresse från studenterna för kvantdatorer, kvantkryptering, optik och fotonik”, säger Jan-Åke Larsson, initiativtagare till en ny profil på civilingenjör teknisk fysik och elektroteknik.

Fem framtida forskningsledare vid LiU

Stiftelsen för Strategisk Forskning har utsett 20 unga forskare till Framtidens forskningsledare. Fem av dem finns vid Linköpings universitet. Alla får de 12 miljoner kronor under fem år samt möjlighet att delta i ett ledarskapsprogram.

Artificiell intelligens hittar sjukdomsrelaterade gener

Ett artificiellt neuralt nätverk kan hitta mönster i stora mängder genuttrycksdata och upptäcka grupper av sjukdomsrelaterade gener. LiU-forskarna hoppas att deras tillvägagångssätt på sikt ska kunna tillämpas inom precisionsmedicin.

Pengar till mikrorobotforskning – ska stimulera bentillväxt

Forskare från LiU och Okayama samarbetar för att förstå mer om benregenerering.

Här skapas nästa generations kontrastmedel

Genom att integrera gadolinium in i ceriumoxidens kristallstruktur går det att få fram kontrastmedel som är både skonsammare för kroppen och ger en bättre kontrast vid avbildning med magnetresonanskamera, MRI, visar Peter Eriksson i sin avhandling.

"Vi behöver skydda överlevande livsmiljöer"

Australiens unika växt- och djurliv drabbas hårt av de omfattande bränderna som pågår. Många arter som tillhör gruppen pungdjur riskerar att utrotas, såvida människor inte lyckas skydda det som återstår av de hotade arternas livsmiljöer.

Nyupptäckt metod ger supertåliga transistorer

En ny metod att få nanotunna lager av halvledare att passa ihop har resulterat i såväl en vetenskaplig upptäckt som i utveckling en ny typ av transistorer för kraftelektronik. Resultatet är publicerat i Applied Physics Letters.

5:2 diet kan vara en metod för att minska hungerstress hos avelshöns

Dagens broilers är avlade för att ha en enorm aptit och snabbt nå slaktvikt. Avelsdjuren har samma aptit men tillåts inte växa lika fort om de ska förbli friska och fertila. Deras tillväxt hålls tillbaka genom att ge dem mindre att äta. 

Bekräftat att LiU-forskare kan könssortera ägg

Nu har forskare vid Linköpings universitet utvecklat en metod som kan sortera ut blivande tuppar, redan samma dag som ägget läggs, innan ett embryo har bildats.

Nya möjligheter att förstå Alzheimers sjukdom

För första gången har forskare under en längre period kunnat följa hur proteinklumpar bildas i hjärnan hos möss med alzheimerliknande sjukdom. Metoden kan ge forskare nya verktyg att undersöka några av de största frågorna inom forskningsfältet.

17,8 miljoner till Kajsa Uvdal

Professor Kajsa Uvdal får 17,8 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för en forskningsmiljö i gränslandet mellan fysik, kemi, medicin och bildvetenskap. Målet är att bidra till effektivare behandling av olika typer av hjärt- och cancersjukdomar. 

Enormt mikroskop hjälper LiU-forskare skräddarsy nya material

I världens mest ljusstarka mikroskop, synkrotronanläggningen MAX IV i Lund, kan forskare se hur atomer binder till varandra. LiU-forskare var de första användarna på det nya strålröret Balder, där de undersökte nya material med spännande egenskaper.

IFMs stipendiegrupp - ett prisat teamarbete

Stipendiegruppen har tilldelats Bästa teamprisets hedersomnämnande för sitt initiativ att bilda teamet som arbetat med att skapa överskådliga och tydliga rutiner för hantering av stipendier.

De säljer energi på metervara

På avknoppningsföretaget Epishine står tryckpressarna och rullar ut solceller i tryckt elektronik, avsedda för inomhusbruk. Olle Inganäs, professor och grundare, har än högre mål: organiska solceller ska bidra till att lösa världens energiproblem.

Årets chef/ledare 2019

Jordi Altimiras, chef för biologiavdelningen vid Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) på LiU, är vinnare av årets chefs- och ledarpris. 

Drygt 49 miljoner till forskning om hållbar utveckling

Tio forskare vid LiU har beviljats pengar i olika utlysningar från Formas forskningsråd. Forskning om urbana odlingsområden, möjligheterna att ta bort redan gjorda koldioxidutsläpp och värphönsens välfärd är några av projekten som finansieras.

Personlighet och kognition hjälper röda djungelhöns att klättra i rang

Individuell variation i personlighet eller kognition kan ha viktiga konsekvenser. LiU-forskare visar att skillnader i beteendeegenskaper och kognitiva drag kan påverka om vuxna djungelhöns vinner tävlingar och blir den högst rankade fågeln.

De bidrar med varsin pusselbit till forskningen om Alzheimers sjukdom

Den ena är proteinkemist, den andra är läkare. Båda forskar på Alzheimers sjukdom. De drar nytta av varandras kunskaper för att fortare göra framsteg. Målet: att göra skillnad för dem som drabbats av sjukdom.

Guld till LiU-studenter för antimikrobiellt bandage

Studenter vid Linköpings universitet vann guld i den internationella tävlingen i syntetisk biologi, iGem 2019.

Gäckande cancer-relaterat protein fångat i flykten

Forskare har för första gången fångat hur proteinet MYC, som spelar en central roll i cancer, binder till ett nyckelprotein och styr viktiga funktioner i cellen. På sikt kan upptäckten bidra till möjligheter att utveckla nya cancerläkemedel.

Laestadius, missväxt och korn i Norrbotten 

Kan en enda man ha påverkat vad som odlades i stora delar av Norrbotten? Ja, det tror forskarna bakom en ny studie. Ledtrådar i DNA från korn, som sparats sedan 1800-talet, pekar mot att ingen mindre än Lars-Levi Laestadius spelat en viktig roll.

LiU-forskare får 97 miljoner från Vetenskapsrådet

27 forskare vid LiU har beviljats totalt närmare 97 miljoner kronor fram till år 2023 i Vetenskapsrådets utlysning inom Natur- och teknikvetenskap. Bland dem finns fem unga forskare som har beviljats bidrag för att bygga upp egna forskargrupper.

Husdjurens sociala liv väcker nyfikenhet

LiU:s kurser om husdjurs beteenden fortsätter att locka många till skolbänken. En ny distanskurs i djurpsykologi har fått närmare 900 personer att söka sig till de 90 platserna.

Mediciner förändrar fiskars beteende

Läkemedel för människor som påverkar viktiga signalsystem i hjärnan gör fiskar djärvare, enligt en ny studie.

Kedjor av atomer far runt i fasta material

Ett fenomen som tidigare uppträtt när forskare simulerar det höga tryck som finns inne i planeternas kärnor har nu även observerats i metallen titan vid atmosfärstryck. Kedjor av atomer far runt med blixtens hastighet inne i det fasta materialet.

EcoWeb - Ett spel om naturen

I naturen hänger allting samman, men inte alltid på ett lättförståeligt sätt. Anna Eklöfs projekt förvandlar komplexa ekosystemnätverk till ett intuitivt spel.

Nya Wallenberg-pengar till LiU-forskare

Två LiU-forskare får 34,5 respektive 34 miljoner kronor under fem år från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Håkan Olausson för forskning kring snabb smärtsignalering och Feng Gao för utveckling av nya material för solceller och lysdioder.

Två av sex bidrag för alzheimerforskning till LiU

Martin Hallbeck och Per Hammarström är två av de sex forskare som får anslag i Hjärnfondens särskilda utlysning för forskning om Alzheimers sjukdom.

Apor gillar alkohol i låga koncentrationer

Fruktätande apor föredrar alkohol i koncentrationer som kan bildas i jäst frukt, men verkar inte använda alkohol som en källa till extra kalorier, enligt en ny studie.

Bilder från vårt inre universum

En obönhörlig sjukdom fångad i suggestiva bilder. Under Kulturnatten i Norrköping kommer Sofie Nyström väcka tankar kring Alzheimers genom visa det vackra i det svåra. Hon är en av tre LiU-forskare som håller föredrag den 28 september.

Solcellerna flyttar inomhus

Svenska och kinesiska forskare har tagit fram organiska solceller optimerade för att omvandla normalt inomhusljus till el. Det är låga effekter det handlar om, men nog för att driva de miljontals produkter som följer med sakernas internet.

Storslam för tvärvetenskap vid LiU

Stiftelsen för strategisk forskning finansierar sex forskningsprojekt i gränslandet mellan teknik och medicin med sammanlagt 200 miljoner kronor. Tre av de sex projekten drivs av LiU-forskare och i ett fjärde är LiU-forskare medsökande.

Så tillverkas perovskiter för effektiva lysdioder

Forskare vid LiU har, tillsammans med kollegor i Kina, visat hur det är möjligt att få fram effektiva lysdioder i perovskit. I en artikel i Nature Communications ger de riktlinjer för hur ljusemitterande perovskiter av hög kvalitet bör tillverkas.

Konstgjorda muskler som drivs av glukos

Artificiella muskler av polymermaterial kan nu drivas med energi från glukos och syre på liknande sätt som biologiska muskler. Utvecklingen kan vara ett steg mot exempelvis självgående mikrorobotar som drivs av biomolekyler i omgivningen.

LiU-doktorand möter Nobel-pristagare

Tim Cornelissen, doktorand på IFM, är en av de unga forskare som bjudits in till årets Nobelmöte i tyska Lindau. 580 studenter, doktorander och postdoktorer får här möjlighet att träffa och diskutera vetenskap med Nobel-pristagare.

Blomsteräng i B-huset för biologisk mångfald

Fyra kullar med kortklippt gräs. Innergården i B-huset är rätt tråkig, både för människor och vilda pollinatörer. Ett gäng LiU-biologer beslöt sig för att istället anlägga en blomsteräng och plantera lockande odlade växter.

Han utvecklar USA:s beredskap för smittspridning

Ett utbrott av en smittsam djursjukdom som exempelvis mul- och klövsjuka kan få förödande konsekvenser för ett lands hela samhällsekonomi. LiU-forskaren Tom Lindström har uppdraget att förbättra USA:s beredskap för ett sådant utbrott.

Hur kan maten vi äter produceras mer hållbart?

Maten vi äter påverkar världen på både kort och längre sikt. I ett tvärvetenskapligt projekt har forskare vid LiU tittat på möjliga åtgärder för att öka hållbarheten inom svensk matproduktion.

Hunden speglar ägarens stress

Stressnivåerna hos hundar och deras ägare följer varandra över tid, enligt en ny studie. Forskarna tror att hundarna speglar sina ägares stressnivåer, snarare än tvärtom.

Fukt skapar fällor i den organiska elektroniken

Dåliga organiska halvledare kan bli bra halvledare om de bara tillverkas på rätt sätt, visar forskare vid Linköpings universitet. Den organiska elektronikens ledningsförmåga minskas kraftigt av fukt, visar de i en artikel i Nature Materials.

Julbockar i forskningens tjänst

Var hittar man riktigt gamla frön av råg? Forskare vid Stockholms och Linköpings universitet var på jakt efter historiska prover av råg för att studera arvsmassan i gamla rågsorter. Då kom de att tänka på julbockar.

NIH-pengar till forskning om skadliga proteiner i hjärnan

Lysande spårarmolekyler som utvecklats av forskare vid LiU ska användas till att ta fram ny diagnostik för demenssjukdomar. Forskningsprojektet, som Peter Nilsson är med och driver, har beviljats pengar från National Institutes of Health (NIH) i USA.

Rekordhög effektivitet i lysdioder av perovskit

Effektiva nära-infraröda lysdioder i perovskit-material finns nu i labbet på Linköpings universitet. Effektiviteten är rekordhöga 21,6 procent och resultatet publiceras nu i Nature Photonics. Forskningen leds av LiU-forskaren Feng Gao.

Tre nya Wallenberg Scholars vid LiU

Professorerna Anders Ynnerman, Erik G Larsson och Igor Abrikosov har utsetts till årets Wallenberg Scholars, vilket innebär att de tilldelas vardera 18 miljoner kronor i fria forskningspengar under fem år.

Högtidlig invigning med överraskningar

Så där ja! Med tal, mingel, fanfar och ett par rejäla överraskningar invigdes forskningsprogrammet Agtech på onsdagskvällen. Planerna för framtiden är stora.

Deras metod kan få skärande verktyg att hålla längre

Forskare vid Linköpings universitet har tagit fram en teoretisk metod som gör det möjligt att simulera skeendet på atomnivå i hårda, skärande material när de degraderas. Metoden innebär att verkstadsföretagen kan spara både tid och pengar.

Våtmark ska rena vatten i sydafrikanska kåkstäder

Karin Tonderski, avdelningen Biologi, har fått tre miljoner kronor under tre år från Formas för att bidra till att installera och utvärdera våtmarker i sydafrikanska slumområden. Våtmarker är naturens sätt att ta hand om och rena förorenat vatten.

Tre nya Horisont 2020-anslag till LiU

Forskarna Feng Gao och Daniel Aili, båda vid Institutionen fysik, kemi och biologi har beviljats medel inom Horisont 2020 Marie Skłodowska Curie Actions. Totalt handlar det om cirka 600 000 euro under 24 månader.

Lättare odla celler på mikrochip med nytt gelmaterial

LiU-forskare har utvecklat en ny metod för att göra vattenrika material, hydrogeler, som härmar viktiga egenskaper i cellernas naturliga miljö i kroppen. Materialet kan användas till att göra organliknande strukturer på microchip.

Teorierna avslöjar de oordnade fasta materialen

Teoretiska fysiker vid Linköpings universitet har tagit fram en metod som gör det möjligt att beräkna övergången från en fas till en annan i en speciell grupp av fasta material. Det handlar om material väl lämpade för miljövänliga applikationer.

Fler fjärilar där hagar omges av skog

För pollinerande fjärilar är det viktigare att ha nära till skog än till åkrar, enligt en studie som gjorts på 32 000 fjärilar av forskare vid LiU och SLU. Fynden ger viktig kunskap om hur landskapet bör formas för att dagfjärilar ska överleva.

EU-pengar till forskning om kläder som ger feedback

Kläder som kan ge användaren mekanisk feedback som känns – det är målet med ett nytt stort forskningsprojekt som har beviljats forskningsmedel inom EU:s forskningsprogram. Ansvarig forskare på LiU är Edwin Jager.

Fixar föda för forskningen

En dag i veckan är det storkok på Campus Valla. Då lagas runt 30 liter mat till flera tusen, ganska kräsna matgäster. 

Kiselparadoxen

En internationell forskargrupp har upptäckt hittills okända faser av kiseldioxid, med strukturer som inte ska kunna finnas i naturen. Det teoretiska underlaget har tagits fram under ledning av Igor Abrikosov, professor i teoretisk fysik.

LiU-forskare är mest citerade i världen

Fyra forskare från LiU finns med på årets lista över de högst citerade – och därmed mest inflytelserika – forskarna i världen.

Potatislöken – en återupptäckt storhet

Har du ätit potatislök någon gång? Ja, troligtvis, men antagligen under ett annat namn. Nu har forskare tagit reda på mer om den lilla löken. Kanske kan denna lök med flera hundra år på nacken bli populär bland hobbyodlare igen?

Materialforskning drar på Oscarsgymnasiet

Universitetet vill ha ännu fler duktiga studenter till utbildningarna inom naturvetenskap och teknik och i Oskarshamn finns en industri som söker kvalificerad arbetskraft. FunMat-II håller karriärdag i Oskarshamn.

Drygt 46 miljoner kronor till forskning vid LiU

Det blev resultatet när forskarrådet Formas offentliggjorde vilka som beviljats medel i årets utlysning. Mest pengar fick LiU för forskning inom klimatområdet.

Läkemedel för människor påverkar syrsors beteende

Varför uppvisar djur olika personligheter? Forskare vid LiU använde läkemedel för människor som påverkar två signalämnen i hjärnan, serotonin och dopamin, för att se om dessa påverkar beteende även hos andra arter.

Metoden som avslöjar de magnetiska materialens inre

Björn Alling, forskare i teoretisk fysik vid Linköpings universitet, har tillsammans med kollegor lyckats med det uppdrag han fick av Vetenskapsrådet hösten 2014: Ta reda på vad som händer i de magnetiska materialen vid höga temperaturer.

Grafen tar ett steg i riktning mot förnybart bränsle

Forskare vid LiU vill utveckla en metod för att omvandla vatten och koldioxid till framtidens förnybara bränsle. Nu har de tagit ett viktigt steg mot målet och utvecklat en metod för att tillverka grafen i flera lager.

84 miljoner till forskning inom naturvetenskap och teknik

Vetenskapsrådet har beviljat forskningsfinansiering till 25 forskare vid LiU i årets utlysning inom naturvetenskap och teknikvetenskap. Totalt rör det sig om drygt 84 miljoner kronor till LiU-forskare.

De har löst ferroelektricitetens gåta

Nu 2018 har forskarna lyckats visa att de fenomen existerar som Franz Preisach tog fram en modell för 1935. I Nature Communications visar forskare vid universiteten i Linköping och Eindhoven varför ferroelektriska material fungerar som de gör.

Perovskiter framtidens material för optisk kommunikation

Forskare vid universiteten i Linköping och Shenzhen har visat hur en oorganisk perovskit blir till en billig och effektiv fotodetektor som överför både text och musik. "Ett lovande material för framtiden snabba optiska kommunikation" säger Feng Gao

Därför åldras honor långsammare

Hannar och honor har olika strategier för att försöka få så många ungar som möjligt under livet. Skillnaderna i fortplantningsstrategier bidrar till att könen åldras olika, enligt en ny studie som LiU-forskare gjort på bananflugor.

Pelare i nanostorlek kan bli byggpelare i framtida informationsteknologi

Forskare från LiU och Kungliga Tekniska Högskolan har tagit fram ett nytt koncept för en komponent som effektivt kan överföra information som bärs av elektroners spinn till ljus i rumstemperatur – en språngbräda mot framtida informationsteknologi.

Forskningen har fått nya superkrafter

Svensk forskning har nu fått tillgång till de första 600 noderna i nya superdatorn Tetralith, som när den är helt utbyggd senare i höst blir nordens vassaste. LiU:s forskare kan nu även hämta superkrafter i Sigma, finansierad helt av LiU.

33 miljoner i jakten på kvantbitar i rumstemperatur

Igor Abrikosov, professor i teoretisk fysik vid LiU får drygt 33 miljoner kronor under fem år från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för att visa hur man kan ta fram kvantmekanikens minsta beståndsdelar, så kallade q-bits, i rumstemperatur.

27 miljoner till framtidens flytande bränsle

Magnus Berggren, professor i organisk elektronik får drygt 27 miljoner kronor under fem år från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för att ta fram en framtida teknik för flytande bränsle baserat på vatten och syre.

Minimal design för maxad molekylär motor

Naturen har inspirerat kemister vid LiU när de har designat en ny molekylär motor, som kan omvandla energi i ljuset till rörelse. Formen är slimmad samtidigt som den molekylära motorns funktion uppfyller flera viktiga kriterier.

Materialforskare söker nya vägar att nå ut

– Det vetenskapliga är vi inte oroliga över, men vi behöver öka intresset bland studenterna och även hitta vägar att nå ut med våra resultat så att de kommer till nytta, sa Igor Abrikosov, moderator för den avslutande diskussionen under AFM2018.

Snabblärda höns kan tacka sina gener

Både arv och miljö ligger bakom olika kognitiva egenskaper, visar en ny studie från LiU. Forskarna har funnit att kycklingars förmåga att klara svårare inlärningstester är ärftlig, medan optimistisk läggning tycks förklaras av miljöfaktorer.

Två dagar om smarta material

Forskare inom regeringens strategiska forskningssatsning på Avancerade funktionella material, AFM, vid Linköpings universitet, bjuder in till en internationell konferens där de allra senaste rönen inom materialforskningen presenteras.

Vatten blir vätgas med nanofackverk i järn

Svenska forskare har hittat ett nytt och effektivt sätt att omvandla el till vätgas med hjälp av katalys. Istället för de dyra och sällsynta platinaelektroderna används elektroder av nanosmå fackverkskonstruktioner i järnoxid.

Så byggs effektiva organiska solceller

25 forskare från sju forskningsinstitutioner har slagit sina kloka huvuden ihop för att hitta regler för hur högeffektiva organiska solceller ska designas. Forskningen, som publicerats i Nature Materials, leds av LiU-forskaren Feng Gao.

Fiskars beteende påverkas av miljön de växer upp i

Att växa upp i en mer riskfylld eller varierande miljö ändrar hur den lilla fisken storspigg beter sig senare i livet, visar LiU-forskare i en ny studie. De har också tittat närmare på om vissa inre faktorer påverkar beteendet.

På väg mot nya samarbeten

Den vetenskapliga forskningen är internationell. Mobilitet är meriterande och inom de flesta forskningsområden inbyggt i forskarrollen. Vad innebär det att ge sig ut i forskningens internationella värld?

Östersjön visar vägen för världshaven 

Uppvärmning, försurning, övergödning och syrefria bottnar drabbar eller förväntas drabba världshavens kustområden. I Östersjön sker förändringarna i en hög takt samtidigt som Östersjöregionen visat att det går att vända en negativ utveckling.

Gener bakom socialt beteende hos höns identifierade

Fem gener som påverkar beteende relaterat till sällskaplighet hos kycklingar har identifierats av forskare vid LiU. Flera av generna har tidigare kopplats till funktioner i nervsystemet eller beteende, och nu också till socialt beteende.

Alzheimerplack inte lika farligt för alla celler i hjärnan

Amyloid-beta, som är kopplat till Alzheimers sjukdom, har olika egenskaper i olika celltyper i hjärnan hos bananflugor, enligt en ny studie. Medan amyloid-beta är mycket giftigt för nervceller tycks vissa andra celltyper knappt ta någon skada.

Ny metod för att förstå arters roll i ekosystem

En arts egenskaper definierar vilken roll den har i ekosystemen den lever i, visar en studie av LiU-forskare. Deras metod kan göra det enklare att förutse förändringar när arter introduceras i nya livsmiljöer.

EU-forskning ger Östersjön en chans

Belastningen av näringsämnen på Östersjön har minskat, men kommer att öka igen som resultat av den globala uppvärmningen. Fyra av EU:s forskningsprogram samlades till slutkonferens för att ta reda på vad vi kan göra mer.

Bra uppväxtmiljö ger gladare höns trots stress

Kycklingar som växer upp i en varierad och kontrollerbar miljö behåller sin optimistiska livssyn och hanterar stress bättre än individer som lever i en karg miljö. Det visar LiU-forskare i en ny studie i Scientific Reports.

Dubbla perovskiter i framtidens miljövänliga solceller

Ett nytt steg har nu tagits mot att kunna tillverka solceller och lysdioder i bly-fria perovskit-material. Filmer av hög kvalitet med lovande egenskaper för framtidens solceller har tagits fram i ett samarbete mellan LiU och NTU i Singapore.

Elevernas kluriga biologifråga besvarades av forskare

Varför är hannar större än honor? En högstadieklass på Skäggetorpsskolan bjöd in en biologiforskare för att få svar från en expert.

68 miljoner till materialforskning

Materialforskarna Vanya Darakchieva och Johanna Rosén får drygt 30 miljoner vardera från Stiftelsen för Strategisk Forskning. Forskningsprojekten är inriktade på att ta fram nya material som kan bidra till effektivare energisystem.

Könsskillnader i livslängd inte X-kromosomens fel

Att hannar i genomsnitt lever kortare liv än honor verkar inte bero på att de bara har en X-kromosom. Detta enligt en ny studie gjord på bananflugor av forskare vid Linköpings universitet, som testat giltigheten hos en teori som funnits länge.

Ny smart metod att tillverka organiska solceller

Billiga material och enkel produktion på rulle är några av de tryckta organiska solcellernas stora fördelar. Professor Olle Inganäs leder den forskargrupp som nu tagit fram en förfinad och enkel metod att tillverka solcellsmodulerna.

Hundens sociala förmåga är mångfacetterad

Att en hund är bra på att tolka människans pekgester innebär inte att samma hund också söker mycket ögonkontakt med människan i andra situationer. Det visar en ny studie av LiU-forskare, som har tittat närmare på hundens olika kommunikationsförmågor.

Studenter som konstdetektiver

Kan man se bakomliggande lager på övermålade konstföremål utan att göra åverkan? Sex studenter har i ett projekt för Östergötlands museum testat IR-strålning för att upptäcka det dolda. Och det går!

Silver till LiU iGEM 2017 i tävling i syntetisk biologi

LiU:s lag uppnådde silvermedalj i världsomfattande tävling i syntetisk biologi med projekt om svårveckade proteiner i Alzheimers sjukdom.

Kameleontmolekyler skiljer på olika plack i hjärnan

I en och samma hjärna som drabbats av Alzheimers sjukdom finns ofta flera typer av amyloidplack, enligt en ny studie i PNAS. Spårarmolekyler från LiU har för första gången använts på hjärnvävnad från avlidna personer med sjukdomen.

Feng Gao Wallenberg Academy Fellow

Feng Gao är en av 24 unga lovande forskare som utsetts till årets Wallenberg Academy Fellow. Han får nu medel för att fortsätta utveckla en ny typ av material, perovskiter, väl lämpade för bland annat solceller och lysdioder.

Dominic Wright får prestigefyllt anslag

LiU-forskaren Dominic Wright fick ett av årets ERC Consolidator Grant från det europeiska forskningsrådet, ERC. Han ska titta närmare på vad som händer på genetisk nivå när tamdjur förvildas.

Ljuset kommer från LEC

Forskare vid Linköpings- och Umeå universitet har lyckats effektivisera de ljusemitterande elektrokemiska cellerna, LEC, så att de får lika hög ljusstyrka som en panel med organiska lysdioder, OLED, och en effektivitet i samma nivå som lysrör.

Förutser skador i ekosystem som störs

Vad händer när balansen rubbas i ekologiska nätverk? Anna Eklöf kombinerar matematik med ekologi för att förutse vilka konsekvenserna blir på lång sikt för hela ekosystemet när en art dör ut eller klimatet förändras.

Cancerforskning vid LiU får 16 miljoner

Cancerfonden delar ut drygt 16 miljoner kronor till cancerforskning vid Linköpings universitet i den stora utdelningen 2017. Nästan hälften går till sju nya forskningsprojekt.

Nio miljoner till forskning om textila muskler

Edwin Jager vid Institutionen för fysik, kemi och biologi, har fått nio miljoner kronor i anslag från Familjen Erling-Perssons stiftelse till ett forskningsprojekt om "textila muskler". 

87 miljoner till teknik och naturvetenskap

26 forskare vid LiU får tillsammans drygt 87 miljoner under fyra år från Vetenskapsrådets utlysning inom naturvetenskap och teknikvetenskap. Totalt 19 procent av alla ansökningar beviljades.

Nytt sätt att dämpa nervcellers signalering upptäckt

En upptäckt av LiU-forskare öppnar upp möjligheter att designa nya typer av läkemedel mot exempelvis epilepsi. Forskarna har hittat ett helt nytt bindningsställe för molekyler som kan påverka elektriska impulser i nervceller.

Steg framåt för lysdioder i kiselkarbid

Forskningen kring att göra vita lysdioder av kiselkarbid går framåt. Nu visar forskarna i ett internationellt samarbete att de kan få fram ett rent, vitt ljus utan färgtoner från kiselkarbid.

Människa eller robot eller lite av båda

Temat för Knut och Alice Wallenbergs jubileumssymposium vid LiU var material och teknik för vår digitala framtid. Fokus låg på människohärmande tekniker och material, men bredden var stor och symposiet välbesökt.

Så uppstår termoelektricitet

För att undersöka hur den termoelektriska effekten uppstår har forskare vid LiU tillverkat ett hårt nanolaminat av titankiselkarbid. De nya kunskaperna kan användas för att skapa elektricitet från spillvärme i bilar och elektriska apparater.

Nya rön om metalliskt glas

Metalliskt glas är intressant för elektriska ledare och superhårda skikt. Forskare i Linköping och Uppsala visar nu att det går att växa helt amorfa metallkarbider i form av tunna filmer.