Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM)

Hammarström Lab

Alzheimers, galna kor och Skellefteåsjukan. Vi forskar på  kopplingen mellan felveckning av proteiner och sjukdomar så som amyloidos och prionsjukdom.

Funktionella elektroniska material

Genom vår forskning vill vi skapa en bättre förståelse för de fundamentala fysikaliska egenskaperna hos nya material och utforska deras funktionalitet.

Avancerade funktionella material

Tack vare regeringens satsning på strategiska forskningsområden har forskare vid Linköpings universitet grundat ett Internationellt interdisciplinärt laboratorium för avancerade funktionella material , AFM. Forskningen bedrivs på högsta nivå.

Enheten för nanomaterialvetenskap

Nano-materialvetenskapsgruppen utforskar de atomära processerna som leder till framtidens nya, ultratunna material.

Djurens beteende, domesticering och välfärd - Jensen group

Vad styr de många aspekterna på hur djur beter sig? Hur har det förändrats under domesticering, och vad berättar det om deras välfärd? Med fokus på kycklingar och hundar tar vi upp sådana frågor med hjälp av etologi, genetik och epigenetik.

Atomlagerprocessning modelleringsmöte 2022

Är det snart möjligt att utveckla nya material helt och hållet in silico, eller är det bara en utopi? Träffa oss på plats eller online för att diskutera de senaste och främsta framstegen för att modellera atomlagerdeponering och atomlageretsning

Enheten för materialmikroskopi

Vi utvecklar nya, avancerade tekniker för elektronmikroskopi av material.

Enheten för materialoptik

Materialoptik är en enhet vid avdelningen Tunnfilmsfysik. Vi använder polarisationsoptik för att bestämma materials optiska egenskaper och för att studera avancerade nanostrukturer.

SIMARC - Interdisciplinärt centrum för Elektronspinnresonans

SIMARC (Swedish Interdisciplinary Magnetic Resonance Center) är ett multidiciplinärt centrum med fokus på Elektronspinnresonans.

Optoelektronik

Vi är ett tvärvetenskapligt team som fokuserar på lösningsbehandlade optoelektroniska enheter.

Nukleinsyra-teknologiskt lab

Genom att använda nukleinsyror forskar vi för att utveckla nya diagnostiska- och behandlingsmetoder vid sjukdomar med hög förekomst och dödlighet.

Materialdesign

Hur långt kan vi ta utvecklingen av design och tillverkning av material? Detta påverkas i slutändan av hur vi kontrollerar atomkomponenter.

Pedersengruppen

I Henrik Pedersens forskargrupp vid Linköpings universitet arbetar vi med CVD (chemical vapour deposition), med målet att utveckla bättre CVD-processer för, primärt, elektroniskt viktiga material.

Ab initio teori och energimaterial

Halvledare med stort bandgap

Vi stärker vår roll i utvecklingen av fasta tillstånds kvantsystem, såsom optiska aktiva spinnkvantbitar, kvantminnen och register.

Workshop om ontologier för interoperabilitet mellan materialdatabaser (OMDI2021)

Inom området materialvetenskap kräver utvecklingen av datadrivna metoder en högre grad av standardisering. Välkommen till den internationella workshopen från Linköpings universitet, 5-7 oktober 2021.

SMILE - Increasing SME access for Innovation to Large-scale Infrastructures

SMILE vill aktivt inspirera små- och mellanstora företag inom livsvetenskaperna i region östra Mellansverige att utnyttja möjlighet till tillämpning av nya teknologier.

Hjärnstrukturens genetiska arkitektur - Henriksen group

Vi använder populationer av både vilda och inhemska kycklingar för att identifiera den genetiska arkitekturen som ligger till grund för variationen i storleken och sammansättningen av hjärnan hos fåglar.

Förvildningens och domesticeringens genomik - Wright group

Vår forskning fokuserar på den genetiska grunden för domesticering, förvildning och beteende. Vi använder tvillingprocesserna för domestisering och förvildning för att hitta den genetiska grunden för komplexa egenskaper.

Djurens beteende, personlighet och inlärning - Lövlie group

Genom vår forskning vill vi förstå variation i beteende, och det mesta av vår forskning fokuserar på orsaker och konsekvenser av djurens personlighet, inklusive sexuell selektion, parasitinfektioner och djurkognition.

Fågelhjärtats evolution - Altimiras group

Storleken på hjärtat bestämmer fågelns syreupptagningsförmåga och flygprestanda. Vi jämför olika fågelsorter för att förstå de evolutionära stegen som leder till förbättrad prestanda hos moderna fåglar.

Interaktion mellan människa och djur - Roth group

Vi studerar domesticerade djur som hundar och hästar i deras interaktion med människor och hur människor och vardagsliv påverkar djuren på kort och lång sikt. Vårt fokus är på djurets beteende men också på hormonella förändringar.

Ekologiska nätverk och samhällsekologi

Vi vill besvara frågor som, till exempel, hur artens egenskaper påverkar deras roll inom det ekologiska nätverket.

Framtidens markanvändning i Sverige

Projektet syftar till att hjälpa Sveriges regering, jordbrukare, energi- och gödsel-företag att bedöma potentialen för insamling och omfördelning av organiskt avfall för att uppfylla flera mål för hållbar utveckling.

Stadsodling och näringsomsättning

Detta projekt avser att bidra till en kunskapsuppbyggnad på området genom att studera urbana odlingsområden och näringsomsättning i Linköping och i Minneapolis, USA

Centrum för nanovetenskap och -teknologi (CeNano)

Centrum för nanovetenskap och -teknologi (CeNano) är en organisation inom Tekniska fakulteten (LiTH) vid Linköpings universitet. CeNano verkar för exponering och förstärkning av forskningen inom nanovetenskap och nanoteknologi vid LiTH.

Enheten för funktionella material

Forskning om de fundamentala och praktiska aspekterna av ultra-tunna filmer och skikt.

Teori för oordnade material

Halvledar- och komponentmaterial

Den här enheten arbetar med att utveckla nya halvledarmaterial för högfrekvent- och kraftelektronik

Terahertz Material Analysis Center - THeMAC

Terahertz Material Analysis Center (THeMAC) är en infrastrukturanläggning belägen vid Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM).

LiU-UFBA nätverket

Ett forsknings- och utbildningsnätverk inom materialvetenskap mellan Linköpings universitet och Federal University of Bahia i Brazilien.

Centrum för III-nitridteknologi

Ett Vinnova-kompetenscentrum och en plattform för skapande och utnyttjande av banbrytande forskning inom III-nitridhalvledare för nästa generations kraft- och högfrekvenselektronik.

Fysik vid extrema förhållanden

Enheten för sublimationsmaterial

Enheten för sublimationsmaterial fokuserar på att utforska kiselkarbidhalvledare, grafen, andra lågdimensionella material och deras energi- och miljöapplikationer.

Biomolekylär och organisk elektronik

Vi undersöker framställning av nya ”gröna” material genom att förädla biopolymerer med tex luminiscenta eller elektriskt ledande material

Enheten för energimaterial

Vi utför grund- och tillämpningsinspirerad forskning inom området för tunnfilmmaterial för energianvändning.

Nanofysik och icke-linjär optik

Forskningen inom vår enhet handlar om materialfysik, kvantfysik, icke-linjär optik och kvantkemi.

Molekylär fysik

Vi utvecklar och använder koncept inom fysik och kemi för att lösa problem med biologisk och biomedicinsk relevans. Vår verksamhet spänner från grund- till tillämpad forskning.

Bioteknologi

Vårt fokus ligger på övervakning, optimering och kontroll av biologiska system.

Molekylära material

Vi forskar på design och utveckling av molekyler, mjuka material och hybrida komponenter i nanostorlek, samt enheter för användning i biomedicinska applikationer, biosensorer, läkemedelsleverans, regenerativ medicin och diagnostik.

Materialdesign och informatik

Forskningen ska öka teoretisk förståelse för material och har tillämpningar inom utveckling av nya material.

Enheten för tunnfilmsvetenskap

Vår forskning fokuserar på materialvetenskap och nano-tunna beläggningar.

Däggdjurens sensoriska värld - Laska group

Vi studerar de mekanismer som ligger bakom skillnaderna i sensoriska kapaciteter arter emellan. Vilka roller spelar gener, anatomi, ekologi och beteende i detta sammanhang?

Miljöepigenetik - Guerrero-Bosagna group

Vi undersöker hur miljöexponeringar som näring, föroreningar eller stress påverkar utvecklings- och epigenetiska mekanismer i olika modellorganismer.

Bevarandeekologi

Vår forskning fokuserar på artrika gräsmarker och lövskog. Flera av arterna som lever i dessa habitat har blivit ovanliga och dess existens är hotad. Vi studerar vad som krävs för att bevara mångfalden.

Kulturväxternas evolution - Hagenblad group

Människor förlitar sig på grödor för mat, medicin, kläder och många andra funktioner. I vår grupp studerar vi hur grödor har spridit sig över hela världen och hur de har anpassat sig till olika klimat och odlingsmetoder.

von Castelmur-lab

Vi vill utforska det evolutionära förhållandet mellan och återanvädningen av humana proteiner som förvärvs av picornavirus med mål i bättre förståelse för livscykeln för dessa biomedicinskt viktiga virus och utveckling av nya antivirala terapier.

Hållbar näringsämnes- och energihantering

Naturresurserna är byggstenar i alla ekosystem. Att förstå var dessa resurser finns, hur de tar sig fram på våra landskap och varför vi ser dessa mönster som viktiga, är nyckeln till mer hållbar resursförvaltning.

Plasma- och ytbeläggningsfysik

Gruppen för Plasma- och ytbeläggningsfysik pressar gränserna för modernt materialvetenskap genom vår forskning inom syntetisk framställning av tunnfilmer och nanomaterial.

Bionik och transduktionsvetenskap

Vi forskar på mikroskaliga ställdon gjorda av konjugerade polymerer såsom polypyrrole, för t.ex. konstgjorda muskler.

Kemiska sensorsystem

Forskar inom kemiska sensorer och elektrokemi och tillämpar resultaten i sensorsystem.

Tillämpad sensorvetenskap

Vi arbetar med utveckling och definiering av kemiska sensorer för miljöövervakning, utsläppskontroll och luftkvalitetskontroll.

Optiska system

Vid optiska system forskar vi tvärvetenskapligt inom metoder och anordningar för optisk kemisk avkänning. Vi arbetar för att ta fram autonoma engångs-lab-on-a-chip-system, och optiska enheter utformade för, exempelvis, mobiltelefoner.

Forskarskolan Agora Materiae

I sann multidisciplinär miljö, hjälper vi forskarstuderande inom forskningsområdet för nya funktionella material att uppnå bättre resultat.

Sensor- och aktuatorsystem

Vår forskning förenar sensorer med möjligheten att påverka den fysiska världen, från konstgjorda muskler till hela laboratorier på ett litet datachip.

Nanodesign

Vi vill designa och skapa nya tunna filmmaterial på atomnivå genom att utnyttja det komplexa samspelet mellan materialkemi, atomsammansättning och fysiska egenskaper av material.

Ångströmhuset - elektronmikroskopi

Ångströmhuset är en specialbyggd forskningsmiljö, anpassad för ett av världens skarpaste svepelektronmikroskop.

Forskarskolan Forum Scientium

Forskarskolan Forum Scientium, en bro mellan medicin, naturvetenskap och ingenjörskonst, stimulerar kreativitet och en gemensam användning av idéer, kunskap och utrustning.

Translationell bioinformatik

Genom att analysera styrningen av immunförsvaret vill vi utveckla skräddarsydd läkemedelsbehandling utan biverkningar.

Teoretisk kemi

I vår forskning inom teoretisk kemi intresserar vi oss främst för frågeställningar som rör molekylära maskiner, fotokemiska reaktionsmekanismer, fotosensoriska proteiner, molekylära egenskaper och enzymkatalys.

AVIAN - Gruppen för beteendegenomik och fysiologi

AVIAN - Gruppen för beteendegenomik och fysiologi vid Linköpings universitet undersöker den genetiska basen för beteende och fysiologi.

Teori och modellering

Driver vetenskapen framåt genom matematisk modellering och datorsimuleringar

Teoretisk fysik

Genom teoretisk fysik vill man få förståelse för naturen. I vår forskning använder vi grundläggande principer och grundläggande begrepp för att utveckla matematiska modeller som sedan studeras med hjälp av analytiska och numeriska metoder.

Fem LiU-projekt på IVA:s 100-lista

Fem forskningsprojekt från Linköpings universitet finns med på Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens, IVA, 100-lista. Årets lista lyfter fram forskning inom klimatomställning, energiförsörjning, välfärdsteknologi, cybersäkerhet och krisberedskap.

Bidra till livsviktig materialforskning

Material har en enorm potential att lösa världens energibehov. De används till allt, hela tiden. Om samhället ska fungera på sikt är det viktigare än någonsin att hitta nya cirkulära lösningar baserade på energieffektiva material.

Sårförbandet som avslöjar infektion

Ett sårförband gjort av nanocellulosa som kan visa tidiga tecken på infektion utan att störa läkningen. Det har forskare vid Linköpings universitet utvecklat. Studien är ytterligare ett steg på vägen mot en ny typ av sårvård.

Tunnfilmsforskare bidrar till rymduppdrag

Europeiska rymdorganisationen skjuter upp rymdfarkosten JUICE (Jupiter Icy Moons Explorer). Med sig har farkosten prober som tillverkats vid Linköpings universitet. De ska undersöka isen på tre månar med omloppsbana runt Jupiter.

Genom nålsögat – hur förvaltar man ett etableringsbidrag?

Fysikern Emma Björk fick sitt första stora forskningsbidrag 2021. Bidraget betalar fyra år av hennes eget hjärteprojekt, och plötsligt blev hon en etablerad forskare. – Jag tänkte först, vad gör jag nu?

Vässad kemisk sax banar väg för skräddarsydda nanomaterial

Med hjälp av en ”kemisk sax” går det att skräddarsy tunna material på atomnivå. Det visar en studie publicerad i Science. Resultaten banar väg för nya material som kan användas för framtidens hållbara elproduktion, energilagring och elektronik.

Bostadsgaranti för nya studenter i Norrköping

Studenter som blir antagna till en utbildning vid Campus Norrköping hösten 2023 kommer att erbjudas en studentbostad. Garantin gäller för personer som bor en bit utanför Norrköping och blir antagna till minst två terminers studier vid LiU.

Kolmården tar emot studenter i djurparksbiologi

Varje januari åker studenter i masterprogrammet i tillämpad etologi och djurbiologi till Kolmården. Studenterna spenderar fyra veckor med forskarna där, för att lära sig hur forskning på djur i djurparker går till och varför det bedrivs.

AI hjälper forskare förstå cellernas maskineri

En av de stora utmaningarna inom biologi har länge varit att knäcka koden för varför ett protein får en specifik form. För ett par år sedan ledde AI till ett genombrott inom fältet. I Björn Wallners forskning möts AI och bioinformatik.

Fyra materialforskare vid LiU delar på 80 miljoner

Materialforskning är ett starkt område för Linköpings universitet. Det visar inte minst utfallet från Europeiska forskningsrådets utlysningar som denna omgång resulterade i fyra bidrag på totalt cirka 80 miljoner kronor.

Stipendier blev nyckeln till neutronfaciliteter

Doktoranden Anton Zubayer drömde om resor till neutronfaciliteter världen över. När pengarna saknades i budgeten tog han saken i egna händer och sökte stipendier. Under 2022 mottog han tre stipendier och kan nu finansiera sin dröm.

Peter Nilssons molekyler lyser upp alzheimerforskningen

– Även om jag är professor nu är jag fortfarande mycket på labb, för jag vet att när jag sitter vid mikroskopet får jag de nya idéerna, säger kemiprofessorn Peter Nilsson. Han utvecklar spårarmolekyler för forskning om bland annat Alzheimers sjukdom.

12 miljoner kronor till LiU-forskning om barncancer

Sex olika forskningsprojekt inom barncancerområdet vid Linköpings universitet får totalt 11,7 miljoner kronor från Barncancerfonden.

18 LiU-projekt i första utlysningen från WISE

18 forskningsprojekt på Linköpings universitet har beviljats i den första utlysningen inom WISE, The Wallenberg Initiative Materials Science for Sustainability. Totalt får 90 olika projekt, över två och fyra år, stöd med 260 miljoner kronor.

74 miljoner från Formas till forskning om hållbarhet

En ny forskarskola och nio olika forskningsprojekt vid LiU beviljas tillsammans närmare 74 miljoner kronor av forskningsfinansiären Formas. Pengarna kommer från tre olika utlysningar som alla på olika sätt omfattar forskning för ett hållbart samhälle.

Laserforskning får 20 miljoner från ERC

Professor Feng Gao vid LiU har beviljats ett ERC Consolidator Grant för att skapa en ny typ av laser som skulle kunna förändra laserteknologin fundamentalt och öppna för helt nya tillämpningar. Projektet har fått 20 miljoner kronor över fem år.

Forskning inom naturvetenskap och teknik får 93 miljoner

Totalt 25 forskningsprojekt vid Linköpings universitet får dela på 92,7 miljoner kronor från Vetenskapsrådet. Projekten handlar bland annat om robotseende, solceller, flygtrafikledning och klimatforskning.

LiU-spinoffs bland "bästa startups 2022"

Tidningen NyTeknik listar årligen de 33 bästa och mest lovande startup-företagen i Sverige, i den så kallade “33-listan”. I år finns två bolag med starka band till LiU med, ArgusEye och Grafren.

Feng Gao receives Lise Meitner´s Grants

Bland årets mottagare av Lisa Meitner bidrag finns Feng Gao, professor och chef för LiU´s Optoelektroniska enhet. Han delar bidraget, på 50 miljoner kronor, med åtta andra forskningsprojekt.

LiU utvecklar neutronoptik till instrument för ytforskning

Världens mest kraftfulla forskningsanläggning för neutronstrålning, EES, kan få nya instrument. Vetenskapsrådet ger anslag för två förstudier för framtida instrument. LiU-forskare kommer att utveckla optiken som riktar neutronstrålen mot proverna.

Skolklasser lånade LiU-forskare: "Gensvaret var fantastiskt"

Under vetenskapsfestivalen ForskarFredag kan skolor få låna forskare till sina klassrum. Henrik Pedersen var en av åtta LiU-forskare som nappade och besökte allt från årskurs två till gymnasielever.

Forum Scientium firade 25 år - "en återförening av briljanta hjärnor"

Forum Scientium har äntligen kunnat fira sitt 25-års-jubileum, efter pandemin. Firandet hölls på Campus US.

Stort steg närmre stabila högeffektiva perovskitsolceller

Solceller tillverkade av så kallade perovskiter är billiga och energisnåla att tillverka. Men problemet har varit dålig materialstabilitet – något forskare vid LiU nu har lyckats överkomma. Resultaten är publicerade i Science.

Ljus gör stabila molekyler reaktiva

Forskare vid LiU har, med hjälp av datorsimuleringar, upptäckt att stabila aromatiska molekyler kan bli reaktiva när de absorberar ljus. Resultaten kan få tillämpningar inom bland annat solenergilagring, farmakologi och molekylära maskiner.

Elektronisk nos kan på sikt säkra rättsfallen

Idag används likhundar för att hitta mänskliga kvarlevor vid exempelvis mord och naturkatastrofer. Men det finns både rättsliga och etiska problem. Därför utvecklar forskare vid LiU en elektronisk nos som ska kunna komplettera hundarna.

Bättre viltövervakning med ny beräkningsmetod

Ökar eller minskar viltpopulationerna i Sverige? Det är svårt att räkna vilda djur, men antalet som fälls genom jakt ger en indikation. Nu blir statistiken tydligare och mer användbar med en ny modell för att beräkna hur mycket vilt som jagas.

Kycklingars lek kan berätta om hur de mår

Lek är ett vanligt beteende hos unga djur, mest känt hos däggdjur. Nu har forskare för första gången kartlagt lekens utveckling hos kycklingar. Resultaten visar att de ägnar mycket tid åt lek av olika slag, precis som hundvalpar och kattungar.

Ny AI-modell ska hitta tidigare okända material

Den kemiska rymden kan kartläggas i större skala än tidigare med hjälp av en ny AI-modell som tagits fram av en grupp forskare vid Linköpings universitet och Cambridge i England. Rönen publiceras i tidskriften Science Advances.

Åldrande neutraliserar könsskillnader i hjärnan

När hanar och honor av bananflugan blir gamla avsexualiseras deras hjärnor. Åldersrelaterade förändringar sker hos båda könen, men hanarnas hjärnor feminiseras mer än vad honornas maskuliniseras. Detta enligt en studie vid Linköpings universitet.

15 miljoner kronor stärker elektronmikroskopi

Justinas Palisaitis som arbetar med forskningsinfrastrukturen inom avancerad elektronmikroskopi har utsetts till Research Infrastructure Fellows år 2022. Stiftelsen för strategisk forskning står för finansieringen.

Stadsodling - bara gott eller också en risk?

I många städer märks ett växande intresse för att odla ätbart. Närodlade grönsaker, frisk luft och social gemenskap lockar. Men finns det också en baksida av stadsodling i form av läckage av näringsämnen till vattendrag? Det vill forskare ta reda på.

Forskarskolan Forum Scientium firar sin 200:e doktor

Den 24 maj försvarade Forum Scientiums 200:e doktor framgångsrikt sin avhandling helt i forskarskolans anda - överbryggande medicin, naturvetenskap och ingenjörskonst.

Möjlig mekanism bakom gåtfulla symtom vid covid-19 upptäckt

Forskare har upptäckt att kroppens immunförsvar kan påverka spikproteinet på sars-cov-2-virusets yta så att det bildar felveckat protein, så kallat amyloid. Fynden pekar mot en möjlig koppling mellan skadlig amyloidbildning och symtom vid covid-19.

Omöjliga material skapas under extremtryck

Forskare vid bland annat Linköpings universitet har skapat ett nytt material som borde vara omöjligt. Syntesen är dock möjlig tack vare en ny metod som skapar ett tryck cirka tre gånger högre än i jordens kärna. Resultaten är publicerade i Nature.

Kemister vill störa gäckande cancerrelaterat protein

Hur tar man reda på hur ett protein ser ut, när det ständigt skiftar form? Det är en av utmaningarna för LiU-forskarna som studerar ett cancerrelaterat protein, MYC. Målet är att lägga grunden för utveckling av cancerläkemedel.

Fem LiU-projekt på IVA:s 100-lista

IVA har presenterat årets 100-lista med forskningsprojekt som har stor potential att komma samhället till nytta. Fokus för årets lista är teknik i mänsklighetens tjänst. Fem av projekten på listan kommer från Linköpings universitet.

Bred och banbrytande forskning vid WCMM-LiU

Den 21-22 april bjöd WCMM-LiU in till ett symposium där runt 100 personer deltog i det efterlängtade evenemanget. "Det var en väldigt hög nivå både i den forskning som presenterades och i de diskussioner som uppstod", sa David Engblom, ordförande.

Stadsodlingens fördelar och risker studeras av forskare

Att odla ätbart inne i städer blir allt mer populärt. Men hur mycket näring behöver växterna egentligen och läcker överflödig näring från stadsodlingar till vattendrag? Olika aspekter av urban odling undersöks nu i ett forskningsprojekt.

Doktorandnätverk för textila muskler får EU-miljoner

Edwin Jager koordinerar ett doktorandnätverk som beviljats nära 29 miljoner kronor från EU-finansierade Horizon Europe. Med ett tvärvetenskapligt angreppsätt ska doktorander tränas i att utveckla material som kan fungera som ”textila muskler”.

WCMM-LiU bjuder in till gränsöverskridande symposium

Forskare från LiU, Sverige och inbjudna internationella forskare, kommer att hålla föredrag med fokus på ett brett spektrum av ämnen kring vetenskap, medicin och teknik. WCMM-LiU symposiet är en möjlighet att nätverka, interagera och dela idéer.

Nu höjs temperaturen för supraledarna

Forskare vid LiU har genom ett antal teoretiska beräkningar visat att magnesiumdiborid blir supraledande vid en högre temperatur när det töjs ut. Upptäckten är ett stort steg mot att hitta praktiskt användbara supraledande material.

Daniel Aili får stort europeiskt anslag

Daniel Aili får ett av årets ERC Consolidator Grants från det europeiska forskningsrådet ERC. Han ska utveckla en metod för att mäta en typ av cancerrelaterade enzymer, som på sikt ska kunna användas för både diagnostik och förbättrad behandling.

Björn Alling ser nya möjligheter för att stärka NSC som superresurs

Sedan november är han föreståndare vid Nationellt superdatorcentrum vid Linköpings universitet. Han hoppas att fler forskare ska börja nyttja superdatorernas resurser.

Berömt maltkorn uppstod från en enda ursprungsplanta

Den 200 år gamla maltkornsorten ’Chevalier’, som länge var den världsledande sorten inom ölbryggning, sägs ha uppstått från en enstaka planta. I en ny studie har forskare undersökt om det stämmer.

Benbildning inspirerade till ”mikrorobotar” som bildar eget ben

Inspirerade av hur ben i skelettet bildas har forskare utvecklat en kombination av material som kan anta olika former och bli hårt av sig självt. Materialet är först mjukt och hårdnar genom att ben bildas av samma mineraler som finns i skelettet.

LiU-studenter uppfinner smarta kökslösningar

Matlagning utsätter människor för flertalet obehagliga, giftiga och till och med dödliga ångor. Två grupper masterstudenter vid Tekniska högskolan vid LiU har hittat en lösning på en av de stora förorenarna i vår hemmiljö.

Ytterligare miljoner från Formas

Forskare vid LiU får ytterligare 17 miljoner kronor i utlysningar från Formas. Den här gången handlar projekten bland annat om Amazonas skogar och djurvälfärd.

LiU-forskare blir nya Wallenberg Academy Fellows

Fyra forskare vid Linköpings universitet får ett femårigt forskningsstöd med totalt nära 36 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Ytterligare en forskare får ett förlängt forskningsstöd.

Forskare vid LiU får 9,4 miljoner till neutronforskning

Vetenskapsrådet ger Jens Birch, professor i materialvetenskap, 9,4 miljoner till forskning inom neutronteknik.

Storsatsning på materialforskning för hållbarhet

En miljardsatsning på forskning sker nu inom Wallenberg Initiative Material Science for Sustainability, WISE, som ska leda till utveckling av hållbara och effektiva material för att lösa några av samtidens stora utmaningar. LiU är värduniversitet.

Effektiva organiska solceller för utomhusbruk

En liten gästmolekyl på rätt ställe gör det nu möjligt att tillverka energieffektiva organiska solceller i enbart miljövänliga material. Energieffektiviteten ligger över 17 procent och solcellen har också kunnat tillverkats på en större yta.

LiU-forskare bland världens mest citerade

Fyra forskare vid Linköpings universitet har kommit med på den globala listan över de mest citerade forskarna i världen. Resultatet presenteras av företaget Clarivate som varje år lyfter fram forskare med stort inflytande.

24 miljoner kronor till cancerforskning vid LiU

I årets stora utdelning från Cancerfonden får tio LiU-forskare dela på mer än 24 miljoner kronor.

Ten researchers awarded grants at IFM

In 2021, the Swedish Research Council awarded three researchers Starting Grants and seven researchers a Project Grant at IFM.

64 miljoner till forskning inom naturvetenskap och teknik

17 forskare inom teknik och naturvetenskap vid Linköpings universitet får dela på 64 miljoner kronor i forskningsanslag från Vetenskapsrådet.

Guld till doktorand vid LiU

Babak Bakhit fick guldpriset för doktorander vid den 47: e internationella konferensen om metallurgiska beläggningar och tunna filmer (ICMCTF) 2021.

ARTEMI får stort infrastrukturbidrag

Vetenskapsrådet ger år 2021 projektet ARTEMI infrastrukturbidrag och därmed har ett årtionde av hårt arbete lönat sig.

NMR-nätverk får bidrag av Vetenskapsrådet

LiU är med i nätverket SwedNMR, ett av projekten som fick finansiering.

Stora infrastrukturbidrag till forskare på LiU

Flera projekt vid Linköpings universitet har fått pengar till utveckling av forskningsinfrastruktur. Sammanlagt handlar det om 100-talet miljoner kronor, och årtionden av arbete som bär frukt.

Arter vid polerna drabbas hårt av klimatförändringar

En stor mängd arter kommer att dö ut till följd av den globala uppvärmningen. Det förutspår en matematisk modell utvecklad vid LiU. I forskarnas simuleringar slår klimatförändringarna särskilt hårt mot ekosystem vid polerna.

Flera LiU-föreläsare på hybridbokmässa

Forskare från Linköpings universitet diskuterar ojämlika arbetsplatser, rösträtt, läsfrämjande, grönt kulturarv och utbildningens betydelse för inkludering på Bokmässan den 23–26 september. Två tidigare Årets alumner medverkar också.

Historiska frön avslöjar unikt korn i Storsjötrakten

Skillnader i hur långväga handel bedrivs kan få stora effekter på den genetiska mångfalden i jordbruket. När fröutbyte i stället sker lokalt kan unika lokala sorter utvecklas, visar en studie av 120 år gamla spannmålsprov från Jämtland.

Både tidiga upplevelser och genuttryck påverkar impulsivitet

Skillnader i impulsivitet mellan individer är kopplade till både erfarenhet och genuttryck, enligt en studie på tamhönsens anfader, det röda djungelhönset.

Tamhönsens anfader söker kontakt med människor

Även arter som inte är domesticerade kan potentiellt utveckla ett socialt samspel med människor, enligt en studie på djungelhöns. Forskarna hoppas att fynden leder till fler studier kring hur kontaktsökande med människan uppkommer.

Drygt 49 miljoner till forskning om hållbar utveckling

Tio forskare vid LiU har beviljats pengar i olika utlysningar från Formas forskningsråd. Forskning om urbana odlingsområden, möjligheterna att ta bort redan gjorda koldioxidutsläpp och värphönsens välfärd är några av projekten som finansieras.

Toppmoderna labb blir tillgängliga för forskare

Forskare inom biomedicin, bioteknik och biomaterial får nu helt nya möjligheter att få tillgång till specialiserad utrustning vid några av de bästa faciliteterna i Europa. LiU är en av 13 noder i MOSBRI, ett nätverk för infrastruktur inom biofysik.

MXener öppnar för framtidens nanoteknologi

Konstgjorda njurar, kraftfulla batterier och effektiv vattenrening är några av framtidens användningsområden för en grupp ultratunna material som kallas MXener. Det menar forskare från bland annat LiU i en artikel i Science.

Kan 12 000 vetenskapliga artiklar per år ha fel?

För att identifiera den kemiska sammansättningen i olika material används ofta en teknik som kallas XPS. Det är en standardmetod inom materialvetenskapen. Men forskare vid LiU har kunnat visa att metoden ofta ger felaktiga resultat.

Prestigefyllt post doc-bidrag till LiU

Babak Bakhit, tidigare post doc vid enheten för tunnfilmsvetenskap, får ett bidrag från VR värt 3,6 miljoner. Bakhit kommer att forska i Cambridge unde en treårsperiod.

ProLinC del av EU-program för molekylär biofysik

Projektet MOSBRI (Molecular-Scale Biophysics Research Infrastructure) har belönats med 5 miljoner euro och LiU:s anläggning för proteinstudier, ProLinC, har en viktig roll i projektet.

Nytt ljus över tillverkningen av ultratunna polymerer

Forskare från bland annat Linköpings universitet har utvecklat en metod för att tillverka tvådimensionella polymerer endast ett molekyllager tjocka. Upptäckten banar väg för utvecklingen av nya ultratunna och funktionella material.

Läkemedel mot epilepsi kan utvecklas från kåda

Nya molekyler, utvecklade av forskare vid LiU, har lovande egenskaper för att kunna utvecklas till läkemedel mot epilepsi. Bland annat har flera av molekylerna anti-epileptisk effekt, enligt en studie som publiceras i tidskriften Epilepsia.

Nytt ultratunt material skapat under extremtryck

Ett internationellt forskarlag har upptäckt ett nytt grafen-liknande material endast ett atomlager tjockt. Det nya materialet, som fått namnet beryllonitren, skapas under extremt högt tryck och kan på sikt användas till kvantberäkningar.

Viruset som sporrade forskning över gränserna

När coronapandemin svepte över världen hittade virusforskare och proteinkemister snabbt varandra och började samarbeta. Tillsammans kunde de ta fram tester av immunsvaret vid infektion och hjälpa vården.

Per Jensen tilldelas NSS Skolsamverkanspris 2020

Per Jensen, professor i etologi, är den första att ta emot ett nyinstiftat pris vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet: NSS Skolsamverkanspris. - Vi forskare behöver berätta om vad vi gör, säger Per Jensen.

LiU-forskning på IVA:s 100-lista

Flera forskningsprojekt vid LiU bedöms ha stor potential att komma till nytta för samhället. De finns med på IVA:s 1oo-lista, i år med fokus på hållbar krisberedskap.

Hundars långtidsstress kopplad till relationen med ägarna

Det finns ett samband mellan relationen till ägaren och stressnivån hos hunden, enligt en studie från LiU. Fynden pekar dessutom på att det finns skillnader mellan olika hundraser när det gäller samband mellan hundens stress och faktorer hos ägaren.

Inspirerande dagar för framtidens forskningsledare under NMMP 2021

WCMM LiU arrangerade nyligen det årliga mötet inom samarbetsnätverket The National Molecular Medicine Fellows Program. Ett lyckat event där framtidens forskningsledare inom life science och molekylär medicin i Sverige möttes under två dagar.

Biogas av bajs – en vinst för både klimat och ekonomi

Forskare vid LiU har visat att genom att producera biogas av bajs och sedan använda restprodukten som gödsel skulle kunna spara hundratals miljoner kronor varje år och minska Sveriges växthusgasutsläpp med cirka 1,5 miljoner ton koldioxid.

Genombrott möjliggör spinntronik av halvledare

I framtida kvantdatorer kanske elektroners "spinn" kan utnyttjas för att bearbeta information. Nu har ett internationellt forskarteam designat en komponent där information effektivt kan överföras mellan elektronspinn och ljus – vid rumstemperatur.

Två projekt får pengar från Horizon 2020

LiU har fått två EU-finansierade Marie Skłodowska-Curie Individual Fellowships för internationella postdoktorprojekt. Forskningen handlar om mjuka mikrorobotar och hur cancer sprider sig till skelettet.

Nytt material för att göra förnybar energi från vatten

En möjlig källa till förnybar energi i framtiden är att framställa vätgas från vatten med hjälp av solljus. Nu har LiU-forskare utvecklat ett material som har lovande egenskaper för att fånga solenergi och klyva vatten för sådan vätgasproduktion.

En boost för tvärvetenskapen i ett kvarts sekel

Cirka 200 doktorander och 50 postdocs passerat forskarskolan/nätverket i gränssnittet mellan medicin, teknik och vetenskap. Forum Scientium har behållit sin relevans och firar 25 år under 2021

Energiförlustens gåta löst

Effektiviteten hos solceller kan öka med ett fenomenet singlettfission. Men hittills okända energiförluster har stått i vägen. En forskargrupp ledd från LiU har lyckats identifiera vad som händer i singlettfission och vart energin tar vägen.

Prestigefyllt fysikpris till Johanna Rosén

I år har Göran Gustafssonspriset i fysik gått till Johanna Rosén, professor vid Linköpings universitet, för hennes forskning inom nyskapande materialdesign av tunna filmer och 2D-material. Prissumman uppgår till cirka fem miljoner kronor.

"Jag får träffa många fantastiska personer"

Johanna Utterström är doktorand inom biofysik och bioteknik. Hon är också med i nätverket Forum Scientium, och ordförande i studentrådet. Läs en intervju om det här. ​

Återskapa länken till fosforkretsloppet

Geneviève Metson till the Atlantic: “We have a too-little-too-much problem”

Blålysande framsteg för lysdioder av perovskit

Forskare vid LiU har utvecklat lysdioder baserat på perovskiter som effektivt avger blått ljus. ”Jag ser det som ett genombrott”, säger LiU-professorn Feng Gao. Upptäckten kan på sikt leda till billig och energieffektiv belysning.

Bygger en hållbar värld atomlager för atomlager

Med visionen om en hållbar värld leder Per Eklund sin forskargrupp i utvecklingen av avancerade material som bland annat kan återvinna spillvärme för att alstra elektricitet. Nu har han fått förlängd Wallenberg Academy Fellow.

Forskning om hållbar energianvändning får 8 miljoner

Två forskare vid Linköpings universitet har fått forskningsmedel från Energimyndigheten till forskning om energiomställning inom transport och industri.

Nytt masterprogram i materialfysik för nano- och kvantteknologi

Det nya masterprogrammet i materialfysik för nano- och kvantteknologi ska förbereda studenterna på banbrytande forskning inom akademi och industri för att utveckla morgondagens material.

Påverkar våra träningsmetoder vår relation till hästen?

Forskare vid Linköpings universitet har kartlagt hur människan kan påverka hästars trygghet. Resultatet skiljer sig från vad man tidigare lärt sig om hundar.

I labben finns det fossilfria

Övergången till fossilfrihet går inte över en natt, men den kan gå betydligt snabbare än nu. Tekniken finns och är i många fall även ute på marknaden eller på väg ut. I Linköpings universitets laboratorier finns hopp för framtiden.

Hon får partiklarna att röra sig lätt

Professor Kajsa Uvdal är fysikern som rör sig mellan kemi, biologi och medicin. Materialforskningen hör hemma i alla dessa discipliner, anser hon. Något som har öppnat för samarbeten inom både vård/hälsa och industri.

Fyra LiU-forskare bland världens mest citerade

Fyra LiU-forskare finns med på årets Web of Science-lista över de mest citerade forskarna i världen.

Hållbart jordbruk minskar svält och övergödning

Från jord till bord och sedan tillbaka igen – så borde näringsämnena röra sig i ett kretslopp. Uno Wennergren forskar om hur vi bättre ska kunna ta tillvara gödsel för att förhindra både hunger och problem med övergödning.

Möjligt att förutse risken för svåra biverkningar av cancerbehandling

En del som genomgår behandling mot cancer får livshotande biverkningar. LiU-forskare har nu utvecklat en prediktionsmodell som kunde förutsäga vilka patienter som hade hög risk baserat på analys av deras arvsmassa.

Cancerforskning vid LiU får 16 miljoner kronor

Sex LiU-forskare får medel från Cancerfonden. Forskningen handlar bland annat om ”digitala tvillingar” för individualiserad behandling, detaljstudier av ett farligt cancerprotein och att förändra levnadsvanor genom ett stöd via mobiltelefonen.

Perovskiter kan även bli magnetiska

I nästa steg av utvecklingen inom materialfamiljen perovskiter har forskare vid LiU, tillsammans med kollegor runtom i världen, utvecklat en optoelektrisk och magnetisk dubbel perovskit. I framtiden hägrar snabb och energisnål informationsteknik.

Utvecklat masterprogram i Protein Science

Från och med hösten 2021 erbjuder Linköpings universitet masterprogrammet Protein Science på engelska. Utbildningen blandar teoretiska och praktiska moment med stor tyngd vid laboratoriearbete.

Nära 43 miljoner kronor till forskning inom medicin och hälsa

Tretton forskare vid LiU får tillsammans 42,6 miljoner kronor i forskningsanslag. Det står klart när Vetenskapsrådet nu har fattat beslut om fördelningen av nästan 1 miljard kronor i forskningsmedel till forskare inom medicin och hälsa.

81 miljoner kronor till forskning inom naturvetenskap och teknik

Vetenskapsrådet delar ut 81 miljoner kronor till forskning vid LiU. Totalt 22 forskare får dela på pengarna som ska gå till projekt inom bland annat organisk elektronik, visualisering och maskininlärning.

28 miljoner till forskning på institutionen för fysik, kemi och biologi

Åtta LiU-forskare på institutionen för fysik, kemi och biologi får mellan 3 och 4 miljoner var i bidrag från Vetenskapsrådet.

Rovdjuren dör ut först när lämpliga livsmiljöer försvinner

Vad händer i ekosystem när olika arters livsmiljöer försvinner? Forskare vid LiU visar i en ny studie att när växter och djur förlorar lämpliga livsmiljöer är det rovdjuren högst upp i näringskedjan som dör ut först.

Ny teori förklarar det glödande stålets styrka

Björn Alling har tillsammans med forskarkollegor och studenter tagit fram nya metoder för att beräkna mekaniska egenskaper hos järn och stål ända upp till de temperaturer då metallen glöder av värme. Resultaten är publicerade i Physical Review B.

Tre doktorander får Horisont 2020-finansiering vid LiU

Tre institutioner får nu ta emot var sin doktorand inom mobilitetsprogrammet Marie Skłodowska-Curie actions. Forskningen handlar om att tillvarata spillvärme som el, perovskiter för fotonik och rendering av datorgenererade bilder.

Nytt anslag till textila muskler

Edwin Jagers forskning om mjuka exoskelett har fått finansiering för tre år framåt.

29 miljoner till forskning om nya 2D-material

Professor Johanna Rosén får, tillsammans med kollegor vid LiU och Uppsala universitet, 29 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Även AI ska nu användas i jakten på tvådimensionella material med helt nya egenskaper.

Mutationer bakom åldrande kanske vanligare än man trott

Andelen mutationer som kan bidra till åldrande kan vara avsevärt större än man tidigare trott, enligt ny forskning gjord i bananflugor. Studien ger stöd för en ny teori kring vilken typ av mutationer som ligger bakom att organismer åldras.

Genetiska skillnader mellan tama och vilda höns kopplade till epigenetik

En del av de genetiska skillnader som uppstått mellan tamhöns och deras vilda förfäder djungelhönan under domesticeringen är kopplade till epigenetiska förändringar. LiU-forskare har bland annat upptäckt ett fåtal ”hotspots” i dna som styr detta.

Isotopisk kiralitet: Ny metod för effektivare molekylära motorer

Forskare har upptäckt ett nytt sätt att bygga effektiva molekylära motorer där viktskillnaden mellan olika isotoper av en väteatom spelar en avgörande roll.

Korkade hönshjärnor och stress i hår

Varför finns det dumma höns? Går det att se hur stressad en person har varit genom att analysera personens hår? Det är två exempel på frågor som avhandlades under förra årets populärvetenskapliga vecka.

Biologin flyttar ut i solen

Biologistudenter minimerar smittorisken när undervisningen sker bland träden.

Forskarnas molekyl lagrar solenergi

LiU-forskare har utvecklat en molekyl som absorberar energi från solljus och lagrar energin i de kemiska bindningarna i molekylen. Tanken är att molekylen på sikt ska kunna användas till att effektivt fånga in och lagra solenergi för senare bruk.

Tama höns har mindre hjärnor

LiU-forskare har studerat hur det kan ha gått till när det skygga djungelhönset blev till dagens tamhöns. När forskarna avlade på de tamaste djungelhönsen fick avkomman mindre hjärnor och vande sig lättare vid skrämmande men ofarliga händelser.

Genetik förklarar höns varierande optimism

Forskare från Lovlie Group har har visat att vissa höns ser glaset som halvfullt, andra höns är mer pessimistiska.

Högre metanutsläpp från sjöar dagtid

Flöden av metan från insjöar är lägre nattetid än på dagen, visar mätningar utförda av LiU-forskare. Forskargruppen bedömer att de nordliga sjöarnas bidrag till de globala metanutsläppen därmed är 15 procent lägre än man tidigare trott.

Nanocellulosa blir till guld

När nanocellulosa kombineras med olika typer av metall-nanopartiklar ger det material med många nya och spännande egenskaper, de kan bli antibakteriella, byta färg när man trycker på dem och de kan omvandla ljus till värme.

Nytt biobläck för utskrifter med celler i 3D

En forskargrupp under ledning av Daniel Aili, biträdande professor vid LiU, har tagit fram ett biobläck för utskrifter av vävnads-liknande material i 3D-skrivare. Forskarna har utvecklat en metod och ett material där cellerna överlever och trivs.

En karriär i perovskiters sällskap

Feng Gao, sedan våren 2020 professor vid LiU, har gjort en spikrak forskarkarriär, från Kina, via Storbritannien till Linköping. Driven av nyfikenheten, av att få forska inom ett område som kommer till nytta och viljan att stötta nya unga forskare.

Kemi banar väg för bättre elektronikmaterial

Indiumnitrid är ett mycket lovande material, men svårt att tillverka. Forskare vid LiU har utvecklat en ny molekyl med vilken de kan skapa indiumnitrid av hög kvalitet, vilket kan öppna upp för att använda det i exempelvis högfrekvenselektronik.

Biologer på fältstudier i Amazonas

Under två veckor åkte en grupp masterstudenter från Linköpings universitet på fältstudier i Amazonas regnskog. Det blev en överväldigande och inspirerande upplevelse.

Förnybart bränsle kan bildas av koldioxid med hjälp av solenergi

Forskare vid LiU vill omvandla växthusgasen koldioxid till bränsle genom att använda energi från solljus. De har nu kunnat visa att det med deras teknik är möjligt att selektivt producera metan, kolmonoxid eller myrsyra av koldioxid och vatten.

Blomsteräng bidrar till biologisk mångfald

Artrika naturlandskap blir allt mer sällsynt. Som ett litet bidrag till den biologiska mångfalden och för att gynna vilda pollinatörer beslöt sig ett gäng LiU-biologer för att anlägga en blomsteräng på en av de sterila innergårdarna i B-huset.

Tester av immunsvar vid covid-19 utvecklas av LiU-forskare

LiU-forskare arbetar intensivt med att utveckla två olika analyser av immunsvar vid infektion med sars-cov-2, viruset som orsakar covid-19. Ett av testerna används nu av sjukvården. Det andra hoppas forskarna kunna ta fram inom ett par veckor.

Plasmaelektroner kan användas för att göra metallfilmer

Datorer, mobiler och all annan elektronik innehåller tusentals transistorer som binds samman med tunna filmer av metall. Nu har forskare vid LiU tagit fram en metod för att använda elektroner i ett plasma för att göra metallfilmerna.

Fyrbenta medarbetare på distans

Statistiskt sett har sådär 1 400 anställda på LiU husdjur. I distansläge med hemmajobb har de flesta av dom sannolikt en katt eller hund under – eller på – skrivbordet. Eller i knäet. Gör djuren oss mer kreativa på jobbet?

Nya Horisont 2020-projekt till LiU

Autonom flygledning, vita lysdioder i perovskit, elektronik som skördar energi och forskning kring hur embryon kan överleva i en främmande livmoder är några av de nya projekt som får finansiering inom EU:s Horisont 2020-program.

Robotar utskrivna i mikrometerstorlek

Enheten för Bionik och Transduktionsvetenskap har tillverkat en mikrorobot som är den minsta i sitt slag.

Optisk sändare och mottagare i ett

Forskare vid LiU har, tillsammans med kollegor i Kina, tagit fram en liten enhet som både är en optisk sändare och mottagare. ”Det har stor betydelse för miniatyriseringen av optoelektriska system”, säger LiU-professor Feng Gao.

Ett steg närmare en stabil lysdiod i perovskit

Forskare vid Linköpings universitet har, tillsammans med kollegor i Storbritannien, Kina och Tjeckien, fått fram en lysdiod i perovskit som både har hög effektivitet och är stabil över tid Resultatet är publicerat i Nature Communications.

Kvantmekaniska fenomen styr i organiska solceller

Forskare vid LiU har upptäckt ett kvantmekaniskt fenomen som påverkar bildandet av fria laddningar i de organiska solcellerna. ”Kan vi förstå på djupet vad det är som händer kan vi också öka effektiviteten”, säger Olle Inganäs, professor emeritus.

Hästars social interaktioner kan hjälpa mot stress

Forskare på LiU har undersökt kortisolnivåer hos hästar och hur deras sociala liv påverkas av olika inhysningsformer.

Tage Erlanders pris till Feng Gao

Kungliga Vetenskapsakademin tilldelar Feng Gao, universitetslektor vid avdelningen Biomolekylär och organisk elektronik, Tage Erlanders pris inom fysik för år 2020. Priset består av 200 000 kr i forskningsmedel samt 75 000 kr för en workshop.

Stor nyfikenhet på djurs beteende

Hundar, katter och hästar – varför beter de sig som de gör? Och hur samspelar de med människor? Intresset för att bättre förstå några av våra husdjur lockar stora skaror till ett antal av universitetets mest eftertraktade kurser.

Spårarmolekyler kan skilja snarlika hjärnsjukdomar åt

Två sjukdomar som drabbar hjärnan, Parkinsons sjukdom och multipel systematrofi, kännetecknas av att samma protein klumpas ihop och skadar nervcellerna. Nu har forskare visat att spårarmolekyler utvecklade vid LiU kan skilja sjukdomarna åt.

Kvantdatorer och fotonik ska locka fler studenter

”Vi har märkt ett starkt ökande intresse från studenterna för kvantdatorer, kvantkryptering, optik och fotonik”, säger Jan-Åke Larsson, initiativtagare till en ny profil på civilingenjör teknisk fysik och elektroteknik.

Fem framtida forskningsledare vid LiU

Stiftelsen för Strategisk Forskning har utsett 20 unga forskare till Framtidens forskningsledare. Fem av dem finns vid Linköpings universitet. Alla får de 12 miljoner kronor under fem år samt möjlighet att delta i ett ledarskapsprogram.

Artificiell intelligens hittar sjukdomsrelaterade gener

Ett artificiellt neuralt nätverk kan hitta mönster i stora mängder genuttrycksdata och upptäcka grupper av sjukdomsrelaterade gener. LiU-forskarna hoppas att deras tillvägagångssätt på sikt ska kunna tillämpas inom precisionsmedicin.

Pengar till mikrorobotforskning – ska stimulera bentillväxt

Forskare från LiU och Okayama samarbetar för att förstå mer om benregenerering.

Här skapas nästa generations kontrastmedel

Genom att integrera gadolinium in i ceriumoxidens kristallstruktur går det att få fram kontrastmedel som är både skonsammare för kroppen och ger en bättre kontrast vid avbildning med magnetresonanskamera, MRI, visar Peter Eriksson i sin avhandling.

"Vi behöver skydda överlevande livsmiljöer"

Australiens unika växt- och djurliv drabbas hårt av de omfattande bränderna som pågår. Många arter som tillhör gruppen pungdjur riskerar att utrotas, såvida människor inte lyckas skydda det som återstår av de hotade arternas livsmiljöer.

Nyupptäckt metod ger supertåliga transistorer

En ny metod att få nanotunna lager av halvledare att passa ihop har resulterat i såväl en vetenskaplig upptäckt som i utveckling en ny typ av transistorer för kraftelektronik. Resultatet är publicerat i Applied Physics Letters.

5:2 diet kan vara en metod för att minska hungerstress hos avelshöns

Dagens broilers är avlade för att ha en enorm aptit och snabbt nå slaktvikt. Avelsdjuren har samma aptit men tillåts inte växa lika fort om de ska förbli friska och fertila. Deras tillväxt hålls tillbaka genom att ge dem mindre att äta.

Bekräftat att LiU-forskare kan könssortera ägg

Nu har forskare vid Linköpings universitet utvecklat en metod som kan sortera ut blivande tuppar, redan samma dag som ägget läggs, innan ett embryo har bildats.

Nya möjligheter att förstå Alzheimers sjukdom

För första gången har forskare under en längre period kunnat följa hur proteinklumpar bildas i hjärnan hos möss med alzheimerliknande sjukdom. Metoden kan ge forskare nya verktyg att undersöka några av de största frågorna inom forskningsfältet.

17,8 miljoner till Kajsa Uvdal

Professor Kajsa Uvdal får 17,8 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för en forskningsmiljö i gränslandet mellan fysik, kemi, medicin och bildvetenskap. Målet är att bidra till effektivare behandling av olika typer av hjärt- och cancersjukdomar.

Enormt mikroskop hjälper LiU-forskare skräddarsy nya material

I världens mest ljusstarka mikroskop, synkrotronanläggningen MAX IV i Lund, kan forskare se hur atomer binder till varandra. LiU-forskare var de första användarna på det nya strålröret Balder, där de undersökte nya material med spännande egenskaper.

IFMs stipendiegrupp - ett prisat teamarbete

Stipendiegruppen har tilldelats Bästa teamprisets hedersomnämnande för sitt initiativ att bilda teamet som arbetat med att skapa överskådliga och tydliga rutiner för hantering av stipendier.

De säljer energi på metervara

På avknoppningsföretaget Epishine står tryckpressarna och rullar ut solceller i tryckt elektronik, avsedda för inomhusbruk. Olle Inganäs, professor och grundare, har än högre mål: organiska solceller ska bidra till att lösa världens energiproblem.

Årets chef/ledare 2019

Jordi Altimiras, chef för biologiavdelningen vid Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) på LiU, är vinnare av årets chefs- och ledarpris.

Personlighet och kognition hjälper röda djungelhöns att klättra i rang

Individuell variation i personlighet eller kognition kan ha viktiga konsekvenser. LiU-forskare visar att skillnader i beteendeegenskaper och kognitiva drag kan påverka om vuxna djungelhöns vinner tävlingar och blir den högst rankade fågeln.

De bidrar med varsin pusselbit till forskningen om Alzheimers sjukdom

Den ena är proteinkemist, den andra är läkare. Båda forskar på Alzheimers sjukdom. De drar nytta av varandras kunskaper för att fortare göra framsteg. Målet: att göra skillnad för dem som drabbats av sjukdom.

Guld till LiU-studenter för antimikrobiellt bandage

Studenter vid Linköpings universitet vann guld i den internationella tävlingen i syntetisk biologi, iGem 2019.

Gäckande cancer-relaterat protein fångat i flykten

Forskare har för första gången fångat hur proteinet MYC, som spelar en central roll i cancer, binder till ett nyckelprotein och styr viktiga funktioner i cellen. På sikt kan upptäckten bidra till möjligheter att utveckla nya cancerläkemedel.

Laestadius, missväxt och korn i Norrbotten

Kan en enda man ha påverkat vad som odlades i stora delar av Norrbotten? Ja, det tror forskarna bakom en ny studie. Ledtrådar i DNA från korn, som sparats sedan 1800-talet, pekar mot att ingen mindre än Lars-Levi Laestadius spelat en viktig roll.

LiU-forskare får 97 miljoner från Vetenskapsrådet

27 forskare vid LiU har beviljats totalt närmare 97 miljoner kronor fram till år 2023 i Vetenskapsrådets utlysning inom Natur- och teknikvetenskap. Bland dem finns fem unga forskare som har beviljats bidrag för att bygga upp egna forskargrupper.

Husdjurens sociala liv väcker nyfikenhet

LiU:s kurser om husdjurs beteenden fortsätter att locka många till skolbänken. En ny distanskurs i djurpsykologi har fått närmare 900 personer att söka sig till de 90 platserna.

Mediciner förändrar fiskars beteende

Läkemedel för människor som påverkar viktiga signalsystem i hjärnan gör fiskar djärvare, enligt en ny studie.

Kedjor av atomer far runt i fasta material

Ett fenomen som tidigare uppträtt när forskare simulerar det höga tryck som finns inne i planeternas kärnor har nu även observerats i metallen titan vid atmosfärstryck. Kedjor av atomer far runt med blixtens hastighet inne i det fasta materialet.

EcoWeb - Ett spel om naturen

I naturen hänger allting samman, men inte alltid på ett lättförståeligt sätt. Anna Eklöfs projekt förvandlar komplexa ekosystemnätverk till ett intuitivt spel.

Nya Wallenberg-pengar till LiU-forskare

Två LiU-forskare får 34,5 respektive 34 miljoner kronor under fem år från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Håkan Olausson för forskning kring snabb smärtsignalering och Feng Gao för utveckling av nya material för solceller och lysdioder.

Två av sex bidrag för alzheimerforskning till LiU

Martin Hallbeck och Per Hammarström är två av de sex forskare som får anslag i Hjärnfondens särskilda utlysning för forskning om Alzheimers sjukdom.

Apor gillar alkohol i låga koncentrationer

Fruktätande apor föredrar alkohol i koncentrationer som kan bildas i jäst frukt, men verkar inte använda alkohol som en källa till extra kalorier, enligt en ny studie.

Bilder från vårt inre universum

En obönhörlig sjukdom fångad i suggestiva bilder. Under Kulturnatten i Norrköping kommer Sofie Nyström väcka tankar kring Alzheimers genom visa det vackra i det svåra. Hon är en av tre LiU-forskare som håller föredrag den 28 september.

Solcellerna flyttar inomhus

Svenska och kinesiska forskare har tagit fram organiska solceller optimerade för att omvandla normalt inomhusljus till el. Det är låga effekter det handlar om, men nog för att driva de miljontals produkter som följer med sakernas internet.

Storslam för tvärvetenskap vid LiU

Stiftelsen för strategisk forskning finansierar sex forskningsprojekt i gränslandet mellan teknik och medicin med sammanlagt 200 miljoner kronor. Tre av de sex projekten drivs av LiU-forskare och i ett fjärde är LiU-forskare medsökande.

Så tillverkas perovskiter för effektiva lysdioder

Forskare vid LiU har, tillsammans med kollegor i Kina, visat hur det är möjligt att få fram effektiva lysdioder i perovskit. I en artikel i Nature Communications ger de riktlinjer för hur ljusemitterande perovskiter av hög kvalitet bör tillverkas.

Konstgjorda muskler som drivs av glukos

Artificiella muskler av polymermaterial kan nu drivas med energi från glukos och syre på liknande sätt som biologiska muskler. Utvecklingen kan vara ett steg mot exempelvis självgående mikrorobotar som drivs av biomolekyler i omgivningen.

LiU-doktorand möter Nobel-pristagare

Tim Cornelissen, doktorand på IFM, är en av de unga forskare som bjudits in till årets Nobelmöte i tyska Lindau. 580 studenter, doktorander och postdoktorer får här möjlighet att träffa och diskutera vetenskap med Nobel-pristagare.

Blomsteräng i B-huset för biologisk mångfald

Fyra kullar med kortklippt gräs. Innergården i B-huset är rätt tråkig, både för människor och vilda pollinatörer. Ett gäng LiU-biologer beslöt sig för att istället anlägga en blomsteräng och plantera lockande odlade växter.

Han utvecklar USA:s beredskap för smittspridning

Ett utbrott av en smittsam djursjukdom som exempelvis mul- och klövsjuka kan få förödande konsekvenser för ett lands hela samhällsekonomi. LiU-forskaren Tom Lindström har uppdraget att förbättra USA:s beredskap för ett sådant utbrott.

Hur kan maten vi äter produceras mer hållbart?

Maten vi äter påverkar världen på både kort och längre sikt. I ett tvärvetenskapligt projekt har forskare vid LiU tittat på möjliga åtgärder för att öka hållbarheten inom svensk matproduktion.

Hunden speglar ägarens stress

Stressnivåerna hos hundar och deras ägare följer varandra över tid, enligt en ny studie. Forskarna tror att hundarna speglar sina ägares stressnivåer, snarare än tvärtom.

Fukt skapar fällor i den organiska elektroniken

Dåliga organiska halvledare kan bli bra halvledare om de bara tillverkas på rätt sätt, visar forskare vid Linköpings universitet. Den organiska elektronikens ledningsförmåga minskas kraftigt av fukt, visar de i en artikel i Nature Materials.

Julbockar i forskningens tjänst

Var hittar man riktigt gamla frön av råg? Forskare vid Stockholms och Linköpings universitet var på jakt efter historiska prover av råg för att studera arvsmassan i gamla rågsorter. Då kom de att tänka på julbockar.

NIH-pengar till forskning om skadliga proteiner i hjärnan

Lysande spårarmolekyler som utvecklats av forskare vid LiU ska användas till att ta fram ny diagnostik för demenssjukdomar. Forskningsprojektet, som Peter Nilsson är med och driver, har beviljats pengar från National Institutes of Health (NIH) i USA.

Rekordhög effektivitet i lysdioder av perovskit

Effektiva nära-infraröda lysdioder i perovskit-material finns nu i labbet på Linköpings universitet. Effektiviteten är rekordhöga 21,6 procent och resultatet publiceras nu i Nature Photonics. Forskningen leds av LiU-forskaren Feng Gao.

Tre nya Wallenberg Scholars vid LiU

Professorerna Anders Ynnerman, Erik G Larsson och Igor Abrikosov har utsetts till årets Wallenberg Scholars, vilket innebär att de tilldelas vardera 18 miljoner kronor i fria forskningspengar under fem år.

Deras metod kan få skärande verktyg att hålla längre

Forskare vid Linköpings universitet har tagit fram en teoretisk metod som gör det möjligt att simulera skeendet på atomnivå i hårda, skärande material när de degraderas. Metoden innebär att verkstadsföretagen kan spara både tid och pengar.

Våtmark ska rena vatten i sydafrikanska kåkstäder

Karin Tonderski, avdelningen Biologi, har fått tre miljoner kronor under tre år från Formas för att bidra till att installera och utvärdera våtmarker i sydafrikanska slumområden.

Tre nya Horisont 2020-anslag till LiU

Forskarna Feng Gao och Daniel Aili, båda vid Institutionen fysik, kemi och biologi har beviljats medel inom Horisont 2020 Marie Skłodowska Curie Actions. Totalt handlar det om cirka 600 000 euro under 24 månader.

Lättare odla celler på mikrochip med nytt gelmaterial

LiU-forskare har utvecklat en ny metod för att göra vattenrika material, hydrogeler, som härmar viktiga egenskaper i cellernas naturliga miljö i kroppen. Materialet kan användas till att göra organliknande strukturer på microchip.

Teorierna avslöjar de oordnade fasta materialen

Teoretiska fysiker vid Linköpings universitet har tagit fram en metod som gör det möjligt att beräkna övergången från en fas till en annan i en speciell grupp av fasta material. Det handlar om material väl lämpade för miljövänliga applikationer.

Fler fjärilar där hagar omges av skog

För pollinerande fjärilar är det viktigare att ha nära till skog än till åkrar, enligt en studie som gjorts på 32 000 fjärilar av forskare vid LiU och SLU. Fynden ger viktig kunskap om hur landskapet bör formas för att dagfjärilar ska överleva.

EU-pengar till forskning om kläder som ger feedback

Kläder som kan ge användaren mekanisk feedback som känns – det är målet med ett nytt stort forskningsprojekt som har beviljats forskningsmedel inom EU:s forskningsprogram. Ansvarig forskare på LiU är Edwin Jager.

Fixar föda för forskningen

En dag i veckan är det storkok på Campus Valla. Då lagas runt 30 liter mat till flera tusen, ganska kräsna matgäster.

Kiselparadoxen

En internationell forskargrupp har upptäckt hittills okända faser av kiseldioxid, med strukturer som inte ska kunna finnas i naturen. Det teoretiska underlaget har tagits fram under ledning av Igor Abrikosov, professor i teoretisk fysik.

LiU-forskare är mest citerade i världen

Fyra forskare från LiU finns med på årets lista över de högst citerade – och därmed mest inflytelserika – forskarna i världen.

Potatislöken – en återupptäckt storhet

Har du ätit potatislök någon gång? Ja, troligtvis, men antagligen under ett annat namn. Nu har forskare tagit reda på mer om den lilla löken. Kanske kan denna lök med flera hundra år på nacken bli populär bland hobbyodlare igen?

Materialforskning drar på Oscarsgymnasiet

Universitetet vill ha ännu fler duktiga studenter till utbildningarna inom naturvetenskap och teknik och i Oskarshamn finns en industri som söker kvalificerad arbetskraft. FunMat-II håller karriärdag i Oskarshamn.

Drygt 46 miljoner kronor till forskning vid LiU

Det blev resultatet när forskarrådet Formas offentliggjorde vilka som beviljats medel i årets utlysning. Mest pengar fick LiU för forskning inom klimatområdet.

Läkemedel för människor påverkar syrsors beteende

Varför uppvisar djur olika personligheter? Forskare vid LiU använde läkemedel för människor som påverkar två signalämnen i hjärnan, serotonin och dopamin, för att se om dessa påverkar beteende även hos andra arter.

Metoden som avslöjar de magnetiska materialens inre

Björn Alling, forskare i teoretisk fysik vid Linköpings universitet, har tillsammans med kollegor lyckats med det uppdrag han fick av Vetenskapsrådet hösten 2014: Ta reda på vad som händer i de magnetiska materialen vid höga temperaturer.

Grafen tar ett steg i riktning mot förnybart bränsle

Forskare vid LiU vill utveckla en metod för att omvandla vatten och koldioxid till framtidens förnybara bränsle. Nu har de tagit ett viktigt steg mot målet och utvecklat en metod för att tillverka grafen i flera lager.

De har löst ferroelektricitetens gåta

Nu 2018 har forskarna lyckats visa att de fenomen existerar som Franz Preisach tog fram en modell för 1935. I Nature Communications visar forskare vid universiteten i Linköping och Eindhoven varför ferroelektriska material fungerar som de gör.

Perovskiter framtidens material för optisk kommunikation

Forskare vid universiteten i Linköping och Shenzhen har visat hur en oorganisk perovskit blir till en billig och effektiv fotodetektor som överför både text och musik. "Ett lovande material för framtiden snabba optiska kommunikation" säger Feng Gao

Därför åldras honor långsammare

Hannar och honor har olika strategier för att försöka få så många ungar som möjligt under livet. Skillnaderna i fortplantningsstrategier bidrar till att könen åldras olika, enligt en ny studie som LiU-forskare gjort på bananflugor.

Pelare i nanostorlek kan bli byggpelare i framtida informationsteknologi

Forskare från LiU och Kungliga Tekniska Högskolan har tagit fram ett nytt koncept för en komponent som effektivt kan överföra information som bärs av elektroners spinn till ljus i rumstemperatur – en språngbräda mot framtida informationsteknologi.

Forskningen har fått nya superkrafter

Svensk forskning har nu fått tillgång till de första 600 noderna i nya superdatorn Tetralith, som när den är helt utbyggd senare i höst blir nordens vassaste. LiU:s forskare kan nu även hämta superkrafter i Sigma, finansierad helt av LiU.

33 miljoner i jakten på kvantbitar i rumstemperatur

Igor Abrikosov, professor i teoretisk fysik vid LiU får drygt 33 miljoner kronor under fem år från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för att visa hur man kan ta fram kvantmekanikens minsta beståndsdelar, så kallade q-bits, i rumstemperatur.

27 miljoner till framtidens flytande bränsle

Magnus Berggren, professor i organisk elektronik får drygt 27 miljoner kronor under fem år från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för att ta fram en framtida teknik för flytande bränsle baserat på vatten och syre.

Minimal design för maxad molekylär motor

Naturen har inspirerat kemister vid LiU när de har designat en ny molekylär motor, som kan omvandla energi i ljuset till rörelse. Formen är slimmad samtidigt som den molekylära motorns funktion uppfyller flera viktiga kriterier.

Materialforskare söker nya vägar att nå ut

– Det vetenskapliga är vi inte oroliga över, men vi behöver öka intresset bland studenterna och även hitta vägar att nå ut med våra resultat så att de kommer till nytta, sa Igor Abrikosov, moderator för den avslutande diskussionen under AFM2018.

Snabblärda höns kan tacka sina gener

Både arv och miljö ligger bakom olika kognitiva egenskaper, visar en ny studie från LiU. Forskarna har funnit att kycklingars förmåga att klara svårare inlärningstester är ärftlig, medan optimistisk läggning tycks förklaras av miljöfaktorer.

Två dagar om smarta material

Forskare inom regeringens strategiska forskningssatsning på Avancerade funktionella material, AFM, vid Linköpings universitet, bjuder in till en internationell konferens där de allra senaste rönen inom materialforskningen presenteras.

Vatten blir vätgas med nanofackverk i järn

Svenska forskare har hittat ett nytt och effektivt sätt att omvandla el till vätgas med hjälp av katalys. Istället för de dyra och sällsynta platinaelektroderna används elektroder av nanosmå fackverkskonstruktioner i järnoxid.

Så byggs effektiva organiska solceller

25 forskare från sju forskningsinstitutioner har slagit sina kloka huvuden ihop för att hitta regler för hur högeffektiva organiska solceller ska designas. Forskningen, som publicerats i Nature Materials, leds av LiU-forskaren Feng Gao.

Fiskars beteende påverkas av miljön de växer upp i

Att växa upp i en mer riskfylld eller varierande miljö ändrar hur den lilla fisken storspigg beter sig senare i livet, visar LiU-forskare i en ny studie. De har också tittat närmare på om vissa inre faktorer påverkar beteendet.

På väg mot nya samarbeten

Den vetenskapliga forskningen är internationell. Mobilitet är meriterande och inom de flesta forskningsområden inbyggt i forskarrollen. Vad innebär det att ge sig ut i forskningens internationella värld?

Östersjön visar vägen för världshaven

Uppvärmning, försurning, övergödning och syrefria bottnar drabbar eller förväntas drabba världshavens kustområden. I Östersjön sker förändringarna i en hög takt samtidigt som Östersjöregionen visat att det går att vända en negativ utveckling.

Gener bakom socialt beteende hos höns identifierade

Fem gener som påverkar beteende relaterat till sällskaplighet hos kycklingar har identifierats av forskare vid LiU. Flera av generna har tidigare kopplats till funktioner i nervsystemet eller beteende, och nu också till socialt beteende.

Alzheimerplack inte lika farligt för alla celler i hjärnan

Amyloid-beta, som är kopplat till Alzheimers sjukdom, har olika egenskaper i olika celltyper i hjärnan hos bananflugor, enligt en ny studie. Medan amyloid-beta är mycket giftigt för nervceller tycks vissa andra celltyper knappt ta någon skada.

EU-forskning ger Östersjön en chans

Belastningen av näringsämnen på Östersjön har minskat, men kommer att öka igen som resultat av den globala uppvärmningen. Fyra av EU:s forskningsprogram samlades till slutkonferens för att ta reda på vad vi kan göra mer.

Ny metod för att förstå arters roll i ekosystem

En arts egenskaper definierar vilken roll den har i ekosystemen den lever i, visar en studie av LiU-forskare. Deras metod kan göra det enklare att förutse förändringar när arter introduceras i nya livsmiljöer.

Bra uppväxtmiljö ger gladare höns trots stress

Kycklingar som växer upp i en varierad och kontrollerbar miljö behåller sin optimistiska livssyn och hanterar stress bättre än individer som lever i en karg miljö. Det visar LiU-forskare i en ny studie i Scientific Reports.

Dubbla perovskiter i framtidens miljövänliga solceller

Ett nytt steg har nu tagits mot att kunna tillverka solceller och lysdioder i bly-fria perovskit-material. Filmer av hög kvalitet med lovande egenskaper för framtidens solceller har tagits fram i ett samarbete mellan LiU och NTU i Singapore.

Elevernas kluriga biologifråga besvarades av forskare

Varför är hannar större än honor? En högstadieklass på Skäggetorpsskolan bjöd in en biologiforskare för att få svar från en expert.

68 miljoner till materialforskning

Materialforskarna Vanya Darakchieva och Johanna Rosén får drygt 30 miljoner vardera från Stiftelsen för Strategisk Forskning. Forskningsprojekten är inriktade på att ta fram nya material som kan bidra till effektivare energisystem.

Könsskillnader i livslängd inte X-kromosomens fel

Att hannar i genomsnitt lever kortare liv än honor verkar inte bero på att de bara har en X-kromosom. Detta enligt en ny studie gjord på bananflugor av forskare vid Linköpings universitet, som testat giltigheten hos en teori som funnits länge.

Ny smart metod att tillverka organiska solceller

Billiga material och enkel produktion på rulle är några av de tryckta organiska solcellernas stora fördelar. Professor Olle Inganäs leder den forskargrupp som nu tagit fram en förfinad och enkel metod att tillverka solcellsmodulerna.

Hundens sociala förmåga är mångfacetterad

Att en hund är bra på att tolka människans pekgester innebär inte att samma hund också söker mycket ögonkontakt med människan i andra situationer. Det visar en ny studie av LiU-forskare, som har tittat närmare på hundens olika kommunikationsförmågor.

Studenter som konstdetektiver

Kan man se bakomliggande lager på övermålade konstföremål utan att göra åverkan? Sex studenter har i ett projekt för Östergötlands museum testat IR-strålning för att upptäcka det dolda. Och det går!

Silver till LiU iGEM 2017 i tävling i syntetisk biologi

LiU:s lag uppnådde silvermedalj i världsomfattande tävling i syntetisk biologi med projekt om svårveckade proteiner i Alzheimers sjukdom.

Kameleontmolekyler skiljer på olika plack i hjärnan

I en och samma hjärna som drabbats av Alzheimers sjukdom finns ofta flera typer av amyloidplack, enligt en ny studie i PNAS. Spårarmolekyler från LiU har för första gången använts på hjärnvävnad från avlidna personer med sjukdomen.

Feng Gao Wallenberg Academy Fellow

Feng Gao är en av 24 unga lovande forskare som utsetts till årets Wallenberg Academy Fellow. Han får nu medel för att fortsätta utveckla en ny typ av material, perovskiter, väl lämpade för bland annat solceller och lysdioder.

Dominic Wright får prestigefyllt anslag

LiU-forskaren Dominic Wright fick ett av årets ERC Consolidator Grant från det europeiska forskningsrådet, ERC. Han ska titta närmare på vad som händer på genetisk nivå när tamdjur förvildas.

Ljuset kommer från LEC

Forskare vid Linköpings- och Umeå universitet har lyckats effektivisera de ljusemitterande elektrokemiska cellerna, LEC, så att de får lika hög ljusstyrka som en panel med organiska lysdioder, OLED, och en effektivitet i samma nivå som lysrör.

Förutser skador i ekosystem som störs

Vad händer när balansen rubbas i ekologiska nätverk? Anna Eklöf kombinerar matematik med ekologi för att förutse vilka konsekvenserna blir på lång sikt för hela ekosystemet när en art dör ut eller klimatet förändras.

Cancerforskning vid LiU får 16 miljoner

Cancerfonden delar ut drygt 16 miljoner kronor till cancerforskning vid Linköpings universitet i den stora utdelningen 2017. Nästan hälften går till sju nya forskningsprojekt.

87 miljoner till teknik och naturvetenskap

26 forskare vid LiU får tillsammans drygt 87 miljoner under fyra år från Vetenskapsrådets utlysning inom naturvetenskap och teknikvetenskap. Totalt 19 procent av alla ansökningar beviljades.

Nytt sätt att dämpa nervcellers signalering upptäckt

En upptäckt av LiU-forskare öppnar upp möjligheter att designa nya typer av läkemedel mot exempelvis epilepsi. Forskarna har hittat ett helt nytt bindningsställe för molekyler som kan påverka elektriska impulser i nervceller.

Steg framåt för lysdioder i kiselkarbid

Forskningen kring att göra vita lysdioder av kiselkarbid går framåt. Nu visar forskarna i ett internationellt samarbete att de kan få fram ett rent, vitt ljus utan färgtoner från kiselkarbid.

Människa eller robot eller lite av båda

Temat för Knut och Alice Wallenbergs jubileumssymposium vid LiU var material och teknik för vår digitala framtid. Fokus låg på människohärmande tekniker och material, men bredden var stor och symposiet välbesökt.

Så uppstår termoelektricitet

För att undersöka hur den termoelektriska effekten uppstår har forskare vid LiU tillverkat ett hårt nanolaminat av titankiselkarbid. De nya kunskaperna kan användas för att skapa elektricitet från spillvärme i bilar och elektriska apparater.

Nya rön om metalliskt glas

Metalliskt glas är intressant för elektriska ledare och superhårda skikt. Forskare i Linköping och Uppsala visar nu att det går att växa helt amorfa metallkarbider i form av tunna filmer.