Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM)

Ekologiska nätverk och samhällsekologi

ProLinC

ProLinC (PROtein folding and Ligand INteraction Core facility) vid Linköpings Universitet.

Nukleinsyra-teknologiskt lab

Genom att använda nukleinsyror forskar vi för att utveckla nya diagnostiska- och behandlingsmetoder vid sjukdomar med hög förekomst och dödlighet.

Hållbar näringsämnes- och energihantering

Naturresurserna är byggstenar i alla ekosystem. Att förstå var dessa resurser finns, hur de tar sig fram på våra landskap och varför vi ser dessa mönster som viktiga, är nyckeln till mer hållbar resursförvaltning. 

Pedersengruppen

I Henrik Pedersens forskargrupp vid Linköpings universitet arbetar vi med CVD (chemical vapour deposition), med målet att utveckla bättre CVD-processer för, primärt, elektroniskt viktiga material.

Bevarandeekologi

Forskningen om bevarandeekologi fokuserar oftast på artrika gräsmarker och lövskog. Flera av arterna som lever i dessa habitat har blivit ovanliga och dess existens är hotad.

Funktionella elektroniska material

Genom vår forskning vill vi skapa en bättre förståelse för de fundamentala fysikaliska egenskaperna hos nya material och utforska deras funktionalitet.

Friberg lab

Forskning i vår grupp fokuserar på två fascinerade biologiska fenomen: – åldrande och könsskillnader – och deras intressanta skärningspunkt.

FunMat II

FunMat II är ett andra generationens kompetenscentrum i materialvetenskap. Vi fokuserar på tre områden: funktionella ytor för skärverktyg, bränsleceller och batterier och designar nya material med unika egenskaper.

Molekylära material

Vi forskar på design och utveckling av molekyler, mjuka material och hybrida komponenter i nanostorlek, samt enheter för användning i biomedicinska applikationer, biosensorer, läkemedelsleverans, regenerativ medicin och diagnostik. 

SIMARC - Interdisciplinärt centrum för Elektronspinnresonans

SIMARC (Swedish Interdisciplinary Magnetic Resonance Center) är ett multidiciplinärt centrum med fokus på Elektronspinnresonans.

Kulturväxternas evolution

Kulturväxter är växter som människan använder och odlar. I det här projektet studerar vi deras evolution.

Spridningsekologi

Plasma- och ytbeläggningsfysik

Gruppen för Plasma- och ytbeläggningsfysik pressar gränserna för modernt materialvetenskap genom vår forskning inom syntetisk framställning av tunnfilmer och nanomaterial.

Bionik och transduktionsvetenskap

Vi forskar på mikroskaliga ställdon gjorda av konjugerade polymerer såsom polypyrrole, för t.ex. konstgjorda muskler.

Kemiska sensorsystem

Forskar inom kemiska sensorer och elektrokemi och tillämpar resultaten i sensorsystem.

Tillämpad sensorvetenskap

Optiska system

Vid optiska system forskar vi tvärvetenskapligt inom metoder och anordningar för optisk kemisk avkänning. Vi arbetar för att ta fram autonoma engångs-lab-on-a-chip-system, och optiska enheter utformade för, exempelvis, mobiltelefoner.

Forskarskolan Agora Materiae

I sann multidisciplinär miljö, hjälper vi forskarstuderande inom forskningsområdet för nya funktionella material att uppnå bättre resultat.  

Sensor- och aktuatorsystem

Nanodesign

Forskningen vid komplexa material och system

Vårt främsta intresse ligger i funktionaliteten i omvandlingen av hållbara energikällor, som solljus eller värme, till el.

Ångströmhuset - elektronmikroskopi

Ångströmhuset är en specialbyggd forskningsmiljö, anpassad för ett av världens skarpaste svepelektronmikroskop.

Forum Scientium

Forskarskolan Forum Scientium, en bro mellan medicin, naturvetenskap och ingenjörskonst, stimulerar kreativitet och en gemensam användning av idéer, kunskap och utrustning.

Translationell bioinformatik

Genom att analysera styrningen av immunförsvaret vill vi utveckla skräddarsydd läkemedelsbehandling utan biverkningar.

Hundens beteendegenetik och epigenetik

Det här projektet studerar skillnader mellan hundraser för att kartlägga den genetiska basen för beteende.

Stressens genetik och epigenetik hos höns

Vi använder höns för att studera kort- och långtidseffekter av stressexponering under olika livsfaser.

Domesticering och beteende hos höns - genetik och epigenetik

Vi studerar de genetiska och epigenetiska mekanismerna som är ansvariga för de skillnader som uppstått i hönsens beteende under domesticeringen.

Teoretisk kemi

I vår forskning inom teoretisk kemi intresserar vi oss främst för frågeställningar som rör molekylära maskiner, fotokemiska reaktionsmekanismer, fotosensoriska proteiner, molekylära egenskaper och enzymkatalys.

AVIAN - Gruppen för beteendegenomik och fysiologi

AVIAN - Gruppen för beteendegenomik och fysiologi vid Linköpings universitet undersöker den genetiska basen för beteende och fysiologi.

Teori och modellering

Driver vetenskapen framåt genom matematisk modellering och datorsimuleringar 

Teoretisk fysik

Genom teoretisk fysik vill man få förståelse för naturen. I vår forskning använder vi grundläggande principer och grundläggande begrepp för att utveckla matematiska modeller som sedan studeras med hjälp av analytiska och numeriska metoder. 

Forskarutbildning i kemi

Forskarutbildningsämnet kemi omfattar fyra ämnesinriktningar: fysikalisk kemi, materialkemi, organisk kemi och proteinvetenskap.

Forskarutbildning i biologi

Utbildningen på forskarnivå i biologi syftar till att ge såväl breddad som fördjupad kunskap inom ämnet, särskilt med avseende på miljöövervakning, bevarandebiologi, djurvälfärd, evolutionsgenetik och domesticeringsprocesser.

Ytors fysik och kemi

Forskning inom organisk fysik samt transport- och separationskemi.

Molekylär fysik

I vår avdelning utvecklar vi och använder oss av koncept inom fysik och kemi för att lösa problem med biologisk och biomedicinsk relevans. Vår verksamhet spänner från grund- till tillämpad forskning.

Teoretisk fysik

Forskningen inom avdelningen för teoretisk fysik är inriktad på

Kemi

Avdelningens forskning ligger inom områdena biokemi, molekylär bioteknik, organisk kemi, analytisk kemi, kemiteknik, oorganisk kemi och i fysikalisk kemi, särskilt beräkningskemi.

Bioinformatik

Forskningen inom avdelningen för bioinformatik är inriktad på utveckling av metoder för att analysera och förstå biologiska data.

Plasma och ytbeläggningsfysik

Nanodesign

Nanostrukturerade material

I vår avdelning arbetar vi med både experiment och teori för att få en djupare förståelse för materialutvecklingen på nanonivå.

Biomolekylär och organisk elektronik

Forskning inom vår avdelning fokuserar på utveckling av organisk elektronik för energiomvandling och lagring.

Teknisk biologi

Vår avdelning forskar inom teknisk biologi med inriktning mot industriell bioteknik.

Molekylär ytfysik och nanovetenskap

Avdelningen forskar inom nanomaterial och molekylär tunnfilmsfysik och spektroskopi.

Komplexa material och system

Avdelningens forskning fokuserar på innovativa enhetskoncept som görs möjligt genom de specifika egenskaperna hos de(t) aktiva material som bygger upp dem. 

Teoretisk biologi

Forskningen inom avdelningen för teoretisk biologi är baserad på matematisk modellering. Med detta tillvägagångssätt studerar vi strukturen och dynamiken hos olika typer av storskaliga biologiska system, såsom ekologiska och epidemiologiska system.

Sensor- och aktuatorsystem

Verksamhetsstöd

Emeritus

Rekordhög effektivitet i lysdioder av perovskit

Effektiva nära-infraröda lysdioder i perovskit-material finns nu i labbet på Linköpings universitet. Effektiviteten är rekordhöga 21,6 procent och resultatet publiceras nu i Nature Photonics. Forskningen leds av LiU-forskaren Feng Gao.

Tre nya Wallenberg Scholars vid LiU

Professorerna Anders Ynnerman, Erik G Larsson och Igor Abrikosov har utsetts till årets Wallenberg Scholars, vilket innebär att de tilldelas vardera 18 miljoner kronor i fria forskningspengar under fem år.

Högtidlig invigning med överraskningar

Så där ja! Med tal, mingel, fanfar och ett par rejäla överraskningar invigdes forskningsprogrammet Agtech på onsdagskvällen. Planerna för framtiden är stora.

Deras metod kan få skärande verktyg att hålla längre

Forskare vid Linköpings universitet har tagit fram en teoretisk metod som gör det möjligt att simulera skeendet på atomnivå i hårda, skärande material när de degraderas. Metoden innebär att verkstadsföretagen kan spara både tid och pengar.

Våtmark ska rena vatten i sydafrikanska kåkstäder

Karin Tonderski, avdelningen Biologi, har fått tre miljoner kronor under tre år från Formas för att bidra till att installera och utvärdera våtmarker i sydafrikanska slumområden. Våtmarker är naturens sätt att ta hand om och rena förorenat vatten.

Tre nya Horisont 2020-anslag till LiU

Forskarna Feng Gao och Daniel Aili, båda vid Institutionen fysik, kemi och biologi har beviljats medel inom Horisont 2020 Marie Skłodowska Curie Actions. Totalt handlar det om cirka 600 000 euro under 24 månader.

Lättare odla celler på mikrochip med nytt gelmaterial

LiU-forskare har utvecklat en ny metod för att göra vattenrika material, hydrogeler, som härmar viktiga egenskaper i cellernas naturliga miljö i kroppen. Materialet kan användas till att göra organliknande strukturer på microchip.

Teorierna avslöjar de oordnade fasta materialen

Teoretiska fysiker vid Linköpings universitet har tagit fram en metod som gör det möjligt att beräkna övergången från en fas till en annan i en speciell grupp av fasta material. Det handlar om material väl lämpade för miljövänliga applikationer.

Fler fjärilar där hagar omges av skog

För pollinerande fjärilar är det viktigare att ha nära till skog än till åkrar, enligt en studie som gjorts på 32 000 fjärilar av forskare vid LiU och SLU. Fynden ger viktig kunskap om hur landskapet bör formas för att dagfjärilar ska överleva.

EU-pengar till forskning om kläder som ger feedback

Kläder som kan ge användaren mekanisk feedback som känns – det är målet med ett nytt stort forskningsprojekt som har beviljats forskningsmedel inom EU:s forskningsprogram. Ansvarig forskare på LiU är Edwin Jager.

Fixar föda för forskningen

En dag i veckan är det storkok på Campus Valla. Då lagas runt 30 liter mat till flera tusen, ganska kräsna matgäster. 

Kiselparadoxen

En internationell forskargrupp har upptäckt hittills okända faser av kiseldioxid, med strukturer som inte ska kunna finnas i naturen. Det teoretiska underlaget har tagits fram under ledning av Igor Abrikosov, professor i teoretisk fysik.

LiU-forskare är mest citerade i världen

Fyra forskare från LiU finns med på årets lista över de högst citerade – och därmed mest inflytelserika – forskarna i världen.

Potatislöken – en återupptäckt storhet

Har du ätit potatislök någon gång? Ja, troligtvis, men antagligen under ett annat namn. Nu har forskare tagit reda på mer om den lilla löken. Kanske kan denna lök med flera hundra år på nacken bli populär bland hobbyodlare igen?

Materialforskning drar på Oscarsgymnasiet

Universitetet vill ha ännu fler duktiga studenter till utbildningarna inom naturvetenskap och teknik och i Oskarshamn finns en industri som söker kvalificerad arbetskraft. FunMat-II håller karriärdag i Oskarshamn.

Drygt 46 miljoner kronor till forskning vid LiU

Det blev resultatet när forskarrådet Formas offentliggjorde vilka som beviljats medel i årets utlysning. Mest pengar fick LiU för forskning inom klimatområdet.

Läkemedel för människor påverkar syrsors beteende

Varför uppvisar djur olika personligheter? Forskare vid LiU använde läkemedel för människor som påverkar två signalämnen i hjärnan, serotonin och dopamin, för att se om dessa påverkar beteende även hos andra arter.

Metoden som avslöjar de magnetiska materialens inre

Björn Alling, forskare i teoretisk fysik vid Linköpings universitet, har tillsammans med kollegor lyckats med det uppdrag han fick av Vetenskapsrådet hösten 2014: Ta reda på vad som händer i de magnetiska materialen vid höga temperaturer.

Grafen tar ett steg i riktning mot förnybart bränsle

Forskare vid LiU vill utveckla en metod för att omvandla vatten och koldioxid till framtidens förnybara bränsle. Nu har de tagit ett viktigt steg mot målet och utvecklat en metod för att tillverka grafen i flera lager.

84 miljoner till forskning inom naturvetenskap och teknik

Vetenskapsrådet har beviljat forskningsfinansiering till 25 forskare vid LiU i årets utlysning inom naturvetenskap och teknikvetenskap. Totalt rör det sig om drygt 84 miljoner kronor till LiU-forskare.

De har löst ferroelektricitetens gåta

Nu 2018 har forskarna lyckats visa att de fenomen existerar som Franz Preisach tog fram en modell för 1935. I Nature Communications visar forskare vid universiteten i Linköping och Eindhoven varför ferroelektriska material fungerar som de gör.

Perovskiter framtidens material för optisk kommunikation

Forskare vid universiteten i Linköping och Shenzhen har visat hur en oorganisk perovskit blir till en billig och effektiv fotodetektor som överför både text och musik. "Ett lovande material för framtiden snabba optiska kommunikation" säger Feng Gao

Därför åldras honor långsammare

Hannar och honor har olika strategier för att försöka få så många ungar som möjligt under livet. Skillnaderna i fortplantningsstrategier bidrar till att könen åldras olika, enligt en ny studie som LiU-forskare gjort på bananflugor.

Pelare i nanostorlek kan bli byggpelare i framtida informationsteknologi

Forskare från LiU och Kungliga Tekniska Högskolan har tagit fram ett nytt koncept för en komponent som effektivt kan överföra information som bärs av elektroners spinn till ljus i rumstemperatur – en språngbräda mot framtida informationsteknologi.

Forskningen har fått nya superkrafter

Svensk forskning har nu fått tillgång till de första 600 noderna i nya superdatorn Tetralith, som när den är helt utbyggd senare i höst blir nordens vassaste. LiU:s forskare kan nu även hämta superkrafter i Sigma, finansierad helt av LiU.

27 miljoner till framtidens flytande bränsle

Magnus Berggren, professor i organisk elektronik får drygt 27 miljoner kronor under fem år från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för att ta fram en framtida teknik för flytande bränsle baserat på vatten och syre.

33 miljoner i jakten på kvantbitar i rumstemperatur

Igor Abrikosov, professor i teoretisk fysik vid LiU får drygt 33 miljoner kronor under fem år från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för att visa hur man kan ta fram kvantmekanikens minsta beståndsdelar, så kallade q-bits, i rumstemperatur.

Minimal design för maxad molekylär motor

Naturen har inspirerat kemister vid LiU när de har designat en ny molekylär motor, som kan omvandla energi i ljuset till rörelse. Formen är slimmad samtidigt som den molekylära motorns funktion uppfyller flera viktiga kriterier.

Materialforskare söker nya vägar att nå ut

– Det vetenskapliga är vi inte oroliga över, men vi behöver öka intresset bland studenterna och även hitta vägar att nå ut med våra resultat så att de kommer till nytta, sa Igor Abrikosov, moderator för den avslutande diskussionen under AFM2018.

Snabblärda höns kan tacka sina gener

Både arv och miljö ligger bakom olika kognitiva egenskaper, visar en ny studie från LiU. Forskarna har funnit att kycklingars förmåga att klara svårare inlärningstester är ärftlig, medan optimistisk läggning tycks förklaras av miljöfaktorer.

Två dagar om smarta material

Forskare inom regeringens strategiska forskningssatsning på Avancerade funktionella material, AFM, vid Linköpings universitet, bjuder in till en internationell konferens där de allra senaste rönen inom materialforskningen presenteras.

Vatten blir vätgas med nanofackverk i järn

Svenska forskare har hittat ett nytt och effektivt sätt att omvandla el till vätgas med hjälp av katalys. Istället för de dyra och sällsynta platinaelektroderna används elektroder av nanosmå fackverkskonstruktioner i järnoxid.

Så byggs effektiva organiska solceller

25 forskare från sju forskningsinstitutioner har slagit sina kloka huvuden ihop för att hitta regler för hur högeffektiva organiska solceller ska designas. Forskningen, som publicerats i Nature Materials, leds av LiU-forskaren Feng Gao.

Fiskars beteende påverkas av miljön de växer upp i

Att växa upp i en mer riskfylld eller varierande miljö ändrar hur den lilla fisken storspigg beter sig senare i livet, visar LiU-forskare i en ny studie. De har också tittat närmare på om vissa inre faktorer påverkar beteendet.

På väg mot nya samarbeten

Den vetenskapliga forskningen är internationell. Mobilitet är meriterande och inom de flesta forskningsområden inbyggt i forskarrollen. Vad innebär det att ge sig ut i forskningens internationella värld?

Östersjön visar vägen för världshaven 

Uppvärmning, försurning, övergödning och syrefria bottnar drabbar eller förväntas drabba världshavens kustområden. I Östersjön sker förändringarna i en hög takt samtidigt som Östersjöregionen visat att det går att vända en negativ utveckling.

Gener bakom socialt beteende hos höns identifierade

Fem gener som påverkar beteende relaterat till sällskaplighet hos kycklingar har identifierats av forskare vid LiU. Flera av generna har tidigare kopplats till funktioner i nervsystemet eller beteende, och nu också till socialt beteende.

Alzheimerplack inte lika farligt för alla celler i hjärnan

Amyloid-beta, som är kopplat till Alzheimers sjukdom, har olika egenskaper i olika celltyper i hjärnan hos bananflugor, enligt en ny studie. Medan amyloid-beta är mycket giftigt för nervceller tycks vissa andra celltyper knappt ta någon skada.

EU-forskning ger Östersjön en chans

Belastningen av näringsämnen på Östersjön har minskat, men kommer att öka igen som resultat av den globala uppvärmningen. Fyra av EU:s forskningsprogram samlades till slutkonferens för att ta reda på vad vi kan göra mer.

Ny metod för att förstå arters roll i ekosystem

En arts egenskaper definierar vilken roll den har i ekosystemen den lever i, visar en studie av LiU-forskare. Deras metod kan göra det enklare att förutse förändringar när arter introduceras i nya livsmiljöer.

Bra uppväxtmiljö ger gladare höns trots stress

Kycklingar som växer upp i en varierad och kontrollerbar miljö behåller sin optimistiska livssyn och hanterar stress bättre än individer som lever i en karg miljö. Det visar LiU-forskare i en ny studie i Scientific Reports.

Dubbla perovskiter i framtidens miljövänliga solceller

Ett nytt steg har nu tagits mot att kunna tillverka solceller och lysdioder i bly-fria perovskit-material. Filmer av hög kvalitet med lovande egenskaper för framtidens solceller har tagits fram i ett samarbete mellan LiU och NTU i Singapore.

Elevernas kluriga biologifråga besvarades av forskare

Varför är hannar större än honor? En högstadieklass på Skäggetorpsskolan bjöd in en biologiforskare för att få svar från en expert.

68 miljoner till materialforskning

Materialforskarna Vanya Darakchieva och Johanna Rosén får drygt 30 miljoner vardera från Stiftelsen för Strategisk Forskning. Forskningsprojekten är inriktade på att ta fram nya material som kan bidra till effektivare energisystem.

Könsskillnader i livslängd inte X-kromosomens fel

Att hannar i genomsnitt lever kortare liv än honor verkar inte bero på att de bara har en X-kromosom. Detta enligt en ny studie gjord på bananflugor av forskare vid Linköpings universitet, som testat giltigheten hos en teori som funnits länge.

Ny smart metod att tillverka organiska solceller

Billiga material och enkel produktion på rulle är några av de tryckta organiska solcellernas stora fördelar. Professor Olle Inganäs leder den forskargrupp som nu tagit fram en förfinad och enkel metod att tillverka solcellsmodulerna.

Hundens sociala förmåga är mångfacetterad

Att en hund är bra på att tolka människans pekgester innebär inte att samma hund också söker mycket ögonkontakt med människan i andra situationer. Det visar en ny studie av LiU-forskare, som har tittat närmare på hundens olika kommunikationsförmågor.

Studenter som konstdetektiver

Kan man se bakomliggande lager på övermålade konstföremål utan att göra åverkan? Sex studenter har i ett projekt för Östergötlands museum testat IR-strålning för att upptäcka det dolda. Och det går!

Silver till LiU iGEM 2017 i tävling i syntetisk biologi

LiU:s lag uppnådde silvermedalj i världsomfattande tävling i syntetisk biologi med projekt om svårveckade proteiner i Alzheimers sjukdom.

Kameleontmolekyler skiljer på olika plack i hjärnan

I en och samma hjärna som drabbats av Alzheimers sjukdom finns ofta flera typer av amyloidplack, enligt en ny studie i PNAS. Spårarmolekyler från LiU har för första gången använts på hjärnvävnad från avlidna personer med sjukdomen.

Feng Gao Wallenberg Academy Fellow

Feng Gao är en av 24 unga lovande forskare som utsetts till årets Wallenberg Academy Fellow. Han får nu medel för att fortsätta utveckla en ny typ av material, perovskiter, väl lämpade för bland annat solceller och lysdioder.

Dominic Wright får prestigefyllt anslag

LiU-forskaren Dominic Wright fick ett av årets ERC Consolidator Grant från det europeiska forskningsrådet, ERC. Han ska titta närmare på vad som händer på genetisk nivå när tamdjur förvildas.

Ljuset kommer från LEC

Forskare vid Linköpings- och Umeå universitet har lyckats effektivisera de ljusemitterande elektrokemiska cellerna, LEC, så att de får lika hög ljusstyrka som en panel med organiska lysdioder, OLED, och en effektivitet i samma nivå som lysrör.

Förutser skador i ekosystem som störs

Vad händer när balansen rubbas i ekologiska nätverk? Anna Eklöf kombinerar matematik med ekologi för att förutse vilka konsekvenserna blir på lång sikt för hela ekosystemet när en art dör ut eller klimatet förändras.

Cancerforskning vid LiU får 16 miljoner

Cancerfonden delar ut drygt 16 miljoner kronor till cancerforskning vid Linköpings universitet i den stora utdelningen 2017. Nästan hälften går till sju nya forskningsprojekt.

Nio miljoner till forskning om textila muskler

Edwin Jager vid Institutionen för fysik, kemi och biologi, har fått nio miljoner kronor i anslag från Familjen Erling-Perssons stiftelse till ett forskningsprojekt om "textila muskler". 

87 miljoner till teknik och naturvetenskap

26 forskare vid LiU får tillsammans drygt 87 miljoner under fyra år från Vetenskapsrådets utlysning inom naturvetenskap och teknikvetenskap. Totalt 19 procent av alla ansökningar beviljades.

Nytt sätt att dämpa nervcellers signalering upptäckt

En upptäckt av LiU-forskare öppnar upp möjligheter att designa nya typer av läkemedel mot exempelvis epilepsi. Forskarna har hittat ett helt nytt bindningsställe för molekyler som kan påverka elektriska impulser i nervceller.

Nytt material för framtidens minnen

Martijn Kemerink, professor vid Linköpings universitet, har tillsammans med kollegor i Spanien och Nederländerna, tagit fram det första materialet någonsin som har en ledningsförmåga som kan slås av och på via den ferroelektriska polarisationen.

Fyra länder samlade för att diskutera Östersjöns hälsa

Östersjön är ett av världens mest förorenade hav. Ett forskningsprojekt lett av LiU samlade i slutet av september representanter från Polen, Tyskland, Sverige och Lettland för att diskutera möjliga lösningar för några av miljöproblemen.  

Steg framåt för lysdioder i kiselkarbid

Forskningen kring att göra vita lysdioder av kiselkarbid går framåt. Nu visar forskarna i ett internationellt samarbete att de kan få fram ett rent, vitt ljus utan färgtoner från kiselkarbid.

Människa eller robot eller lite av båda

Temat för Knut och Alice Wallenbergs jubileumssymposium vid LiU var material och teknik för vår digitala framtid. Fokus låg på människohärmande tekniker och material, men bredden var stor och symposiet välbesökt.

Hundars samspel kopplat till känslighet för oxytocin

Hundars benägenhet att söka kontakt med ägaren är associerad med genetiska variationer i känsligheten för hormonet oxytocin. En ny studie från LiU kan bidra till insikt om hur hunden har förändrats under utvecklingen från varg till husdjur.

Jubileumssymposium med rosor, robotar och självkörande bilar

Växter som lagrar energi, tryckt elektronik, sociala robotar och visualiseringsteknik som möjliggör självkörande bilar är några av de forskningsområden som presenteras under Knut och Alice Wallenbergs jubileumssymposium 13 september.

LiU iGEM 2017 vill underlätta Alzheimersforskning

LiU iGEM deltar i tävling med projekt om att optimera uttryck av svårveckade proteiner. 

Vår digitala framtid på höstens häftigaste symposium

Världsledande forskning inom digitala tekniker och mjuka material presenteras under Knut och Alice Wallenbergs jubileumssymposium den 13 september. Elektronisk hud, sociala humanoider, organiska solceller och elektroniska växter är exempel.

Elektroners spinn öppnar upp för framtida hybridelektronik

En upptäckt om hur elektroners spinn kan kontrolleras banar väg för hybridkomponenter som skulle kunna överträffa dagens halvledarelektronik. LiU-forskare använder en topologisk isolator, en fascinerande materiefas med unik elektrisk ledningsförmåga.

29 miljoner till MS-forskning vid LiU

Går det a tt ta fram en matematisk modell för att kunna förutspå sjukdomsförloppet hos multipel skleros? Det hoppas Mika Gustafsson, universitetslektor vid IFM, som fått 29 miljoner kronor av SSF för ett fem år långt forskningsprojekt.

En effekt över generationsgränserna

Frågan är inte längre om vardagliga kemikalier som plastmjukgörare och bisfenol A är skadliga, utan på vilka sätt. Carlos Guerrero Bosagna undersöker den långsiktiga påverkan på gener som miljögifter och yttre faktorer kan ha.

Kycklingar förde henne till LiU

Utbytesåret i Linköping har gjort Sarah Child sugen på en forskarkarriär. Här delar hon med sig av sina bästa tips till andra utbytesstudenter.

Grafen på kiselkarbid kan lagra energi

Genom att delvis förstöra den perfekta ytan på grafen på kiselkarbid har forskare vid LiU ökat materialets förmåga att lagra elektriska laddningar. Det ger idéer om hur det supertunna materialet skulle kunna användas.

Arter utrotas varje dag

- En del människor kan nog fler Pokémonfigurer än riktiga biologiska arter. Rebecka Le Moine är LiU-studenten som tagit initiativ till att uppmärksamma Biologiska mångfaldens dag i Sverige den 22 maj

Perovskiter i fokus på LiU-workshop

Feng Gao är värd för Sveriges första workshop om perovskiter, en ny grupp av material, utmärkt lämpade för exempelvis solceller och lysdioder. 29-30 maj samlas ledande nordiska och asiatiska forskare för att utbyta kunskaper och erfarenheter.

Gäckande atomvandring fångad på bild

När atomer rör sig genom ett material kan det ibland ställa till med problem. Med atomupplöst elektronmikroskopi har forskare vid LiU för första gången fångat ett fenomen, som gäckat materialforskare i årtionden. 

Nya nätdroger ska avslöjas av spår i urinen

Nya varianter av nätdroger tillkommer i snabb takt. LiU-forskare bidrar i kampen mot narkotika genom att hjälpa rättskemiska laboratorier att identifiera de nya substanserna i urinprov.

LiU-professorers Wallenberg Scholar förlängs

Professorerna Magnus Berggren, organisk elektronik, och Lars Hultman, tunnfilmsfysik, får en förlängning av sina fria forskningspengar från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse i ytterligare fem år.

Tuppar är schysstare mot sina släktingar

Tuppar är mindre aggressiva mot tuppar som de är släkt med jämfört med obesläktade konkurrenter i en parningssituation, enligt en ny studie. Det tyder på att tamhöns kan avgöra släktskap mellan djuren i en grupp och att det påverkar deras beteende. 

Storpott för LiU i satsning på kompetenscentrum

Fem forskningsmiljöer vid LiU får finansiering i mångmiljonklassen när Vinnova satsar på åtta nya kompetenscentrum. Här ska universitet och företag tillsammans bedriva forskning i världsklass.

Effektivare elbilsmotorer målet för EU-projekt

Kubisk kiselkarbid är ett idealt material för kraftelektronik i exempelvis elbilsmotorer. Hittills har det inte varit möjligt att tillverka materialet i rätt kvalitet. LiU-forskare deltar i ett nystartat Horizon 2020-projekt som ska lösa problemen.

Två LiU-miljöer får 47,5 miljoner från VR

LiU-professorerna Martijn Kemerink och Xavier Crispin får drygt 23 miljoner vardera från Vetenskapsrådet, VR. Forskningen handlar om nästa generations organiska solceller respektive bränsleceller i papper.

Stickade muskler ökar kraften

Forskare har gett vanligt tyg förmåga att dra ihop sig likt muskelfibrer genom att belägga textil med ett elektroaktivt material. Teknologin kan göra det möjligt att i framtiden designa ”textila muskler” som skulle kunna byggas in i kläder.

Gömda frön avslöjar Kanarieöarnas förhistoria

De lokala bönderna på Kanarieöarna har odlat samma slags spannmål i mer än tusen år. Den slutsatsen drar forskare från LiU efter DNA-analyser av arkeologiska sädeskorn. 

Brinner för klimatvänligare bränsle

Vatten + koldioxid + solljus = bränsle. Jianwu Sun arbetar på ett till-vägagångssätt som skulle kunna minska utsläppen av koldioxid till atmosfären. Nyligen fick han Formas bidrag till forskningsprojekt till framtidens forskningsledare.

Tolv miljoner var till två LiU-forskare

Två yngre LiU-forskare, Daniel Aili och Björn Alling, får tolv miljoner kronor var av Stiftelsen för strategisk forskning. Totalt har tjugo forskare valts ut inom forskningsprogrammet Framtidens forskningsledare.

Drygt 46 miljoner kronor till fyra LiU-forskare

Av 20 beviljade anslag av Vetenskapsrådets nya Konsolideringsbidrag till framstående yngre forskare gick fyra till Linköpings universitet. De får nu tillsammans drygt 46 miljoner, fördelade på sex år.

Två nya Wallenberg Fellows på LiU

LiU har fått två nya Wallenberg Academy Fellows, Daniel Aili och Sasan Zandi. Utmaningarna som de tar sig an handlar om material som kan hjälpa oss att skapa nya organ med 3D-skrivare, respektive återfall i cancersjukdomen akut leukemi.

Molekylära kameleonter avslöjar bakteriell biofilm

Molekyler som byter färg kan användas för att följa hur bakterier bildar en skyddande biofilm omkring sig. Den nya metoden kan på sikt få betydelse inom sjukvården och livsmedelsindustrin där bakteriers biofilm är ett problem.

20 miljoner till hållbar utveckling

Åtta LiU-forskare får cirka tre miljoner vardera från Formas för forskning för en hållbar utveckling. Ett av forskningsprojekten ska ge svar på frågan om det är bäst och billigast att renovera eller att bygga nytt.

Snart i ett fönster nära dig

Forskningen kring organiska solceller har tagit stora kliv framåt de senaste åren. De är miljövänliga, kan tryckas på stora ytor och de ger oss helt nya möjligheter att ta tillvara energin i solens strålar.

Lysande molekyler kan visa kvaliteten på cellulosa

Svenska forskare vid bland annat LiU har utvecklat en molekyl som byter färg när den binder till olika former av cellulosa. Molekylen kan användas i en metod för att göra snabba, optiska avläsningar av kvaliteten på cellulosa.

Internationellt intresse för djurtransporter

Mindre smittspridning, förbättrad välfärd för djuren, färre koldioxidutsläpp och högre företagsvinster. Den modell för djurtransporter som LiU-forskare tagit fram väcker starkt intresse både hos internationella myndigheter och kommersiella företag.

Artificiell intelligens hittar nya material

Artificiell intelligens hjälper forskare i jakten på nya användbara material. Forskare vid LiU har hittat 90 tidigare okända material, som de förutsäger kan skapas i laboratorier.

Igor Abrikosov invald i KVA

Professor i teoretisk fysik, Igor Abrikosov, blev i oktober 2016 invald i Kungliga Vetenskapsakademien som svensk ledamot i klassen fysik.

Organiska solceller ett steg närmare kommersialisering

LiU-forskare har, tillsammans med amerikanska och kinesiska kolleger, tagit fram organiska solceller med betydligt lägre drivkrafter än tidigare. Resultaten har publicerats i Nature Energy.

Feng Gao tilldelas ERC Starting Grant

LiU-forskaren Feng Gao fick ett av årets ERC Starting Grant från det europeiska forskningsrådet i hård konkurrens. För pengarna, nära 1,5 miljoner euro, ska han utveckla nya material för lysdioder.

Förvildade hönor sprider ljus över evolutionen

Forskare vid LiU har undersökt vad som händer med djurens arvsmassa när tamhöns anpassar sig till ett liv i det vilda. Är det samma process som domesticering, fast tvärtom? Nej, enligt studien. 

Möjligt att förutsäga hur multipel skleros utvecklas

Immunceller hos patienter med multipel skleros fungerar annorlunda än celler från friska individer. Den skillnaden har forskare vid LiU utnyttjat för att utveckla en metod som kan förutsäga sjukdomsaktivitet vid multipel skleros. 

Viktiga diskussioner på AFM2016

Konferensen AFM2016 bjöd på två dagar med det absolut senaste inom materialforskningen, men också på diskussioner om samhällsnytta och svårigheten att nå ut till industrin.

Mot Boston med alger i bagaget

LiU:s lag i den internationella forskartävlingen iGEM satsar på att få alger producera så mycket fett att de kan bli lönsamma i tillverkningen av biodiesel. I oktober far de till Boston och MIT med sitt tävlingsbidrag.

Smuts ställer till det i tvådimensionella material

De tvådimensionella materialen får inte de fantastiska egenskaper de borde ha. Linda Karlsson har studerat både grafen och MXene, in på bara atomerna, och funnit en mängd smutspartiklar på ytan.

Personlighet kan påverkas av tidigt lärande

Det finns en koppling mellan vuxna individers beteenden, personlighetsdrag och stimulans till lärande. Forskare vid LiU har låtit kycklingar genomföra en serie inlärningstester.

Lekande hundar stressar mindre

Det är välkänt att husdjur är bra för människors hälsa. Men hur mår våra hundar tillsammans med oss? Det undersöker ett forskarteam vid LiU genom att mäta mängden av stresshormon som lagrats i pälshåren.

Organiska solceller snart nära dig

Organiska tryckta solceller finns snart i ett fönster eller på en väska nära dig. I nyligen avslutade EU-projektet Sunflower har forskare och företag fört tekniken en bra bit närmare våra vardagsliv.

Solcellspremiär

Tryckta organiska solceller producerar el från några av fönstren hos Tekniska verken i Linköping. Professor Olle Inganäs och hans forskargrupp leder utvecklingen mot framtidens hållbara energikälla. 

Tunnfilm gör glaset hårt

Vanligt fönsterglas kan bli tre gånger hårdare om de beläggs med en tunn film av kisel, syre, kväve och magnesium. Det visar forskare vid Linnéuniversitetet och LiU i en artikel i tidskriften Vacuum.

Nytt världsrekord för plastsolceller

Solceller av plast kan göras ännu billigare och driftsäkrare tack vare ett genombrott av forskare vid Linköpings universitet och Kinas vetenskapsakademi (CAS). Det handlar om att undvika dyrbara och instabila fullerener.

95 forskarmiljoner till LiU

Tre forskningsledare vid LiU, professorerna Magnus Berggren, Patrick Doherty och Erik Janzén får tillsammans mer än 95 miljoner kronor från SSF:s utlysningar Smarta system och Materialvetenskap.

Arwen - stöttepelare i materialforskningen

Materialforskarna står på kö för att få tillgång till ett av Europas skarpaste elektronmikroskop - Arwen - som kan se ner på atomnivå och är känsligt för låga frekvenser.

Unikt instrument lyser igenom det mesta

Lågfrekvent ljus avslöjar inre strukturer och egenskaper i alla tänkbara material. Ett forskarteam har byggt en världsunik spektrometer som analyserar prover med elektromagnetiska vågor i terahertz-området - en biljon svängningar i sekunden.

Lekande hundar stressar mindre

Det är välkänt att husdjur är bra för människors hälsa. Men hur mår våra hundar tillsammans med oss? Det undersöker ett forskarteam vid LiU genom att mäta mängden av stresshormon som lagrats i pälshåren.

74 miljoner till naturvetenskap och teknik

22 LiU-forskare har beviljats bidrag på sammanlagt cirka 74 miljoner i Vetenskapsrådets årliga utlysning inom naturvetenskap och teknik. Dessutom får Xavier Crispin medel från utlysningen för utvecklingsforskning.

Diagnos innan sjukdomen brutit ut

Ett internationellt forskarteam lett från LiU lanserar en unik strategi för att upptäcka ett sjukdomsförlopp i dess allra tidigaste fas - redan innan några symtom dykt upp.

Schizofreni-gen spåras i hönsstudie

Mycket är okänt om vilka gener som är inblandade vid olika psykiatriska störningar. Genom att granska rädslobeteendet hos korsningar av vilda och tama höns har forskare vid LiU identifierat gener som påverkar schizofreni och bipolär sjukdom.

Sociala roller påverkar tuppars personlighet

Ett djurs ställning i gruppen kan påverka dess beteenden och personlighet. Det visar en studie där forskare vid Linköpings universitet och Stockholms universitet manipulerat tuppars sociala status.

Nobelt ljus spar energi

Tack vare årets nobelpristagare i fysik har vi tillgång till energisnåla, billiga och ljusstarka lampor som bl.a. kan drivas med solceller. Även på Linköpings universitet bedrivs världsledande forskning på blå lysdioder – i nära samarbete med ett par av pristagarna.

Puberteten påverkar personligheten

Två omtumlande händelser under uppväxten påverkar en individs personlighet: den första när beroendet av mamman minskar, den andra vid könsmognaden. Åtminstone gäller detta för höns, visar en studie vid Linköpings och Stockholms universitet.

Ny möjlighet behandla Alzheimers

Ett protein som ingår i vårt medfödda immunförsvar, lysozym, kan användas för att behandla och ställa diagnos på Alzheimers sjukdom. Det visar nya forskningsresultat vid LiU.

Rekordhögt tryck avslöjar materiens inre

En forskargrupp vid LiU har, tillsammans med kollegor i Europa och USA visat att vid extremt högt tryck börjar även de innersta elektronerna i atomkärnorna i metallen osmium att samverka med varandra, ett fenomen man aldrig tidigare sett. 

Bastardsvärmare signalerar miljöhot

Att klättra omkring på kanten av ett grustag är inget man längtar efter en tropiskt het julidag. Doktoranden Helena Olsson gör det för att lära känna bastardsvärmarna, en grupp fjärilar som hotas av en alltmer utarmad naturmiljö.

Lysande material avslöjar hur cellerna växer

Fiber av en halvledande polymer, framtagen för solceller, är ett utmärkt stödmaterial för tillväxt av ny mänsklig vävnad. Fibrerna lyser, vilket gör det möjligt att även följa cellernas tillväxt inne i levande vävnad.

Lugna kossor mjölkar mer

Det finns ett samband mellan mjölkkors personlighet och hur mycket mjölk de studie som publicerats i tidskriften Journal of Dairy Science.

30 miljoner till infrastruktur

Vanya Darakchieva och Per Persson, båda på IFM, Institutionen för fysik, kemi och biologi, får 15 miljoner vardera från SSF för utbyggnad av forskningsinfrastruktur vid LiU.

Biosensor på Science museum

 Är du i London i sommar så passa på att titta in på Science museum där den tryckta biosensor visas som är utvecklad i ett samarbete mellan LiU-professorn Anthony Turner och Acreo Swedich ICT.

Ny chans för lysdioder i kiselkarbid

Forskningen kring vita lysdioder tillverkade i kiselkarbid tar ny fart. Det är Danmarks tekniska universitet, DTU, som fått medel för satsningen som de driver i samarbete med bland andra LiU-forskaren Mikael Syväjärvi. 

Generna styr när hunden ber om hjälp

Hundar är mästare på att kommunicera med människor. Ställda inför ett svårt problem söker hunden ofta hjälp från sin ägare. Forskare vid LiU har lyckats visa att beteendet inte är inlärt utan till viss del medfött.

LiU textat med molekyler

För två hundra år sedan tillämpades termodynamiken för att öka verkningsgraden hos ångmaskinerna. Nu är forskningen nere på molekylnivå med målet att utveckla material för gaslagring, nanosensorer, molekylära maskiner och värmeisolatorer.

Världsledande biolog till LiU

En världsledande forskare inom strukturbiologi har utsetts till 2015 års Tage Erlanderprofessur med placering vid Linköpings universitet.

En kall utmanare i halvledarbranschen

Basstationer för ett snabbt växande mobilnät, radar för stridsflygplan, kommunicerande satelliter. Grundarna av avknoppningsföretaget Classic, fyra halvledarforskare på IFM, ser ut att ha en betryggande marknad för sina produkter.

LiU-kemister i jakten på Spice

Nätdrogen Spice gäckar ständigt polis och tull. Drogen byter ständigt skepnad. Kemister och forensiska experter i Linköping jobbar hårt för att hinna med i den snabba utvecklingen av nya aktiva substanser.

Rikare flora när hygget varit äng

Floran på skogshyggen är tydligt påverkad av den tidigare markanvändningen, enligt en forskningsstudie vid Linköpings universitet. Resultaten bäddar för en ny typ av naturvårdshänsyn inom skogsbruket.

De söker historien i frönas DNA

Fröna i glasburkarna är döda, men de har en historia att berätta. Tack vare att DNA skyddats av skal och cellväggar kan forskare nu visa en helt ny bild av kulturväxternas evolution, historia och spridning.

Vinnova-miljoner till logistikforskning

Vinnova finansierar 15 forskningsprojekt som ska bidra till att Sverige når miljömålen. Fem av projekten och närmare 20 miljoner gick till LiU. Citylogistik, flygplatslogistik och djurtransporter är några exempel.

"Glömda" gener påverkar personligheten

Även små djur som skalbaggar har personlighet. Ny forskning visar att den påverkas av ett samspel mellan de två skilda genuppsättningar som finns hos alla organismer med cellkärna — även hos oss däggdjur.

Ny vår för svensk humle

Gammal svensk humle har unika genetiska egenskaper som efterfrågas av framväxande mikrobryggerier i landet. Forskare vid Linköpings universitet och Nordiska museet har letat upp och analyserat plantor som överlevt i flera hundra år.

Hon räddade EES ur knipan

När kalla kriget var slut och tillverkningen av kärnvapen i  princip upphörde, dök tillgången till isotopen helium-3. För jätteprojektet ESS, European Spallation Source, kunde det ha blivit ett  allvarligt bakslag. Carina Höglund löste problemet.

Personligheten avgör tuppens status

Det är flera olika aspekter av en tupps personlighet som avgör om den kommer att vinna en duell och få hög status i gruppen. Det visar forskning utförd av bland andra LiU-forskaren Hanne Løvlie.

Kvantprickar ger full koll på fotonerna

Genom att skicka ut fotoner från en kvantprick på toppen av en mikropyramid, skapar forskare vid Linköpings universitet en polariserad ljuskälla för exempelvis energisnåla bildskärmar och avlyssningssäker kommunikation.

Ekologisk kris kan förvarnas

När känsliga ekosystem, som i ishavet vid Antarktis, hotas av störningar står vetenskapen ofta handfallen. Men nya avancerade datormodeller kan förutsäga skadeverkningarna.

LiU deltar i miljardprojekt om grafen

Materialfysiker vid Linköpings universitet ingår i ett gigantiskt europeiskt forskningsinitiativ kring supermaterialet grafen. Det så kallade flaggskeppsprojektet finansieras av EU med nio miljarder kronor.

Så uppstår termoelektricitet

För att undersöka hur den termoelektriska effekten uppstår har forskare vid LiU tillverkat ett hårt nanolaminat av titankiselkarbid. De nya kunskaperna kan användas för att skapa elektricitet från spillvärme i bilar och elektriska apparater.

Nya rön om metalliskt glas

Metalliskt glas är intressant för elektriska ledare och superhårda skikt. Forskare i Linköping och Uppsala visar nu att det går att växa helt amorfa metallkarbider i form av tunna filmer.