Biologi (BIOLO)

Biologi täcker alla aspekter av livsvetenskaper, från subcellulära molekylära processer, via organismer till hela ekosystem. 

Grundläggande vetenskapliga utmaningar i området rör det sätt på vilket genetiska instruktioner påverkar utvecklingen av organismer, som interagerar och bildar ett komplext biologiskt system. Detta är kunskap som starkt efterfrågas från samhället. Det påverkar ett brett spektrum av samhällsfrågor från användningen av genteknik för att förändra och påverka funktionen av olika organismer, till frågor om djurs välbefinnande i det moderna jordbruket och förvaltning av arter och ekosystem i biologiskt bevarandesyfte.

Bild

fjäril på ängsblomma
Midsommarblåvinge i svenskt landskap. Fotograf: Karl-Olof Bergman

Forskningsområden

Ekologisk modellering

 

Groda och fjäril
Vi bedriver mångsidig forskning med fokus på kvantitativa metoder och systemtänkande. Vi studerar struktur, dynamik och hållbarhetseffekter av ekologiska och socio-ekologiska system.

Vi använder ofta storskaliga datakällor för att studera allt från näringsvävar i Östersjön och smittspridning i USAs boskapspopulation till avkastningsbortfall inom jordbruket. 

Våra medarbetare har akademisk bakgrund inom biologi, matematik, fysik och miljövetenskap.

Medarbetare:
Anna Eklöf (professor, ekologiska nätverk och samhällsekologi)

Uno Wennergren (professor, ekologiska data i stor skala för samhället)

Tomas Jonsson (gästprofessor)
Tom Lindström (biträdande professor, modellering för ekologi och epidemiologi)

György Barabas (universitetslekor, teoretisk samhällsekologi)

Stefan Sellman (förste forskningsingengör)
Román Aguirre Perez (postdoktor)

Doortje Theunissen (doktorand)
Izabel Eriksson (doktorand)

Göran Bergqvist (adjungerad universitetslektor)

Bevarandebiologi

 

Apollofjäril
Apollofjäril
Forskningen om bevarandeekologi fokuserar oftast på artrika gräsmarker och lövskog. Arealen av gräsmarker och lövskogar har minskat kraftigt, och skötseln och användningen har ändrats drastiskt under det senaste seklet. Flera av arterna som lever i dessa habitat har blivit ovanliga och dess existens är hotad.

För att kunna bevara biodiversiteten behöver vi förstå vad arter behöver för att överleva på lång sikt och hur detta påverkas av det omkringliggande landskapet.

Medarbetare:

Markus Franzén (biträdande professor)
Karl-Olof Bergman (universitetslektor)
Viktor Johansson (universitetsadjunkt)
Kjell Carlsson (universitetsadjunkt)
Nicklas Jansson (adjungerad universitetslektor)

Cell- och Mikrobiologi

Fotograf: Olov Planthaber

Cell- och mikrobiologi gruppens forskning handlar i stort sett om interaktioner mellan molekyler och eukaryota/prokaryota celler. Forskarna arbetar med flera olika ämnen:
S
kräddarsydda nukleinsyrasonder som diagnostiska och terapeutiska system för att behandla infektionssjukdomar och cancer, ta fram nya antimikrobiella föreningar, toxikologiska reaktioner i cellkulturer samt interaktioner mellan bakterier och olika ytor, mikrobiella samhällen och kroniska infektioner.

Vårt arbete omfattar ett brett utbud av tvärvetenskapliga och internationella forskningsprogram.

Medarbetare:

Frank Hernandez (universitetslektor)
Yasuhiko Irie (universitetslektor)
Agneta Johansson (universitetslektor)
Åsa Rybo Landelius (universitetsadjunkt)
Baris Ata Borsa (förste forskningsingenjör)
Khadija-Tul Kubra Akhtar (doktorand)

Evolution och Genetik

Bananflugor.Inom Evolution och Genetik studeras evolutionära förändringar hos både djur och växter. Med modellsystem som bananflugor, höns och kulturväxter utforskas hur genetiska anpassningar uppstår som respons på miljö, domesticering, förvildning, stress och könsspecifika selektionstryck. Fokus ligger på att förstå hur arvsmassan påverkar beteende, fysiologi, fortplantning, åldrande och överlevnad och den roll dessa egenskaper kan ha för människans nyttjande av domesticerade arter.

Medarbetare:

Dominic Wright (professor)
Urban Friberg (professor)
Jenny Hagenblad (biträdande professor)
Rie Henriksen (universitetslektor)
Willian Silva (förste forskningsingenjör)
Martina Elvsén (forskningsingenjör)
Subhasish Halder (postdoktor)
Zeeshan Syed (postdoktor)
Diego Vittorio Stingo Hirmas (doktorand)
Gaia Resmini (tekniker)
Ricky Ansell (adjungerad universitetslektor)

Zoologi, Etologi och Djurvälfärd

 

En mörk, en ljusgul och en spräcklig kyckling med mörk markering vid ögat..

Zoologi, etologi och djurvälfärd är nära sammanlänkade områden inom djurvetenskap. Zoologi ger en förståelse för djurens anatomi, fysiologi och sinnesbiologi, medan etologi fokuserar på hur och varför djur beter sig som de gör. Vi fokuserar främst på våra domesticerade djur men även andra djur i fångenskap och genom att kombinera dessa discipliner kan vi bidra till en bättre djurvälfärd, säkerställa att djurens behov tillgodoses och minimera stress i både naturliga och mänskligt styrda miljöer.

Medarbetare:

Per Jensen (professor)
Matthias Laska (professor)
Jordi Altimiras (professor)
Hanne Løvlie (biträdande professor)
Lina Roth (biträdande professor)
Johan Lind (biträdande professor)
Christina Hansen Wheat (biträdande universitetslektor)
Annelie Andersson (universitetsadjunkt)
Eva Mattsson (universitetsadjunkt)
Austeja Rutkauskaite (forskningsingenjör)
Louise Hedlund (postdoktor)
Rebecca Oskarsson (doktorand)
Johanna Gjöen (doktorand)
Enya van Poucke (doktorand)
Andreas Fahlman (adjungerad professor)

Organisation

Avdelningen är integrerad med överlapp mellan forskargrupper och ämnen men kan övergripande organiseras utifrån fem huvudsakliga forsknings- och undervisningsområden: Ekologisk modellering; Bevarandebiologi; Zoologi, Etologi och Djurvälfärd; Evolution och Genetik samt Cell- och Mikrobiologi.

Nyheter från vår verksamhet

Frank Hernandez

VR-bidrag för forskning inom precisionsläkemedel

LiU-forskaren Frank Hernandez har fått ett bidrag till sin forskning om att utforma antibiotika som kan administreras med precision. Det är ett av 23 godkända bidrag från Vetenskapsrådet (VR) som fokuserar på antimikrobiell resistens.

Forskare undersöker vid en arkeologisk utgrävning.

Uråldriga frön ger ledtrådar om förändrat klimat

Spår som dolts i jorden i över 5 000 år har mycket att berätta. De ger ledtrådar om hur människor och maten de odlade påverkades när klimatet förändrades - kunskap som kan hjälpa oss att anpassa oss till förändringar nu och i framtiden.

Gran Canarias korn oförändrat över 1 400 år

I den här studien utförde forskarna en genetisk analys på arkeologiska kornkärnor från Gran Canaria för att utforska hur en enskild odlad population har utvecklats under en period av 1400 år.

Forskarutbildning

Kontakta oss

Medarbetare

Medarbetare

Besöksadress

Campus Valla, B-huset

Postadress

Linköpings universitet
IFM
581 83 Linköping

Tillbaka till IFM