Äldre person som halkat på halt golv Foto: Toa55
Sverige och Norge har den högsta åldersjusterade incidensen av höftfrakturer i världen. Cirka 18 000 svenskar drabbas av höftfrakturer årligen. Dessa patienter kräver en omfattande vård och är därför en resurskrävande patientgrupp. Ofta är det äldre och multisjuka patienter som drabbas.
Det finns data som tyder på att det årliga antalet höftfrakturer kommer fördubblas mellan år 2002 och 2050. För den enskilde patienten som drabbas av en höftfraktur innebär det stort lidande, funktionella handikapp och ökad risk till för tidig död.
Denna studie är en registerstudie där vi kommer använda oss av data hämtad från Svenskt PeriOperativt Register (SPOR).
Syftet med studien är att undersöka huruvida vårdkedjan för höftfrakturer, specifik behandling och postoperativ vård, kan påverka utgången för dessa patienter. Vilka faktorer är mest betydelsefulla för dödligheten på kort (30 och 90 dagar) och lång (1 år) sikt?
De vetenskapliga hypoteser som ligger till grund för projektet är:
- Ålder, ASA-klass, tid från operationsanmälan till operation och kirurgi utförd på jourtid (kvällstid, nattetid och helger) är oberoende variabler kopplade till dödlighet på både kort (30d) och lång (365d) sikt efter höftkirurgi.
- Det finns ingen skillnad i kort- (30d) och långtidsmortalitet (365d) efter operation av höftfraktur beroende på vilken region patienten opereras på, efter korrigering av patientrelaterade faktorer.
- Det finns ingen skillnad i patientutfall efter höftoperation beroende på vilket sjukhus patienten opereras på.
- Patienter som stannar lång tid på postoperativ enhet och patienter som hamnar på intensivvårdsavdelning efter höftoperation är förknippade med ett dåligt utfall sett till mortalitet.
Genom att undersöka dessa faktorer hoppas vi kunna minska lidande och samtidigt öka kostnadseffektiviteten inom vården.
