Kurs gav en glimt av släktgårdens historia

Hur kan man utnyttja de omfattande historiska arkiv vi har i Sverige och förstå hur de är organiserade? I kursen ”Att arbeta i historiska arkiv” fick Aina Wallström möjlighet att undersöka sin släktgårds historia.

Aina Wallström, Göteborg, släktforskar på Riksarkivet (landsarkivet i Vadstena) Foto: Ņke KarlssonAina Wallström är specialisttandläkaren i kirurgi från Göteborg som försöker hitta mer tid till sin hobby – släktforskning. Hon har tidigare läst olika kurser inom släktforskning och paleografi – läran om att tolka och läsa äldre handstilar. Efter de kurserna fick hon mersmak men blev också medveten om att hon inte hade så stor kunskap kring hur man i sin släktforskning kan använda sig av historiska arkiv eller hur de var organiserade. 
– Då började jag leta efter kurser och hittade denna – som handlade om just det. Då blev jag såld, berättar Aina entusiastiskt på en tidvis hackig telefonförbindelse.

Även om hon bor utanför Göteborg var det möjligt att genomföra kursen, som går på halvfart under höstterminen.
– Kursen är delvis en distanskurs, men med fysiska träffar förlagda på heldagar under fyra helger på Vadstena landsarkiv. Kombinationen av föreläsningar, träffa kurskamrater och praktiskt leta i arkiven på plats var mycket givande på de aktuella helgträffarna.

Stor bredd på ämnen i kursen

I kursen ingår det att driva ett eget projekt mellan kursträffarna och i den här kursomgången fanns många olika intresseområden representerade. Flera personer på kursen var, precis som Aina, släktforskare men det fanns också lärare som arbetar med historia, personer som hållit på med hembygds- och kartforskning, för att nämna några. Ämnen som andra kursdeltagare fördjupade sig i var bland annat historiska kartor, arkiv och arkeologi, fångar på fängelset i Linköping och kvartersnamn i Norrköping. 
– Det var en otrolig bredd på de andras projekt, så man lärde sig en hel del tack vare det också, berättar Aina medan hon räknar upp det ena projektet efter det andra.

Säteri i släkten otippat 

Aina själv valde att undersöka en släktgård lite närmare, Walla Säteri, som ligger utanför just Vadstena. Frågan som hon ville besvara var hur hennes släkt hade haft råd att köpa en sådan stor och fin gård med anor från 1200-talet.
– Vår släkt som köpte denna gård var bönder, det visste jag sedan tidigare. Hur hade de råd med det? Adeln var de som hade ägt sådana här så kallade frälsesäterier sedan medeltiden ungefär, berättar Aina.

Släktingarna lånade ut pengar 

Med hjälp av ägarlängder till gården kunde hon undersöka saken närmare och kom fram till att hennes släkt på 1700-talet var så kallade rusthållare. Det innebar ansvar för att hålla ryttare och hästar redo för eventuella krig, i utbyte antingen mot pengar eller att befrias från viss skatt
– Det innebar att rusthållarbönderna troligen kunde ackumulera medel under 1700-talet, då det inte var så många krig. När det sedan blev tillåtet för bönder att köpa frälsesäterier 1810, verkade mina anfäder ha sparat ihop till köpesumman, berättar Aina.
Det visade sig att de sedan till och med kunde låna ut pengar i bygden och även på så sätt kunde öka sina tillgångar eftersom banker inte fanns vid den här tiden. Till exempel hade Östgöta Bank hade lån hos hennes släktingar när den startades på 1800-talet.

Mer kunskap finns att finna

Det är lätt att höra engagemanget hos Aina när hon berättar om sitt projekt men även att hon törstar efter mer kunskap inom ämnet. Även om hennes fråga delvis fick sitt svar finns det ännu mycket kvar att upptäcka kring släktgården. En utmaning vore att gå igenom fler källor för att uppdatera ägarlängden ytterligare. Hon säger sig vara väldigt nöjd med kursen och vad den gav, och det kan nog hända att det blir fler kurser framöver.

– Det blir det nog, men jag vet inte riktigt vad! Jag är klart frestad att börja läsa en grundkurs i historia, säger hon.

Mer om kursen
Visa/dölj innehåll