Från början användes levande ljus men numera används ibland batteridrivna ljus. Trots det finns fortfarande den speciella stämningen som uppstår när man på avstånd hör de välbekanta sångerna och luciatåget skrider in ett mörklagt rum.
Ofta serveras kaffe och lussekatter i samband med luciatåget. Lussekatter är en bulle av vetedeg smaksatt med saffran vilket också ger den karaktäristiska gula färgen. Den vanligaste formen på lussekatten är ett S, där ändarna rullats ihop och dekorerats med russin.
Också på Linköpings universitet uppmärksammas Lucia på olika sätt. Det kan variera år från år, ibland ordnar institutioner och avdelningar egna, mindre luciatåg eller bjuder in skolungdomar som lussar. Universitetets många körer har konserter där man sjunger de traditionella luciasångerna. På senare år har också moderna varianter förekommit i form av robotar i luciatåg.
Hur gammal är då denna tradition och var kommer den ifrån?
Luciafirandet är en tradition med rötter både i den svenska forn- och medeltiden och i romarrikets Italien.
I det forntida Sverige firades årets övergångstider. När året var som mörkast, innan vintersolståndet inträffade, trodde folk att onda krafter som djävlar och troll var ute och härjade. Det var den här natten som Lussi eller Lussegubben var ute. Han kunde också dyka upp under namnet Lusse-Per eller Lucifer, den onde själv.
För att inget ont skulle hända gården och djuren vakade människor hela natten.
Varje dag fick ett helgon
När Sverige blev kristet och den julianska kalendern infördes hamnade årets längsta natt mellan den 12 och 13 december. Detta gällde fram till 1753 då den nuvarande gregorianska kalendern infördes och enligt den inträffar vintersolståndet den 22 december.
I samband med Sveriges kristnande fick varje dag ett kristet helgon. Den 13 december var det Santa Lucia. Namnet kommer från latinets lux som betyder ljus.
Santa Lucia föddes på 280-talet i Syrakusa på Sicilien och blev efter sin död kristen martyr och helgon. Hon avbildas i den kristna konsten med ett svärd eller dolk och ett sår i halsen. Hon kan också hålla två ögon på ett fat, vilket syftar till legenden att hon före sin död rev ut sina ögon och sände dem till sin trolovade. Gud gav henne dock nya och ännu vackrare ögon.
I Sverige fortsatte firandet som det gjort under århundrande, ända in på 1700-talet och inte sällan med mat och alkohol inblandat. Ungdomar drog från gård till gård, bankade på dörrar, sjöng en stump och fick brännvin och mat som tack.
Men bland prästerna var den här gamla hedniska traditionen och supandet inte populärt. Istället för att förbjuda seden fick helgonet Lucia en allt större roll i firandet. Det här sättet, att slå ihop kyrkliga högtider med hedniska seder, blev en kompromiss, inte bara när det gäller luciafirandet.
Det moderna luciafirandet
Grunden till det moderna luciafirandet skapades i västra Sverige i de högre samhällsskikten. I slutet av 1800-talet lanserades Lucia på Skansen i Stockholm men det skulle dröja till 1927 innan traditionen blev riktig folklig. Det var då som den första luciaomröstningen ägde rum där flera kandidater tävlade om att bli Lucia, och snart följde de flesta svenska städer efter. Skolor och arbetsplatser tog också upp seden och Lucia, som från börjat varit ganska ensam, fick ett följe av tärnor, stjärngossar, tre vise män, pepparkaksgubbar och tomtar.
Idag är Lucia en viktig tradition för många. För dem med små barn börjar firandet redan hemma, fortsätter på förskolor och skolor och finns också på många arbetsplatser.
Lucia har blivit något av en symbol för Sverige. Det är endast de nordiska länderna som har en tradition av att fira Lucia som kommer med ljuset två veckor för jul. Lucia är ett viktigt band till hemlandet och svenskar i förskingringen har tagit med sig denna exportprodukt ut i världen.