Namn: Magnus Thenander
Jobbar: Beräkningsingenjör RUAG Space
Utbildning: Civilingenjör i maskinteknik, examen 2011
Var jobbar du?
- Jag jobbar som beräkningsingenjör på RUAG Space. Det är ett schweiziskt-ägt företag inom rymdteknik med kunder som bland annat ESA, NASA och Arianespace. Jag är stationerad i Linköping där vi bland annat utvecklar separationssystem till bärraketer men företaget finns även i Göteborg, Finland, Schweiz och Österrike med fler. Totalt finns drygt 1200 anställda, bara i Linköping är vi nu ca 100 anställda. När jag började år 2011 var vi runt 60 personer, så vi expanderar stort.
Vad gör du på ditt jobb?
- Jag räknar, dimensionerar och verifierar de produkter som vi utvecklar. Jag har ett tätt samarbete med konstruktören, som kan vara en eller flera personer. Jag tar fram underlag, till exempel för en detalj, och undersöker om den klarar de laster och krav som ställs på den. Med hjälp av exempelvis en datorberäkning kan jag se om den håller. Om det inte stämmer försöker jag förstå varför och hur man ska dimensionera produkten istället. Det gäller att först förstå för sig själv och sedan att också kunna förklara och få kunden att förstå. Kunden investerar ju mycket i projektet och vill veta att vi har en robust produkt, och om vi har det kommer vi långt. Vi jobbar ju inom rymdbranschen och här finns ingen chans att reparera efteråt utan vi måste vara säkra på att våra produkter fungerar varje gång.
Hur ser en vanlig arbetsvecka ut?
- Vissa veckor är det mycket räknande. För det mesta sitter jag vid datorn och räknar men ibland gör jag även handräkningar. Det är också ofta möten i projekten. Man har en deadline att hålla och behöver stämma av hur det går längs vägen.
Andra veckor gör vi tester. Då är jag nere i testhallen och fungerar som en länk mellan konstruktion och test. Syftet är att verifiera att beräkningarna vi gjort stämmer i test. Allt måste fungera i rymden och därför testar vi allt väldigt mycket och det kan bli många långa testperioder. Men det är bara roligt.
Andra veckor är det kundmöten. Då kommer oftast kunden till vårt kontor i Linköping och vi presenterar resultaten. För tillfället har jag en amerikansk kund som jag arbetar emot.
Men största delen av min arbetstid lägger jag i en utvecklingsgrupp som jobbar mest med interna projekt. Vår uppgift är att ligga lite före kunden och kunna säga att ”den här produkten behöver ni”.
Vad är det bästa med ditt jobb?
- Helheten. Det är ett litet företag som i Sverige bara finns i Linköping och Göteborg. Det innebär att man får vara med från början till slut i alla projekt vilket jag tycker är kul. Först får man räkna och dimensionera, sedan testa och verifiera och slutligen prata med kunden. Beräkning tycker jag är allra roligast. Att man har många olika samarbeten med både konstruktion, test och kund tycker jag också är roligt.
Vilka är utmaningarna med ditt jobb?
- Största utmaningen är att få till en robust produkt. Företaget lever på att vi har en 100% success rate och den måste vi behålla. På jorden kan vi ju testa hur mycket som helst men i rymden har vi bara en chans.
Hur såg din väg in i arbetslivet ut?
- När jag pluggade till maskiningenjör på LiU var jag med i ett studentprojekt hos RUAG. Vi skulle generera lösningar till ett problem RUAG hade. Efter projektet blev jag erbjuden ett sommarjobb här. Sen gjorde jag mitt examensarbete i samarbete med RUAG ett halvår. Det var inom beräkning och jag tog fram en dynamisk simuleringsmodell vars syfte var att försöka förutse hur separationssystemen beter sig när de släpps loss. Modellen fungerar som ett komplement till tester. När man tar fram ett nytt separationssystem vill man ju att det ska bete sig bra så att man inte får oönskade beteenden. Kunden har höga krav på separationen så man vill säkerställa att det går rätt till. Examensarbetet var alltså ett uppdrag. RUAG ville ta fram en ny beräkningsmodell för detta och uppdraget var att undersöka om det var möjligt. Det var det och det är en modell/verktyg vi använder nu.
Efter ex-jobbet blev jag tillfrågad om jag ville börja jobba på RUAG och nu har jag varit här i ca 5½ år. Mina arbetsuppgifter har ändrats lite under tiden men jag är fortfarande beräkningsingenjör. Från början var jag på konstruktions- och beräkningsavdelningen och arbetade mest med kundprojekt men nu är jag på utvecklingsavdelningen och jobbar mest med interna projekt.
När började du läsa Maskinteknik på Linköpings universitet och varför?
- Jag började år 2006. Jag har alltid velat läsa något tekniskt. Så länge jag minns har jag varit intresserad av både teknik och matte och jag visste tidigt att jag ville bli ingenjör. Maskinteknik, och särskilt mekanik, lockade eftersom det är en bred utbildning. Att det blev på Linköpings universitet är för att jag kände två personer som läst innan mig och som tyckte att Linköping var en lagom stor studentstad med bra studentliv. Men jag funderade även på Karlstad eftersom jag kommer därifrån.
Hur var det att komma som ny student till en ny stad?
- Det var utvecklande. Jag kände inte någon från början men eftersom utbildningen började med nolle-p så var det väldigt lätt att lära känna nya kompisar samtidigt som skolan började. Det var ett väldigt bra mottagande på många sätt och vis.
Vad tyckte du om utbildningen?
- Den var väldigt bra. Det var en bra klass, kurserna var relevanta och det fanns mycket att välja på. De två första åren var lika för alla men sen fick man välja spår. Jag valde teknisk mekanik/beräkning/hållfasthetslära (motsvarande nuvarande masterinriktningen tillämpad mekanik). Det var mycket matematik, vilket jag tycker om.
Vad var det bästa med utbildningen?
- Att det var en bred teknisk utbildning och universitetet var stort, bra och seriöst. Det känns som att studenter från LiU är väldigt eftertraktade på arbetsmarknaden. Det var en tuff utbildning men alla mina kompisar fick jobb direkt efter examen.
Har du haft nytta av det du lärde dig under utbildningen i ditt nuvarande arbete?
- Ja, eftersom man får lära sig många grunder. Jag har också haft stor nytta av tankesättet, hur man löser problem. Utbildningen var ganska tillrättalagd och teoretisk, det var mer i slutet det blev mer tillämpat. Så framför allt var det när man kom ut i arbetslivet man fick lära sig att tillämpa sina kunskaper.
Kan du berätta något om studieformerna under utbildningen? Hur pluggade du?
- Jag pluggade nästan aldrig själv utan vi pluggade i grupp. Mycket var schemalagt så man var ofta på skolan. Det var en öppen atmosfär och hade man en fråga så var det bara att ställa den. Man fick mycket hjälp av varandra, men också av lärarna. I början av utbildningen var det mest föreläsningar och lektioner. Under lektionerna fick man sitta själv eller i grupp och lösa problem. I slutet av utbildningen blev det mer projekt.
Hur såg ditt studentliv ut?
- Det var nog ganska standard. Det var mycket umgänge med kompisar och vi gjorde allt möjligt tillsammans som pluggade och festade. Mest var vi i Valla och Ryd. Jag var engagerad i en nation också. På ett bananskal gled jag nämligen in i Smålands nation fast att jag är värmlänning. De behövde en medlem i styrelsen. Jag valdes in och var med och ordnade aktiviteter som till exempel Laserdome och en utflykt till Bodaborg.
Vad är ditt tips till andra som vill läsa Maskinteknik?
- Om man har ett grundläggande tekniskt intresse, och inte har svårt för matte, så är maskinteknik en bra utbildning att söka. Var inte rädd för att prova. Det är en tuff utbildning men vill man så går det.
Ett annat tips är att passa på att ta del av studentlivet och allt som det har att erbjuda.
Vad är ditt bästa minne från studietiden?
- Nolle-p! För det var då så mycket hände. Skolan började samtidigt som man fick många nya kompisar. Det blev en mycket bra gemenskap i klassen från början. Det var en väldigt bra start. Man kommer in i allt mycket fortare. Jag tror det skulle ta mycket längre tid att komma in i allt om man inte hade nolle-p.
Vad tror du att du gör om fem år?
- Då utvecklar jag ny teknik för en intressant tillämpning. Jag vill fortsätta jobba med något tekniskt inom mekanik. Men man kan utveckla sig på många olika sätt och det är det bästa!
