21 november 2016

Bättre citylogistik, effektivare kollektivtrafik och smartare
modeller för trängsel i storstäder är tre LiU-drivna projekt som får 
sammanlagt 9,6 miljoner kronor från Energimyndigheten fram till år 2017.
Intresset för hållbara städer ökar också kraven på en bra citylogistik. Många tunga fordon tar sig dagligen in i citykärnorna för att leverera gods till en enda butik, och ut igen. Stadsmiljön skulle bli betydligt bättre om godset istället lastades om i utkanten av städerna och att små el- eller gasdrivna transportbilar levererar till flera näraliggande butiker.
Trafikkö

– Det finns flera goda exempel i Europa där detta fungerar utmärkt, ett av dem finns i italienska Lucca, berättar Maud Göthe-Lundgren, adjungerad professor på Avdelningen för kommunikations- och transportsystem, KTS, Campus Norrköping. Hon är även forskningschef på VTI.

Central för samlastning

Citylogistik-projektet som nu fått totalt 4,3 miljoner kronor från Energimyndigheten går i korthet ut på att studera hur man kan skapa goda förutsättningar för fungerande samlastningscentraler utanför stadskärnorna.

– Vi ska identifiera vilka kostnader som uppstår och optimera hur kostnaderna fördelas så att det blir så lönsamt som möjligt för alla inblandade parter. Det behövs ekonomiska incitament för att företagen ska bli intresserade av tjänsten omlastning och distribution, säger hon.

Tre seniora forskare, vid LiU och VTI, och en doktorand är engagerade i projektet som också ska resultera i en doktorsavhandling 2017.

– Det är ett spännande och roligt arbete vi har framför oss, säger Maud Göthe-Lundgren.

Prognoser för trafikflöden

Joakim Ekström, junior universitetslektor inom trafiksystem, KTS, har även han fått finansiering för ett projekt som drivs i samarbete med VTI. Här handlar det om att förbättra den trafikmodell som används i dag och som ger långsiktiga prognoser över trafikflöden, trängsel, bränsleförbrukning och utsläpp av skadliga ämnen i städerna.

– Vi ska undersöka vad i dagens modeller som leder till stora fel vid beräkningar av bränsleförbrukning och utsläpp. I de modeller som används i dag saknas möjligheten att beskriva hur köerna breder ut sig, vilket innebär att det är svårt att säga var i en stad de höga utsläppsnivåerna kommer att uppstå.

Med en bättre modell kan också trafiken styras bättre och nivåerna på trängselskatt eller andra avgifter sättas så att de gör som störst nytta.

– Målet är att få fram bättre beslutsunderlag för investeringar i trafiksystemet, säger han.

Projektet har fått 3,1 miljoner kronor fram till 2017 och en doktorandtjänst ska utlysas inom kort.

Tåg, cykel eller bil

CyklarFoto: Monica WestmanEtt tredje projekt drivs av Johan Holmgren, universitetslektor inom kvantitativ logistik som tillsammans med Pernilla Ivehammar, universitetslektor vid Avdelningen för nationalekonomi ska undersöka om man kan skapa en så effektiv kollektivtrafik att bilisterna väljer att ta bussen eller tåget, medan de som går eller cyklar fortsätter att göra det.

– Vi vill se om det kan bli lönsamt att skapa så bra kollektivtrafik att det i små och medelstora städer blir färre som känner behov av att skaffa bil. Det finns mycket forskning om trafik i storstäder, men mycket lite kring gång-och cykeltrafik i små och medelstora städer. I Linköping är det exempelvis så många som 60 procent som under sommarhalvåret går eller cyklar till jobbet. säger Johan Holmgren.

Projektet finansieras med 2,2 miljoner kronor och ska vara klart 2017.

– Men vi hoppas kunna presentera delresultat på vägen.

Forskare