Offentliga e-tjänster

Förbättrad service, tillgänglighet och öppenhet för medborgarna. Kommuner och myndigheter kan idag olika typer IT-lösningar i sin dialog med medborgare – men för att resan dit ska gå så smidigt som möjligt samverkar flera med forskare från Linköpings universitet.

En e-tjänst är ett digitalt verktyg och en kanal för att stödja kommunikation mellan kommuner och andra offentliga verksamheter och medborgare eller företagare.

Hos IEI finns det forskare som belyser det här från olika perspektiv. Är tjänsterna säkra? Hur ser processerna ut för utveckla e-tjänsterna? Och hur påverkar det verksamhetens förvaltning på insidan?

Till exempel har de studerat e-legitimation som förutsättning för säkra tjänster, vad som gör att den upplevs som säker av olika aktörer(projektet FUSe). I ett annat projekt undersöktes bland annat trovärdigheten och den upplevda informationssäkerheten hos ett landsting under införandet av digitala patientjournaler (projektet SAFe). Men också exempelvis handläggarnas situation i en alltmer digitaliserad offentlig förvaltning (projektet FACe). 

Vetenskaplig- och verksamhetsnytta

Att forskarna samverkar tätt med organisationer ger positiva effekter både för kunskapsutveckling i akademin och i verksamheterna.

- Vi är beroende av att tala med och studera människor, teknik och organisationer i vår forskning. Vi studerar policy- och strategidokument också, men det intresserar oss hur människor i organisationer och exempelvis medborgare tänker, och hur de faktiskt gör när de utvecklar eller använder eller inte använder e-tjänster, säger Ulf Melin biträdande professor i informatik och chef för avdelningen Informatik.

Det innebär också att offentliga organisationer får en yttre bild av sin verksamhet. Med ett perspektiv utifrån och med beprövade metoder och angreppssätt kan kan vi tillföra organisationer något mera samtidigt som vi bygger vetenskaplig kunskap.

- Vi kommer både med ris och ros. Vi är inte konsulter och har ofta möjlighet att följa under en längre tid, vi är inte heller intresserade av att sälja ett speciellt koncept eller en viss lösning, fortsätter han. 

Tjänster, men för vem?

Det ligger i begreppet e-tjänst att det är tjänst som utförs. En dimension av forskningen handlar om vem som gynnas eller till och med missgynnas av tjänsten? Är det verksamheten och/eller medborgaren?

En verksamhet kan till exempel gynnas av att tjänster digitaliseras gällande besparingar eller effektivitet. Innebär det att det blir enklare och mer rättssäkert för medborgaren? 
- Så är det inte alltid. Alla kan inte ta till sig eller ha tillgång till e-tjänsterna. Vi jobbar med tankesätt och metoder för att skapa en balans. Går det exempelvis att utveckla tjänster som passar alla, när vi inte vet tillräckligt mycket om vem mottagaren är, vad denna vill eller vad den offentliga organisationen själv vill uppnå? säger Ulf Melin.

Relevant men rigorös

Han beskriver forskningen både som relevant och rigorös. 
- Vi kan peka på områden, ta fram modeller och tankesätt. Till exempel när det kommer till styrmodeller med många aktörer.

I vissa fall har de även kommit med invändningar och mera direkta råd. Men, understryker Ulf Melin, det är fortfarande akademisk forskning som sprids genom publikationer och andra akademiska vägar. Det motsäger dock inte nyttan.

Fakta

Vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling vid Linköpings universitet, finns forskning inom detta område vid två avdelningar. Avdelningarna Informatik och Statsvetenskap jobbar i tätt samarbete med forskning om offentliga e-tjänster.

Relaterad forskningVisa/dölj innehåll