Föreläsningar 23 oktober - Populärvetenskapliga veckan 2018

Tisdagen den 23 oktober är temat naturvetenskap, teknik, data och medicin. Här hittar du information om vilka föreläsningar som kommer att ges! Sidan uppdateras kontinuerligt.

Kan vi bekämpa allergiepidemin?

Maria Jenmalm, professor i experimentell allergologi

Allergiepidemin anses bero på en minskad mikrobiell exponering. De flesta studier har fokuserat på den mikrobiella miljön de första levnadsåren. Nya bevis talar dock för att även den gravida moderns mikrobiella omgivning är av stor betydelse. Vi undersöker hur den gravida moderns mikrobiella miljö påverkar programmeringen av barnets immunsystem samt om tillförsel av probiotika till modern under graviditeten och till barnet under första levnadsåret kan förebygga allergier.

Hur kan man 3D-printa i metall?

Johan Moverare, professor i konstruktionsmaterial

Det är idag fullt möjligt att 3D-skriva ut metallföremål med additiv tillverkning. Vår forskargrupp studerar hur dessa material är uppbyggda och vilka mekaniska egenskaper de får.  Fortfarande finns det en hel del hinder att övervinna innan det är möjligt att skriva ut detaljer med tillräckligt hög kvalitet för att uppfylla de höga krav på prestanda och tillförlitlighet som ställs på kritiska komponenter i t.ex. flygplan, motorer och turbiner.

Internet-KBT vid ospecifik bröstsmärta

Ghassan Mourad, universitetslektor i omvårdnad

Ospecifik bröstsmärta kan orsaka psykisk ohälsa, begränsningar i patienters vardag och ökad vårdkonsumtion. Kan internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (I-KBT) som bygger på förbättrad kunskap, tankemodifiering och beteendeförändring hjälpa patienter hantera sin bröstsmärta och därmed leda till mindre psykisk ohälsa och vårdkonsumtion, samt bättre livskvalitet?

Hunden som social kumpan - genetiska faktorer

Mia Persson, doktorand i biologi

Med domesticeringen har hundar anpassats till nära samliv med människor som yttrar sig i olika anpassningar i beteendet. Till skillnad från sina förfäder vargarna är hundar starkt inriktade på samspel med människor på olika sätt. Hur kan man kan mäta och kvantifiera beteendet och analysera vilka gener som ligger bakom det? Föreläsningen ger en spännande genomgång av hundens sociala beteende och en introduktion till modern genetisk karteringsmetodik.

Föreläsningen utgår tyvärr på grund av sjukdom och ersätts av följande föreläsning:

Modern genetik i cancerforskningen

Mikael Sigvardsson, professor i medicinsk molekylärbiologi

Hur man lär en maskin att tänka

Mattias Villani, professor i statistik och maskininlärning

Självkörande bilar och flygande drönare har nyligen blivit verklighet. Datorer utmanar och vinner mot människor i komplexa spel som Go och Jeopardy. Sociala nätverk och filmsajter ger kusligt bra förslag på nya vänner och filmer. Din mobiltelefon både förstår vad du säger och gör det du ber om. Föreläsningen ger en inblick i hur kraftfulla datorer, matematiska sannolikhetsmodeller och framförallt stora mängder data har gjort allt det här möjligt.

Ett gym för celler hjälper forskare att hitta nya läkemedel

Anna Fahlgren, biträdande professor i regenerativ medicin

Alla vet att det är bra att röra sig för att få ett starkt skelett. Detta förändrar sig snabbt när man blir sängliggande eller åker upp till rymden. Det finns andra situationer av mekanisk aktivitet som bryter ned skelettet. Vi har skapat ett gym för celler där vi kan utsätta cellerna för olika typer av mekanisk aktivitet som triggar cellerna att bygga upp eller bryta ned benvävnad. Vi använder detta system för att studera hur benceller svarar på läkemedel under mekanisk belastning.ghet som ställs på kritiska komponenter i t.ex. flygplan.

Lysosomer – nedbrytning och återvinning inne i cellen

Karin Öllinger, professor i experimentell patologi

Utan fungerande avfallshantering och återbruk kan inte celler fungera. Lysosomer ansvarar för nerbrytning och återvinning av material i cellen men spelar också en viktig roll vid cancer och Alzheimers sjukdom. Hur kan vi utnyttja kunskapen om lysosomens funktion för att bota sjukdomar?

Nanomaterial för diagnostik och behandling av cancer

Daniel Aili, biträdande professor i fysik

Tidig och korrekt diagnos av cancer är centralt för en lyckad behandling. Skräddarsydda nanomaterial som kan interagera med cancerceller kan ge sjukvården nya kraftfulla verktyg för att upptäcka, studera och behandla cancer. Varför just nanomaterial och hur får vi dem att skilja på sjuk och frisk vävnad?

Hur spelar dygnsrytmen in vid sjukdomar som cancer?

Lasse Jensen, universitetslektor i kardiovaskulär medicin

Dygnsrytmstörningar, det vill säga störd eller ofta skiftande sömnmönster, är idag en av de vanligaste orsakar till sjukdom i Sverige. Vi vet att lång tid med störd dygnsrytm ökar risken för olika typer av cancer, men hur påverkas dygnsrytmen av cancern? Och hur samspelar dygnsrytmen med effekt och biverkningar av cellgiftsbehandling?

Proteiner på liv och död

Sofie Nyström, förste forskningsingenjör i kemi

Utan proteiner vore livet omöjligt, de är grundstommen i celler och organ. De är snillrika små maskiner, utformade för att utföra komplicerade kemiska reaktioner och transportera livsviktiga molekyler i kroppen. Men ibland händer något med proteinerna, de kan ändra form och inte längre utföra sin uppgift. De kan rent av bli farliga för den cell eller organ de befinner sig i, vilket kan leda till sjukdomar som Galna-ko-sjukan, Alzheimers, Parkinsons och många fler.

Ljus för att förutsäga hjärt-kärlsjukdom

Hanna Jonasson, postdoktor i medicinsk etik

Genom de minsta blodkärlen strömmar blodkroppar som bär syre till kroppens celler. När detta nätverk av små kärl, mikrocirkulationen, inte fungerar som det ska eller skadas påverkas cellernas blodflöde och syretillförsel. Med optiska tekniker, där man belyser huden med vanligt ljus, med matematiska modeller och simuleringar är det möjligt att mäta mikrocirkulationen! Nu används tekniken i en världsunik studie i Sverige, med målet är att i framtiden förutsäga och stoppa hjärt-kärlsjukdomar.

Vad har artbevarandeforskning med hållbar utveckling att göra?

Karl-Olof Bergman, universitetslektor i bevarandeekologi

Forskning för att bevara små insekter, asätande gamar, spyflugor och andra till synes betydelselösa arter, har det någon koppling till hållbar utveckling? Hör hur en katastrofal minskning av gamar ledde till 48 000 människors död och hur hajar kan minska flygets bränsleförbrukning. 

Hur 17 ska vi nå de globala hållbarhetsmålen?

Sara Gustafsson, biträdande professor i industriell miljöteknik

Alla pratar om FN:s Agenda 2030 och de 17 globala målen. Det finns en stor tilltro till dessa mål och vad de kommer att leda till, men frågan är vem som ska göra vad, hur och när? Den här föreläsningen handlar om hur man kan tänka kring dessa mål på regional och lokal nivå där det ofta redan finns ett ambitiöst hållbarhetsarbete. Hur kan man länka det till de globala målen och kan de bidra till att ”levla” hållbarhetsarbetet?

Matematik som hjälper oss att välja

Elina Rönnberg, universitetslektor i optimeringslära

Varje dag görs mängder av val: Vad ska jag äta till frukost? Vilken väg tar jag för att snabbt komma till LiU? Vilka rutter ska lastbilarna i ett transportbolag köra för att minimera sina resor? För vissa av dessa frågeställningar kan matematik och algoritmer hjälpa oss att göra ett bra val. Vad detta innebär och hur man går tillväga handlar denna föreläsning om.

Han, hon, hen, den - Utformning av intelligenta virtuella agenter och sociala robotar

Annika Silvervarg, universitetslektor i interaktiva och kognitiva system

Intelligenta virtuella agenter och sociala robotar blir allt vanligare i våra skolor, hem och arbetsplatser. Därför är det viktigt att undersöka hur de ska utformas. En aspekt är t ex kön, där det visat sig att vi uppfattar och beter oss olika mot manliga och kvinnliga agenter och robotar. Även hur människolika eller gamla de är spelar roll. Jag kommer att diskutera varför detta är viktigt att fundera på för fortsatt forskning och utveckling.

Kemin för Moore’s lag

Henrik Pedersen, biträdande professor i oorganisk kemi

Vi förväntar oss att hemelektronik fortsätter att bli kraftfullare, mindre och mer energisnål. Det möjliggörs av fantastiska elektronikutvecklare. Men deras arbete är helt beroende av kemister. Föreläsningen fokuserar på den enkla men samtidigt mycket komplexa kemin som krävs för att göra dagens elektronik och du tas till gränslandet mellan fysik, kemi och elektroteknik där kvantfenomenen regerar.