Släckte Trump vårt sista klimathopp?
Maria Jernnäs, doktorand i Tema miljöförändring
Klimatförändringar är ett globalt problem och vi behöver samarbeta för att lösa det. Men hur samarbetar länder som är olika rika, olika stora, har olika geografiska lägen och som styrs av olika traditioner? Är Parisavtalet lösningen på klimatkrisen? Och hur tacklar man en person som Trump på presidentposten i världens mäktigaste land?
Konsten att sabotera ett grupparbete
Eva Hammar Chiriac, biträdande professor i psykologi
Grupparbete är en undervisningsform som förekommer på alla nivåer inom utbildningssystemet. Det goda grupparbetet baseras på samarbete och att alla deltagare bidrar till gruppens gemensamma arbete. Som vi alla vet är det inte alla grupparbeten som fungerar eller upplevs positivt. Vad beror det på? Hur lätt är det att sabotera ett grupparbete? ( och därmed också den bedömning som gruppen får på sitt gemensamma arbete?)
Gymnasial yrkesutbildning, status och identitet
Daniel Persson Thunqvist, biträdande professor i sociologi
Varför har praktiska yrken värderats lägre än teoretiska ämnen i gymnasieskolan? Och hur kan yrkesutbildningar attrahera fler unga idag? Yrkesstolthet framhålls av elever som något viktigt som ofta glöms bort i skoldebatter. Hur hanteras denna utmaning på skilda sätt inom de nordiska länderna?
Ett smart uppkopplat samhälle – var är vi och vart är vi på väg?
Malin Granath, universitetslektor i informatik
Idag är digitalisering ett faktum och vi ser olika spår av hur den påverkar vårt samhälle. Under denna föreläsning kommer jag att fokusera på digitaliseringens roll i utvecklingen av staden och samhället – vad görs idag och vad händer imorgon?
Stå upp för orten: Förorten, de unga och framtiden
Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete
Utanförskap. Parallellsamhälle. Hårdare tag. Debatten om förorten och de ungas villkor i förorten har gått höga under de senaste åren. I föredraget presenteras resultat från aktuell forskning om förorten och de unga, deras villkor och framtidsplaner. I fokus för den politiska debatt som förs står förorten som problem, medan de processer som skapar ojämlikhet hamnar i skymundan. Hur kan dessa processer motverkas och förortens drömmar realiseras?
Elever tycker mobbning är fel – ändå sker det i skolan och på nätet
Robert Thornberg, professor i pedagogik
Sociala och psykologiska processer som bortrationaliserar, rättfärdigar och förminskar betydelsen av inhumana handlingar spelar en roll i bland annat terrorism, tortyr, folkmord, rasism och gängkriminalitet. Samma processer finner vi även på skolgården, i korridorerna och på nätet i samband med mobbning. Vilka är dessa processer? Hur hänger de ihop med mobbning? Hur hänger de ihop med hur vittnen till mobbning och kränkningar handlar i situationen?
I Hans Roslings spår: visuell data om vår värld
Ulrika Bodén, doktorand i pedagogiskt arbete, inriktning digitala medier och lärande
Genom att använda ett interaktivt analysverktyg som visualiserar statistik, kan du undersöka fakta om världen och analysera, resonera och dra slutsatser. Det skapar nyfikenhet och möjligheter att utveckla förmågor för att till exempel nå de högre kunskapskraven i skolan.
Dömd till sämre jobbmöjligheter?
Ali Ahmed, professor i nationalekonomi
Föreläsningen kommer att diskutera frågan om hur anställningsbarheten påverkas av kriminell belastning. Frågan kommer att först belysas från ett teoretiskt perspektiv. Därefter kommer resultat från en nyligen genomförd studie kring ex-kriminellas möjligheter på den svenska arbetsmarknaden att presenteras.
Gud, Trump och hatkärleken till USA
Kjell O. Lejon, professor i religionsvetenskap
I USA har religion en helt annan ställning i samhälle och partipolitik än i Sverige. Varför är det så? Den här föreläsningen presenterar forskning om landet där tro är det normala och icke-tron det udda och där presidenterna talar öppet om den kristna trons betydelse för landets själ och frihet.
Diskriminering och rasism i arbetslivet?
Anders Neergaard, professor i sociologi med inriktning mot etnicitet och migration
Ett av de mest centrala diskussionsämnena i samhällsdebatten är frågan om migration och invandrade. I den här presentationen analyseras hur arbetsmarknadens parter och regler kring migration och integration påverkar möjligheten för invandrade att få jobb, men även vilken typ av jobb, och med vilka villkor.
Internationell makt i förändring?
Per Jansson, universitetslektor i statsvetenskap
Att utöva makt i internationell politik har aldrig enbart varit en fråga om att utnyttja militär styrka för att tvinga andra stater att göra som man vill. På senare år har betydelsen av så kallad ”mjuk” makt i olika former diskuterats allt mer. Men hur är det? I vilken utsträckning kan dagens internationella politik förstås som annorlunda? Är verkligen förutsättningarna för internationell maktutövning radikalt förändrade?
Nyheter: från uppslag till genomslag
Mathias Broth, professor i språk och kultur
Mattias Arvola, biträdande professor i kognitionsvetenskap
Varifrån kommer fröet till en nyhet i Corren eller NT? Hur formas det fröet till en nyhet? Hur gestaltas den i olika kanaler? Denna typ av frågor undersöker vi i en studie av nyhetsarbetet på Östgöta Media. Vi kommer att visa exempel från vardagligt nyhetsarbete.
Att växa upp i en digital värld
Anett Sundqvist, universitetslektor i psykologi
Låter vi våra barn använda digitala media för mycket och för tidigt i livet? Innebär tillgången till den digitala världen en hjälp för små barn att lära sig om hur världen fungerar? Utvecklingen av digitala medier har gått närmast explosionsartat snabbt och har nu även nått de yngsta åldrarna. I förskoleålder använder de flesta barn i Sverige digitala medier. Hur påverkar det barnets språk och dess kognitiva förmågor? Vår forskning börjar kunna ge svar på dessa frågor.
Den sjuke mannen. Populärkulturella förställningar om manlig ohälsa
Med utgångspunkt i ett populärkulturellt material såsom reklam, veckotidningar och skönlitteratur fångar denna föreläsning mediala framställningar om hur män reagerar när de blir sjuka och hur detta påverkar deras manlighet. I denna presentation får vi en inblick i hur massmediala uttryck konstruerar och förmedlar mäns problematiska relation till sina kroppar, till varandra och till känslor av beroende och svaghet.
Monster och vädersolar, turkar och katoliker – 1590-talets rädslor och våndor.
Sofia Gustafsson, universitetslektor i historia
På 1500-talet uppfattades naturfenomen som illavarslande tecken. Även missbildningar kunde uppfattas som järtecken, liksom fiktiva syner av drakar eller stridande trupper i skyn. Tecknen ansågs vara sända av Gud för att varna för kommande syndastraff och i slutändan apokalypsen. Historikern Sofia Gustafsson berättar om sin forskning kring 1500-talets järteckenlära.