08 december 2015

När det gäller infrastruktur gäller ”ju fler kockar desto bättre
soppa”, konstaterar Sofia Lingegård, nybliven doktor vid LiU. Chansen att tågen kommer fram i tid och vägarna håller ökar när aktörerna samarbetar.

Fem år har Sofia Lingegård ägnat åt att studera stora infrastrukturprojekt, som att bygga järnvägar och vägar. Hennes slutsats är att tågen skulle ha betydlig större chans att komma fram i tid om Trafikverket hade en upphandling som var mer långsiktig och hade fokus på total livscykelkostnad.

Socialdemokraterna och Stefan Löfvens krav att järnvägsunderhållet åter borde förstatligas tror hon inte är rätt väg att gå.

Beställarkompetens krävs

- Det innebär en total avsaknad av konkurrens och färre incitament för effektivitet och utveckling. Trafikverket borde istället satsa på att bli en kompetent beställare som ställer krav utifrån ett långsiktigt ekonomiskt perspektiv där såväl byggande som underhåll under hela livscykeln vägs in, säger Sofia Lingegård.

Idag ligger upphandlingen av byggande respektive underhåll av järnväg i två separata divisioner, utan något egentligt samarbete dem emellan. Korta byggtider och lägsta pris avgör och incitamentet för att bygga långsiktigt hållbart är mycket små.

- Med långa kontrakt där både byggande och underhåll ingår, skulle man välja bättre material som håller längre och kräver mindre underhåll och därmed minska de totala kostnaderna, säger hon.

På köpet får tågen en chans att hålla tidtabellen.

Förbifart Katrineholm ett samarbetsprojket

I sin forskning har Sofia Lingegård även studerat ett vägprojekt där aktörerna har samarbetat från början av projektet, ett initiativ från Trafikverket.

- Projektet handlade om förbifart Katrineholm där projektören Skanska, entreprenören WSP och beställaren Trafikverket startade med en brainstorming kring vad var och en kunde göra för att få bygget bättre och billigare, berättar hon.

Under hela bygget arbetade de tre nära varandra och löste problemen på plats allt eftersom de uppstod. Resultatet blev en väg, klar i tid och till en lägre kostnad än budgeterat.

- Dessutom var alla nöjda, alla inblandade tyckte det var roligt att gå till jobbet och då blir arbetet också mera kreativt.

Trafikverket har gjort ytterligare några försök, med samarbetsprojekt som inte fallit lika väl ut, bland annat beroende på att aktörerna är så ovana vid att samarbeta.

- För entreprenören är kunskapen hur man gör på bästa sätt en konkurrensfördel och inte alltid något man vill dela med sig av. Det innebär också att kunskapen från ett byggprojekt inte förs tillbaka till Trafikverket. Men det börjar dyka upp krav på dokumentation i upphandlingarna nu, säger Sofia Lingegård.

Ställ krav som gynnar samhället

Även järnvägen skulle vinna mycket på att de olika aktörerna började samarbeta och framför allt att byggande och underhåll sågs i ett sammanhang.

- Det viktiga är att Trafikverket, som är huvudansvarig, har ett livscykelperspektiv och ställer krav som gynnar samhället. Kostnaderna blir så enorm mycket högre när man måste bygga om, säger hon.

Räknat i detalj har hon inte kunnat göra under tiden hon har arbetar på avhandlingen, här behövs hjälp från Trafikverket.

- Men infrastrukturen är ju en viktig samhällsfunktion som vi borde lägga ner mer krut på, framför allt för att det är så sårbart, säger Sofia Lingegård, som helt nyligen lämnat Linköpings universitet för konsultföretaget Pontarius.

- Det har känts både kul och relevant att forska om infrastruktur och det ska också bli roligt att arbeta med. Hittills har jag studerat vad andra har gjort, nu hoppas jag få göra själv och få mer erfarenhet.

Avhandlingen, Integrated product service offerings for rail and road infrastructure, har hon lagt fram vid Avdelningen för Industriell miljöteknik, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet 2014.

En modell för punktligare tåg, LiU-nytt december 2012

”Statligt underhåll ingen lösning för järnvägen”, extern länk, debattartikel i Ny Teknik, december 2014

Monica Westman Svenselius 2014-12-03

Forskare