22 juni 2017

Efter en kraftfull rivstart och två framgångsrika terminer har Snabbspår för lärare precis fått veta att utbildningen förlängs i ytterligare två år. I veckan hölls en nationell konferens i Linköping.

Sedan utbildningen Snabbspår för lärare startade i augusti 2016 har man haft två antagningar vid sex lärosäten i Sverige. Det råder stor brist på lärare i landet och syftet med snabbspåret är att nyanlända lärare snabbare ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden.
- Vi har kommit igång kraftfullt, utbildat stora volymer på kort tid, kursdeltagarna som fått in en fot på arbetsmarknaden är nöjda och Arbetsförmedlingen är positiv, säger Ingrid Olsson, ansvarig för snabbspåret på LiU. På LiU har 60 nyanlända lärare gått utbildningen, i hela Sverige 420 stycken. Och nu fick vi också veta att utbildningen förlängs i ytterligare två år fram till 2019.

Unikt samarbete

Vid konferensen som hölls i Linköping i veckan deltog ett 50-tal personer. Inbjudna var lärare och studievägledare från de sex lärosätena, Arbetsförmedlingen, representanter för arbetsgivarna, det vill säga Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Almega, som representerar friskolorna, samt de två lärarförbunden.
- Vi har haft konferenser tidigare men det här är den största och den hölls i syfte att utvärdera utbildningen, säger Ingrid Olsson. Det är unikt att sex lärosäten gått samman och arbetat så systematiskt med gemensam kursbeskrivning, upplägg och uppföljning. En positiv konsekvens av detta är att kursdeltagare som flyttar, enkelt kan fortsätta utbildningen på ett annat lärosäte. Nyanlända är den mest lättrörliga gruppen i samhället just nu.

Vilka frågor diskuterade ni under konferensen?
- Bland annat hur vi tillsamman kan jobba vidare med frågor kring vad som händer efter utbildningen. Vi har precis fått veta att lärosätena fått så kallade främjandemedel, just för att kunna arbeta med vad som händer efter utbildningen för att deltagarna ska få tjänster ute på skolorna.
- Vi diskuterade också hur vi kan förbättra utbildningen ytterligare. Nu sker till exempel utbildningen på svenska och arabiska. Men hur kan vi bättre stötta i språkutvecklingen?
- Vi skulle också vilja jobba mer med IKT frågor i utbildningen.

Vilka reflektioner gör du efter konferensen?
- Det positiva samarbetet mellan parterna. Vi har kunnat titta på helheten, inte bara vår del som är utbildning. Universiteten är inte vana att samarbeta såhär strukturerat varken med varandra eller med Arbetsförmedlingen. Men vi har utarbetat en form som skulle kunna användas i andra sammanhang också.
- Det här visar också att man kan göra saker fort och bra.