Strimman - inspelade föreläsningar

 Samtidigt som barn och unga påverkas av beslut som fattas idag, är deras möjligheter att delta i den formella politiken begränsade på grund av att de är omyndiga. Deras idéer om hur vi i dag kan påverka framtiden, och hur framtiden bör utformas, blir därför inte hörda i det parlamentariska samtalet. I stället använder unga aktivister andra forum för att mobilisera och argumentera för nya politiska riktningar där idéer om framtiden ofta ges en central roll. Inte minst är detta tydligt i barn och ungas globala mobiliseringar för en mer radikal miljöpolitik, i kampen mot rasism, vapenvåld och nedskärningar i välfärden. 

Under större delen av 1900-talet kunde föräldrar lämna sina barn på barnpensionat när de skulle åka på semester, och barn kunde födas i hemlighet på förlossningshem. Dessa verksamheter drevs av entreprenörer som tog betalt av föräldrar som behövde göra sig fria från sina barn för en längre eller kortare tid. Vilka var entreprenörerna? Vilka föräldrar riktade de sig till? Och hur blev vistelserna för barnen? 

Barn skapar bilder i många olika sammanhang i sina vardagsliv och deras bilder hamnar i allt från utställningar, teckningstävlingar, lådor på vinden, BVC-journaler, hemma på väggen och på sociala medier. Vissa av bilderna hamnar också på arkiv eller museer där de bevaras för framtiden som en del av barns kulturarv. På olika sätt blir barns bilder en del av vår samtid och berättelser om dem själva, vad det innebär att vara barn och om världen. ​

Social utsatthet associeras många gånger till direkta och riktade handlingar där någon gör något mot någon, säger något taskigt, slår eller retas. För en del barn och unga handlar social uteslutning om något helt annat än att andra slår eller retas. Deras vardag kan präglas av ensamhet eller ett outtalat avståndstagande genom små, nästintill osynliga handlingar i vardagliga interaktioner, en subtil form av exkludering. Det kan handla om att ingen säger något till dem på en hel eftermiddag eller att de får vara med i leken men bara om de är betjänt och gör som de blivit tillsagda. 

Yelyzaveta Hrechaniuk och Karin Edberg berättar om delar av barns kulturarv som vi kanske inte alltid reflekterar över. Hur görs de svåra, känsliga, besvärliga och omdebatterade delarna av historien till en del av kulturarvet? På vilket sätt och av vem bestäms vad som kommer att sparas för framtiden och vad som ska glömmas bort och lämnas bakom?