Strimman - en serie öppna föreläsningar

Strimmanföreläsningarna arrangeras av Filosofiska fakulteten. Syftet är att till allmänheten sprida resultatet av den kunskap och forskning som bedrivs på fakulteten.

Tre barn utklädda till politiker pekar på skylt utanför Linköpings stadshusFoto: Jenny Ahlgren

Det är fri entré till samtliga föreläsningar, alla är välkomna, ingen anmälan behövs. Är man ett stort sällskap bör man dock föranmäla detta. Kontaktuppgifter, se nedan.

Föreläsningarna hålls i Vallabiblioteket, D-huset (ingång 41) Mäster Mattias väg, Campus Valla, Linköpings universitet. Se karta och vägbeskrivning nedan.

Politisk förändring i en orolig värld

Under hösten står valet och den svenska politiken i fokus i Strimman. Hur röstade väljarna? Hur går det med högerpopulismen? Vilka utmaningar väntar för staten, regionerna och kommunerna? Hur kommer digitaliseringen att förändra den offentliga sektorn?


Våren 2019 blickar Strimman ut över de globala frågorna. Hur går det i USA under Donald Trump? Hur klarar vi de stora utmaningarna med miljö, fattigdom och migration?

Forskare från Linköpings universitet föreläser och presentatör och samtalsledare är Lars Niklasson, biträdande professor i statsvetenskap.

Tisdag 25:e september 2018 kl 18.00 - 19.15

VALET 2018: HUR GICK DET? 

Richard Öhrvall, doktorand
Den 9 september fick svenska folket tillfälle att välja representanter till riksdag, region- och kommunfullmäktige. Vilka valde att utnyttja möjligheten att genom valsedeln påverka politiken? Hur valde olika samhällsgrupper att lägga sina röster? Fanns det skillnader mellan stad och landsbygd? Och gick valet som vi hade kunnat förvänta oss?

SVÅRFÖRUTSÄGBARA FAKTORER 

Mikael Rundqvist, universitetslektor
Trots alla tidigare erfarenheter och studier visar det sig vara svårt att i detalj förutse vilka faktorer som blir framträdande vid nästa val. Ett omtalat exempel är när döda sälar dök upp vid kuster i Sverige under valrörelsen 1988. Framgången för miljöpartiet var given, trots att det senare visade sig att säldöden berodde på en sjukdom, och inte på någon akut miljöförsämring. Vilken roll spelade sådana svårförutsägbara faktorer i årets val? 

Tisdag 9 oktober 2018 kl 18.00-19.15

BORDE VI HA FÄRRE KOMMUNER OCH REGIONER I SVERIGE?

Bo Persson, docent
Gissur Erlingsson, professor
Hur stora ska kommuner och regioner vara och vilka uppgifter ska de ha? Borde kommuner och regioner slås samman för att bli mer effektiva och slagkraftiga? Under de senaste åren har det i Sverige liksom i de övriga nordiska länderna förts en intensiv debatt om dessa frågor och en del reformer har genomförts. Föreläsningen handlar om drivkrafter och effekter av kommunsammanslagningar och regionreformer. Statsvetarna Gissur Erlingsson och Bo Persson diskuterar drivkrafter och effekter av kommunsammanslagningar och regionreformer utifrån aktuell forskning.

Tisdag 23 oktober 2018 kl 18.00-19.15

DEN LOKALA POLITIKENS DIGITALA UTMANINGAR

Elin Wihlborg, professor
Under valrörelsen har digitala medier använts på olika sätt. Men vad har politikerna sagt om hur det digitala samhället kan och bör utvecklas? Vilka värden är värda att vårda i digitaliseringen? Hur skapas digitala dialoger som tar tillvara olika kompetenser, livserfarenheter och normer?

DIGITALISERINGENS OMVANDLING

Mariana S Gustavsson, postdoktor
Ser politiker, kommun- och regiontjänstemän några möjligheter eller utmaningar med digitaliseringen? Vilka är de möjligheterna och utmaningarna i så fall? Hur arbetar de för att skapa en utveckling inom offentlig sektor?

Tisdag 6 november 2018 kl 18.00-19.15

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR UTVECKLING OCH VÄLFÄRD

Josefina Syssner, docent
Förutsättningarna för utveckling och välfärd skiljer sig åt mellan växande och krympande kommuner. Med urbaniseringen tilltar skillnaderna och kommunerna ställs inför allt mer olikartade utmaningar. Hur kan en vision för framtidens kommuner se ut när förutsättningarna ser så olika ut? Vilken betydelse har visioner i samhällsstyrningen?

LOKAL ATTRAKTIONSKRAFT

Albin Olausson Algotson
Det finns en lång tradition av lokalt tillväxtarbete i svenska kommuner. Men idag är den europeiska unionen, nationella nivån, regionerna och kommunerna involverade i den delikata uppgiften att planera för det okända – att skapa förutsättningar för utveckling och tillväxt. Hur ser denna djungel av policyidéer och styrning ut? Och hur hanteras det på kommunal nivå?

Tisdag 29 januari 2019 kl 18.00-19.15

DONALD TRUMP OCH DEN INTERNATIONELLA ORDNINGEN

Per Jansson, universitetslektor
Drygt två år efter hans tillträde som president kan det nu vara dags att utvärdera vad Donald Trump betyder för världspolitiken och den internationella ordningen. Den amerikanska utrikespolitikens uttryck har förändrats väsentligt med Trump-administrationen, men i vilken utsträckning och på vilka sätt har politikens innehåll egentligen förändrats? 

NYTT POLITISKT TÄNKANDE I USA

Charlotte Fridolfsson, docent
Högerpopulistiska valframgångar i västerländska demokratier uppmärksammas ofta, inte minst i USA. Samtidigt är senatorn Bernie Sanders en representant för vänsterpopulistiska allianser med andra progressiva krafter vilket ger ett nytt politiskt landskap. Fastän Sanders rörelse är ny, så har den kopplingar till bland annat den amerikanska medborgarrättsrörelsen och den del av det offentliga samtalet som präglats av revolutionstankar sedan 1700-talet.

Tisdag 12 februari 2019 kl 18.00-19.15

KLARAR VI DE GLOBALA MILJÖUTMANINGARNA?

Björn-Ola Linnér, professor
Konsumtionen hos en växande global över- och medelklass är en enorm miljöutmaning. Med de nuvarande utsläppstrenderna ser det mörkt ut att nå Parisavtalets klimatmål. FNs agenda 2030 menar att det behövs en grundläggande samhällsomställning. Just här i ligger en av vår tids största utmaningar, men också en källa till hopp om att människor har förmåga att ta sig an svåra dilemman.

VART LEDER FN:S HÅLLBARHETSMÅL?

Lars Niklasson, biträdande professor
FN vill både lösa miljöproblemen och utrota fattigdomen i världen, men går det att uppnå alla goda ting samtidigt och hur ska det gå till? Ett av problemen med FN:s mål är att det saknas en gemensam strategi för att uppnå målen. Varje land ska efter bästa förmåga ta itu med sina problem, vilket ställer krav på politisk handlingskraft. Går det att leva upp till kraven, särskilt i länder med svag ekonomi och politik?

Tisdag 5 mars 2019 kl 18.00-19.15

MIGRATIONENS POSITIVA OCH DYNAMISKA ASPEKTER

Khalid Khayati, universitetslektor
Peo Hansen, professor
Statsmakten och en del forskning ser flyktinginvandring som en ekonomisk börda för värdlandet. Men stämmer detta verkligen?  I en tid med framväxt av intolerans och främlingsfientlighet är det viktigt att lyfta fram de dynamiska aspekterna av migration. Hur kan till exempel strukturellt integrerade grupper och individer vinna potential och legitimitet i det svenska samhället? Dessa föreläsningar visar på migrationens positiva och dynamiska aspekter och visar också på bristerna i antagandena och modellerna som hävdar att flyktingar utgör en budgetbörda för ett land som Sverige. 

Inspelade föreläsningar

Kontaktuppgifter

Föreläsare

Relaterat innehåll

Besök Linköpings universitet! Vägbeskrivning, kartor mm.