Strimman - en serie öppna föreläsningar

Strimmanföreläsningarna arrangeras av Filosofiska fakulteten. Syftet är att till allmänheten sprida resultatet av den kunskap och forskning som finns på fakulteten.

Gränsytor.Blommor som växer i sand och sten Foto Jenny AhlgrenGränsytor mellan människor, maskiner och natur är både fysiska, kulturella och sociala. Gränser upprättar skillnader mellan innanför och utanför och väcker frågor om ansvar för gemensamma tillgångar och resurser. Här formas och avgörs etiska, juridiska och politiska frågeställningar och överväganden. I gränsytorna uppstår också kreativitet, fantasi och nyskapande.

Strimman 2020-2021 samlar forskare inom humaniora och samhällsvetenskap som på olika sätt förhåller sig till gränsytor. Vilka nya ansvarsfördelningar, etiska frågeställningar och möjligheter uppstår kring gränser och gränsytor?

Forskare från Linköpings universitet föreläser och presentatör och samtalsledare är Bodil Axelsson, biträdande professor i kultur och mediegestaltning.

SAMTLIGA FÖRELÄSNINGAR UNDER VÅREN 2021 ÄR FRAMFLYTTADE TILL HÖSTEN 2021/VÅREN 2022.

Tisdag 20 oktober 2020 kl 18.00 - 19.15

ASYL - ANSVAR, RISKER OCH KONSEKVENSER

Anna Lundberg, professor i välfärdsrätt
Elin Palm, docent i tillämpad etik

Att söka asyl är en mänsklig rättighet enligt såväl lag som de konventioner som Sverige har skrivit under. Men, på vilka grunder vilar denna rättighet och vad betyder rätten till asyl ur ett etiskt perspektiv? I vilken mån upprätthålls ”rätten till rättigheter” idag och vilka värden står på spel där rätten hotas? Hur bereds människor på flykt en fristad i dagens Sverige och hur får vi kunskap om detta? De rättsliga, politiska och etiska dimensionerna av asylrätten har blivit särskilt tydliga efter 2015 och i denna föreläsning belyses de med utgångspunkt i forskningsinitiativet Asylkommissionens arbete.

Tisdag 17 november 2020 kl 18.00 - 19.15 - FRAMFLYTTAD TILL HT21/VT22

HANTVERK OCH SLÖJD FÖR EN FÖRÄNDERLIG VÄRLD

Frida Berntsson, universitetslektor i formgivning
Erik Sigurdson, gästlektor i slöjd

Material och verktyg har alltid spelat stor roll för vårt sociala liv. Material och verktyg har begränsat människor, inte minst genom arbetsdelning men har också kunnat vara vägen ut för den som vill förändra och förbättra sina levnadsvillkor. De styr oss mot specifika sysslor, samtidigt som de ger förutsättningar att förbättra våra livsvillkor. Material
och verktyg kan både låsa fast oss och befria oss.

Forskningsprojektet Ordinary embroidery visar hur användandet av textila förlagor bidrar till att likadana textilier framställs och hur upprepningen skapar vissa sociala mönster och identiteter. Projektet belyser också den konstruktiva hantverksgemenskap som pågått i århundraden, med särskilt fokus på broderi. 

Hantverk har också använts för att bryta upp gemenskaper. Uppdelningen av trä- och syslöjd är ett exempel, där elever av tradition delats in efter kön. Här har materialen använts för att begränsa elevers utveckling av hantverkskunskap och framtidsmöjligheter. Vad innebär materialens och verktygens tudelade funktion för hantverkets, formgivningens och slöjdens nya roll i akademi och samhälle? Vilken position bör hantverket ha i en föränderlig värld?

Tisdag 26 januari 2021 kl 18.00 - 19.15 - FRAMFLYTTAD TILL HT21/VT22

DET FOSSILFRIA SAMHÄLLETS (O)LIKA VILLKOR

Veronica Brodén Gyberg, biträdande universitetslektor i Tema miljöförändring
Anna Bohman, biträdande universitetslektor i Tema miljöförändring

Hur kan en rättvis klimatomställning se ut? Sverige har en ambitiös klimatpolitik men det Gula västupproret i Frankrike och Bensinupproret 2.0 i Sverige påminner oss om att det finns vinnare och förlorare i den fossilfria omställningen. Lysekil, Slite och Luleå är alla städer som är beroende av fossilintensiva industrier för arbetstillfällen och skatteintäkter. Hur har det fossilfria samhällsprojektet på dessa platser format lokalbefolkningens berättelser om sig själva, sina livsvillkor och framtiden? Vi ger här plats åt berättelser, samtal och kreativa illustrationer av det fossilfria samhällets platsbundna möjligheter och problem.

 

Tisdag 16 februari 2021 kl 18.00 - 19.15 -FRAMFLYTTAD TILL HT21/VT22

MÄNNISKANS GEOLOGISKA SPÅR

Anna Storm, professor i Tema teknik och social förändring
Eva Lövbrand, docent
  i Tema miljöförändring

Den tidsålder då människans aktiviteter för första gången satt geologiska spår kallas Antropocen. Ett sådant spår är radioaktiva ämnen som spritts över stora delar av jorden i samband med kärnvapentester och kärnkraftsolyckor. Idag kämpar individer och samhällen för att mildra effekterna av detta och andra mänskliga spår som visat sig hota vår livsmiljö, som koldioxidutsläppen till atmosfären. Med insikten om klimatförändringarna och Antropocen följer också nya förståelser av samspelet mellan människan och
naturen. På vilket sätt är människan egentligen bara en hotad art bland andra? Och vilket ansvar kan vi lägga på andra levande varelser och fysiska miljöer att till exempel förvara vårt farliga avfall?

 

Tisdag 16 mars 2021 kl 18.00 - 19.15 - FRAMFLYTTAD TILL HT21/VT22

LITTERATUR I TRANSIT. FLYGPLATSEN OCH TÅGET SOM PLATSER FÖR REFLEKTION

Emma Eldelin, docent i litteraturvetenskap
Andreas Nyblom, docent i mediehistoria

Traditionellt sett har det litterära skrivandet förknippats med privata rum för avskildhet, stillhet och tystnad. I samtidslitteraturen utmanas sådana föreställningar när transitrum som tåg och flygplatser – präglade av offentlighet, rörelse och oljud – tas i bruk som symboliska och konkreta ytor för kreativt skapande. Hur kan vi förstå denna tendens? Vad
säger den om litteraturen i vår tid, och vad gör den med de transitrum som ofta avfärdats som modernitetens ”icke-platser”? Med utgångspunkt i två exempel – Alain de Bottons A Week at the Airport (2009) och Sara Mannheimers Urskilja oss (2016) – diskuterar vi hur flygplatsen respektive tåget utforskas som rum för skrivande och som platser för estetisk, existentiell och politisk reflektion.

 

Lördag 17 april 2021 kl 13.00 - 14.00 -FRAMFLYTTAD TILL HT21/VT22

MÄNNISKOR OCH MASKINER

Michael Godhe, universitetslektor i kultur och mediegestaltning
Jesper Olsson, professor i litteraturvetenskap

Samtalet rör sig från hur ett kluster av robotar, androider, datorer och AI har representerats inom science fiction till hur litteraturens former färgats av algoritmer och utforskat språket som ett slags artificiell intelligens. Litteratur av detta slag utmanar våra invanda föreställningar och uppmuntrar oss att tänka framtiden som mer än bara en oundviklig
förlängning av nuet. Samtidigt uppmuntrar den, genom att utforska och leka med ny teknologi, till andra sätt att tänka, känna och se på världen.

 

 

Inspelade föreläsningarVisa/dölj innehåll

KontaktVisa/dölj innehåll

FöreläsareVisa/dölj innehåll

Relaterat innehållVisa/dölj innehåll

Hitta hitVisa/dölj innehåll