Strimman arrangeras av Filosofiska fakulteten. Syftet är att till allmänheten sprida resultatet av den kunskap och forskning som finns på fakulteten.

Strimman 2024 – 2025: Beslutsfattande i en föränderlig tid
Vandringsled beklädd med trä som delar sig åt två håll
northlightimages

Människors beteenden kan vara både orsak och lösning till flera av våra största samhällsutmaningar. De beslut vi fattar påverkar oss både här, nu och i framtiden. Just nu upplever vi tider av förändring - kriser, krig, pandemier, inflation, AI, fake news och klimatförändringar. Samhällsstrukturer förändras, teknik utvecklas, andelen äldre blir högre och knappa resurser måste fördelas till olika ändamål.

Hur fattar vi beslut i sådana föränderliga tider, under osäkerhet och risk? I årets Strimmaserie samtalar forskare från LiU och inbjudna samhällsrepresentanter om hur individuellt och samhälleligt beslut går till. Vi berör frågor om ekonomi, politik, forskning, välfärdssamhället och AI.

Välkommen till en form av “live-forskning” – ett samtal med experter (forskare och samhällsrepresentanter) under ledning av Gustav Tinghög, professor i nationalekonomi och Daniel Västfjäll, professor i kognitiv psykologi, båda verksamma vid LiU.

Serien arrangeras av Filosofiska fakulteten vid LiU. Samtliga tillfällen äger rum på Huvudbiblioteket, Östgötagatan 5 i Linköping. Ingen anmälan behövs och det är fri entré.

Program

Finansiellt beslutsfattande: Kan vi lita på pengar? Kan allt köpas för pengar?

18 september, 17.30-18.45

I tider av hög inflation och ekonomisk osäkerhet, påverkas våra beslut inte bara av siffror och prognoser, utan även av våra känslor och psykologiska tendenser. Hur påverkar olika faktorer vårt finansiella välmående? Hur tänker vi kring pengar och moral? Ska man få köpa en njure? Är det okej att investera i vapenindustrin? Vi gästas av biträdande professor Arvid Erlandsson, expert på moralpsykologi och etiska investeringar och Kinga Barrafrem, docent i nationalekonomi och expert på beteendeekonomi och finansiellt beslutsfattande.

Politiskt beslutsfattande: Kan vi lita på politiker? Vad påverkar politiska beslut?

16 oktober, 17.30-18.45

När det råder politisk turbulens och förändrat debattklimat blir frågan vad som påverkar politiker och politiska beslut allt viktigare. Hur har politiskt beslutsfattande förändrats över tid? Finns det en konflikt mellan stad och landsbygd? Vilka intressekonflikter finns och hur hanterar man dem? Hur formas allmänhetens relation och tillit till politik? Vi diskuterar med Gissur Erlingsson, professor i statsvetenskap och forskningsledare vid Centrum för kommunstrategiska studier, och Lars Stjernkvist, mångårig politiker på såväl lokal som nationell nivå.

Akademiskt beslutsfattande: Kan vi lita på forskning? Varför behövs universitet?

13 november, 17.30-18.45

I tider av kunskapsturbulens och ifrågasättande av vetenskapens nytta blir frågor om akademisk frihet och hur den påverkar akademikers beslut viktiga. Hur påverkar forskningsetik och akademikers drivkrafter tillförlitligheten i vetenskapligt arbete? Kan man lita på forskning? Dessa och andra frågor kopplat till universitetens roll och betydelse i olika sammanhang diskuteras i samtal med Lars Lindblom, biträdande professor i filosofi, och Jan-Ingvar Jönsson, rektor vid LiU.

Beslutsfattande i kris och krig: Kan vi lita på att rätt beslut fattas under svåra förhållanden?

12 februari, 17.30-18.45

I tider av krig och kris blir frågor om hur man effektivt kan kommunicera folkhälsoinsatser, hur knappa resurser fördelas och hur man balanserar olika värden (som frihet kontra smittspridning) centrala. Vilka lärdomar har vi fått från covid-19-pandemin för beslutsfattande i framtida krissituationer? Här belyser vi de unika psykologiska och strategiska utmaningar som ledare står inför i kriser, såsom militära konflikter och pandemier. Under vårt samtal intervjuas och deltar Anders Tegnell, expert och före detta statsepidemiolog, och Erik Gustavsson, universitetslektor i tillämpad etik och expert inom området etik vid kris och krig.

AI och beslutsfattande: När kan vi lita på AI för att fatta våra beslut? Kommer robotarna bestämma att människorasen ska dö?

12 mars, 17.30-18.45

I en värld som gör snabba tekniska framsteg hamnar existentiella frågor och funderingar på vad det är som gör oss människor till människor i fokus. Samtidigt är AI ett viktigt hjälpmedel för inlärning och beslutsfattande. Var är AI-forskningen i dag och hur används den? Ska vi vara rädda för AI, som vissa är? När är den mänskliga intelligensen överlägsen AI, och kan det komma att ändras? Fattar AI bättre beslut än människor och vad är då “fri vilja”? Dessa frågor diskuteras med professor Tom Ziemke, och biträdande professor Linnéa Stenliden - båda experter på AI och dess tillämpning.

Beslutsfattande och klimatet: Kan vi lita på att det finns en framtid? Kan människor samarbeta?

23 april, 17.30-18.45

Hur påverkar beslutsfattande på olika nivåer vår planets framtid? Denna diskussion handlar om det komplexa sambandet mellan vetenskap, politik och ekonomi i kampen mot klimatförändringar och ställer den kritiska frågan: Kan man lita på att det finns en framtida värld? Deltar gör Victoria Wibeck, professor i miljövetenskap, och Ola Uhrqvist, universitetslektor i pedagogik.

Inspelade föreläsningar

Deltagare från LiU

Kontakt

Relaterat innehåll

Dokument med Filosofiska fakultetens budskap

Filosofiska fakulteten (FILFAK)

Filosofiska fakulteten erbjuder utbildning och forskning inom humaniora, samhälls- och beteendevetenskap, juridik, estetiska ämnesområden samt tematisk naturvetenskap.

En kvinna ligger i skiktröntgen.

JEDI-lab

Målet med vår forskning är att förstå vardagligt beslutsfattande och dess bakomliggande processer, både på individnivå och på samhällsnivå. Vi undersöker samspelet mellan intuition, reflektion och emotion i ekonomiskt beslutsfattande.

Två pilar, en som visar till vänster och en som visar till höger

Kognitiv psykologi - beslutsfattande, emotion, perception

Hur uppkommer känslor och hur påverkar de oss i vardagen? Vår forskningsgrupp studerar detta med hjälp av olika psykologiska undersökningsmetoder.

A-building in autumn

Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI)

IEI stärker och utvecklar framtidens industri, näringsliv, och samhälle genom ledande forskning, utbildning och nya innovationer.

Universitetsparken bakom I-huset.

Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL)

Mänskligt beteende och förutsättningar för lärande står i fokus för utbildning och forskning på vår institution. Vi utbildar studenter och forskare som står väl rustade att möta framtida utmaningar i samhälle och arbetsliv.

Institutionen för kultur och samhälle (IKOS)

IKOS bedriver utbildning och forskning inom flera humanistiska, samhällsvetenskapliga och estetiska ämnen. Verksamheten hos oss bedrivs ofta i tvär- och mångvetenskapliga miljöer där språk, kultur och samhälle står i centrum.

Föreställer E-huset på Campus Valla.

Institutionen för datavetenskap (IDA)

En av de största datavetenskapliga institutionerna i norra Europa med forskning och utbildning inom AI, människa-datorinteraktion, programvaruteknik och datorsystem, och data science. Verksamheten är inriktad mot både teknisk och filosofisk fakultet.