Foto Chinnapong/iStock
Strimman 2022-2023: Medicinsk humaniora och bioetik
Hur kan det upplevas att vara drabbad av svår sjukdom? Hur kan framtidens förlossningsvård utvecklas? Och hur ska vårdens prioriteringar göras när samhällets resurser är begränsade? Medicinsk humaniora undersöker villkoren för mänsklig existens i ljuset av och i mötet med biomedicin och vård, från olika humanistiska och samhällsvetenskapliga perspektiv. Medicinsk humaniora undersöker också frågor i skärningspunkten mellan humaniora, samhällsvetenskap, biomedicin och vårdvetenskap medan bioetik handlar om etiska frågor och aspekter av biomedicin.
Strimman 2022-2023 samlar forskare som är kopplade till Centrum för medicinsk humaniora och bioetik (CMHB) vid Linköpings universitet – ett tvärfakultetligt samarbete mellan den filosofiska och den medicinska fakulteten.
Presentatör och samtalsledare är Sofia Morberg Jämterud, postdoktor vid Tema Teknik och social förändring.
Föreläsningarna arrangeras av Filosofiska fakulteten. Det är fri entré till samtliga föreläsningar. Efter föreläsningen finns kaffe/te och möjlighet att ställa frågor till forskarna. Alla är välkomna, ingen anmälan behövs.Lokal: Trappan, hus D, ingång 41, Campus Valla (länk till kartor finns längre ner på sidan).
Tisdag 27 september 2022 kl 18.00 - 19.15
VARFÖR SKA LÄKARSTUDENTER LÄSA SKÖNLITTERATUR?
Petra Gelhaus, överläkare, docent i medicinsk filosofi och etik
Anja Rydén Gramner, universitetsadjunkt i akademisk svenska
För att bli läkare behövs mycket kunskap. Inlärning av biomedicinska fakta tar en stor plats och hur man testar inlärningen är välbeprövat. Också kliniska färdigheter och deras överprövning har fått mer uppmärksamhet på sistone.
I motsats till många andra yrken som baserar på naturvetenskap sker dock läkaryrket i stor utsträckning med människor och kräver särskilt ansvar, bra bemötande och rätt professionell attityd.
Utbildningen inom humaniora under läkarstudierna har dock minskat under det senast seklet. Sedan 1970-talet har krav på bättre utbildning i etik och ”mjuka värden” ökat, och ett av flera försök att förbättra utbildningen är att införa skönlitteratur och diskussioner i smågrupper som obligatoriska delar i etik- och yrkesrollutbildningen. Men vad är det man vill uppnå med det i detalj? Och fungerar det? Aktuell forskning och praktisk erfarenhet i etikundervisning kan ge vissa svar, men mer forskning behövs.
Tisdag 18 oktober 2022 kl 18.00 - 19.15
LÄKARROLL I FÖRÄNDRING
Emmanuel Bäckryd, överläkare, docent i smärtmedicin
Desirée Enlund, postdoktor i Tema genus
Läkarrollen har varit livligt diskuterad under senare år och ämnet är även föremål för forskning inom området medicinsk humaniora och bioetik. I föreläsningen adresseras två frågor om rollen varav den första är: Vad är egentligen en bra läkare? En fråga som blir brännande i patient–läkarrelationen. Ämnet analyseras utifrån ett dygd-etiskt perspektiv och relateras till den kliniska vardagen. Den andra frågan: Vad händer med läkarrollen när välfärdens struktur förändras? adresserar den förändrade arbetsmarknaden för läkare med ökad andel digitala läkartjänster. Pågående forskning uppmärksammar läkarrollen i detta förändrade landskap och vad som händer med läkaryrket när det fragmentiseras till mindre ”gig” som kan utföras när och var som helst, och hur ”gigifieringen” av läkares arbete påverkar deras position på arbetsmarknaden.
Tisdag 15 november 2022 kl 18.00 - 19.15
VEM SKA LEVA OCH VEM SKA DÖ?
Erik Gustavsson, universitetslektor i tillämpad etik
Lars Sandman, professor i hälso- och sjukvårdsetik
Under pandemin har det blivit tydligt att samhällets resurser är begränsade. Hälso- och sjukvårdssystem runtom i världen har varit under hård press. Det har föranlett diskussioner om hur vårdens resurser bör fördelas när inte alla kan få den vård de behöver.
I föreläsningen kommer vi från ett etiskt perspektiv att diskutera olika sätt att resonera i den frågan och lyfta fram exempel på studier av medborgarnas uppfattningar av olika etiska principer. Om inte alla som behöver en respirator kan få tillgång till en, vad ska då avgöra vem som får det? Patientens ålder? Ett lotteri? Vem som har den allvarligaste sjukdomen? Eller vem som följt restriktionerna? Vidare diskuterar vi hur tillämpliga vardagens principer för att avgöra dessa frågor är i en situation av kris och krig. Vi avslutar med ett antal frågor som kommer vara särskilt viktiga för framtida forskning inom prioriteringsområdet.
Tisdag 14 februari 2023 kl 18.00 - 19.15
HISTORISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG FORKNING OM MEDICIN - VAD SKA VI HA DEN TILL?
Maria Björkman, universitetslektor i historia
Jelmer Brüggemann, universitetslektor i Tema teknik och social förändring
Att den medicinska forskningen kan rädda liv vet vi. Men samhällsvetenskaplig och historisk forskning om medicin – vad ska vi ha den till? I denna föreläsning samtalar vi om nyttan av medicinsk humaniora utifrån det stora forskningsprojekt vi båda varit delaktiga i: ”Prostatan – det ständiga gisslet?” Utifrån exempel från egna och andra projektdeltagares studier om mötet mellan den drabbade och vården samtalar vi om patientnytta, medicinsk professionsutveckling och seglivade normer och värderingar kring män och maskulinitet som påverkar vården – och de drabbade männen – även idag.
Tisdag 14 mars 2023 kl 18.00 - 19.15
TONÅRSTJEJER, INFLUENCERS OCH REPRESENTATIONER AV PSYKISK HÄLSA
Judith Lind, universitetslektor i Tema barn
Anette Wickström, biträdande professor i Tema barn
Vad har intima berättelser om psykiska problem på youtube för betydelse? Vi rapporterar från ett forskningsprojekt – Apps and downs - som kombinerar analyser av youtube videos med intervjuer med tonårstjejer. Vi undersöker vilka representationer av psykisk hälsa och ohälsa som förmedlas av influencers, som av tonårstjejer har identifierats som influencers, som ofta berör dessa ämnen. I deras videos varvas peptalk och råd till följarna med olika uttryck för dåligt mående framför kameran, tårar varvas med marknadsföring av skönhetsprodukter och älska dig själv-uppmaningar med självförbättringsdiskurser. I vår analys diskuterar vi videos med innehåll om psykisk hälsa både som en sorts publik dagbok, ett rop på stöd från följarna, en form av hälsokommunikation och del av en strategi att attrahera och behålla följare. I projektets avslutande del återvänder vi till tonårstjejerna och intervjuar dem om hur de tolkar det videoinnehåll om psykisk hälsa som vi har tagit del av.
Tisdag 18 april 2023 kl 18.00 - 19.15
BRISTER OCH BRISTNINGAR I SVENSK FÖRLOSSNINGSVÅRD
Jenny Gleisner, biträdande universitetslektor i Tema teknik och social förändring
Lisa Guntram, universitetslektor i Tema teknik och social förändring
Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen, enligt hälso- och sjukvårdslagen. God hälsa och lika vård är dock inte en självklarhet. På senare år har uppmärksamhet riktats mot brister och utmaningar i vården, särskilt inom mödra- och förlossningsvården. Ett exempel är den intensifierade diskussionen kring förlossningsbristningar, de stora konsekvenser dessa skador har på drabbade kvinnors fysiska och psykiska livskvalité samt brister i bemötande från vården. Samtidigt visar forskning hur barnmorskor kontinuerligt arbetar för att kunskap och riktlinjer ska bli tillgängliga och applicerbara för blivande föräldrar, oavsett var i landet de bor, deras socioekonomiska situation, och deras språkkunskaper. Hur kan patienters och vårdgivares erfarenheter och perspektiv bidra till samtal om hur framtidens förlossningsvård kan utvecklas och stärkas?
