Strimman - en serie öppna föreläsningar och samtal
Strimman arrangeras av Filosofiska fakulteten. Syftet är att till allmänheten sprida resultatet av den kunskap och forskning som finns på fakulteten.
Strimman 2026-2027: Hållbarhet i en föränderlig värld
Miljöfrågan angår oss alla. Den påverkar hur vi lever, hur vårt samhälle fungerar och vilken framtid vi lämnar till kommande generationer.
Men hur ska vi förstå de snabba förändringar som pågår och hur kan vi tillsammans navigera i en tid av stora samhällsval?
I nya säsongen av Strimman förs aktuella och fördjupande samtal om klimat, demokrati och hållbarhetsomställning. Under sex kvällar möts forskare och experter för att diskutera frågor som rör allt från geopolitik och ansvar, hur miljörörelsens roll ser ut i dag till hur vi hanterar koldioxid i atmosfären.
Serien tar avstamp i vardagsnära frågor såväl som globala utmaningar och sätter fokus på hur kunskap, politik och engagemang hänger ihop. Här finns utrymme för reflektion, nyfikenhet och samtal över gränser mellan oro och hopp. Denna säsong leds samtalen av professor Björn-Ola Linnér, biträdande professor Per Gyberg och universitetslektor Jana Johansson, Samtliga är verksamma vid Tema Miljöförändring, LiU.
Strimman arrangeras av Filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet. Samtliga tillfällen äger rum på Huvudbiblioteket (Östgötagatan 5) i Linköping. Ingen anmälan krävs och det är fri entré. Tillfällena är för alla som vill lyssna, ställa frågor eller delta i ett gemensamt samtal. Det behövs inga förkunskaper, bara ett intresse för framtiden.
Program
Grön omställning i en turbulent geopolitisk tid
23 september, 17.30-18.45
Samtalsledare: Björn-Ola Linnér och Jana Johansson Gäster: Maria Jernnäs (Tema Miljöförändring, LiU) och Lena Miranda (Linköping Science Park)
Hur formas hållbarhetsfrågor av geopolitik, maktbalanser och globala intressen? I detta seminarium utforskar vi hur klimatförändringar, resursfördelning och säkerhetspolitik hänger samman i ett snabbt föränderligt världsläge. Hur påverkas arbetet med klimat, biologisk mångfald och andra hållbarhetsmål när gamla allianser krackelerar och nya växer fram? Vi belyser hinder och möjligheter i en tid där fossilintressen är på offensiven, Kina stärker sin dominans inom förnybar energi och globala avtal som Parisavtalet och Agenda 2030 utmanas samtidigt som krig medför förödande miljöbrott och blottlägger sårbarheten i vårt fossilberoende. Seminariet ger perspektiv på hur världspolitiken formar omställningen, men också på hur ett nytt geopolitiskt landskap kan öppna nya vägar framåt.
Miljö och klimatrörelse i motvind
21 oktober, 17.30-18.45
Samtalsledare: Per Gyberg och Jana Johansson Gäster: Fredrik Envall och Veronica Brodén Gyberg (Tema Miljöförändring, LiU)
Pexels
Miljörörelser i vår samtid tar sig många olika uttryck. Vissa verkar genom samtal och dialog mellan medborgare och beslutsfattare. Andra försöker leva som de lär, till exempel genom gemensamma odlingar, lokala nätverk och praktiska lösningar som stärker samhällets förmåga att hantera kriser. Vi ser också ungdomar som organiserar klimatprotester, liksom konstnärer som använder kultur för att väcka engagemang och inge hopp, även i svåra tider. Dessa olika former av engagemang utgår från skilda föreställningar om hur demokrati fungerar och hur förändring kan åstadkommas. Tillsammans utgör de försök att förnya demokratin och bredda delaktigheten. Samtidigt lever vi i en tid präglad av polarisering, där sådana initiativ ibland ifrågasätts, misstänkliggörs eller används av andra politiska krafter. Vilka synsätt på demokrati ligger bakom de olika formerna av engagemang? Hur ser förutsättningar för rättvis omställning ut globalt? Detta samtal kretsar kring relationen mellan klimat och demokrati i en turbulent tid.
Vem ansvarar för förändringen?
18 november, 17.30-18.45
Samtalsledare: Per Gyberg och Jana Johansson Gäster: Sofie Storbjörk, Mattias Hjerpe, och Therese Asplund (Tema Miljöförändring, LiU)
Klimatförändringarna ställer stora krav på förändring kring hur vi engagerar oss, styr, bygger och utvecklar våra samhällen i mer klimatrobust riktning. Detta gäller både för att minska utsläppen och för att åstadkomma klimatanpassning. Att skapa mer klimatrobusta samhällen kräver att olika aktörer på olika samhällsnivåer ser sin roll och sitt handlingsutrymme att göra annorlunda.
När det gäller utsläppsminskningar betonas ofta värdet av kombinerade insatser från offentliga och privata aktörer där det personliga ansvaret gärna framhålls. När det gäller frågan om klimatrisker har vi istället under många år vant oss med att tänka att kommunen är den aktör som ska lösa frågan medan klimatanpassningen i praktiken kräver att såväl offentliga som privata aktörer vidtar åtgärder, på egen hand och i samverkan. Under samtalet utforskas frågor om offentligt och personligt ansvar, knäckfrågor som begränsar klimatarbetet och hur incitament för förändring kan främjas.
Dold i dricksvatten!
10 februari, 2027, 17.30-18.45
Samtalsledare: Jana Johansson och Björn-Ola Linnér Gäster: Anna Andersson (Tema Miljöförändring, LiU) och Sandra Strand (Svenskvatten)
Tillgång till säkert dricksvatten är en självklar del av vår vardag. För att skydda oss mot bakterier och virus måste det vatten som hämtas från naturen behandlas innan det når våra kranar. Kemisk desinfektion är livsviktig men kan skapa oönskade biprodukter som i vissa fall innebär hälsorisker. Dessutom kan råvattnet innehålla många olika kemiska ämnen vars förekomst och risker är svåra att överblicka. Hur hanterar dricksvattenleverantörer risker från ämnen som idag är okända eller otillräckligt undersökta? Hur ska kemiska risker vägas mot risken för smittspridning? Och hur kan framtidens dricksvatten göras både säkert och hållbart? Samtalet belyser dricksvattnets dolda utmaningar och diskuterar hur vi kan skydda en av våra viktigaste resurser.
Därför är mätning nyckeln till klimatåtgärder
17 mars, 2027, 17.30-18.45
Samtalsledare: Per Gyberg och Björn-Ola Linnér Gäster: David Bastviken och Kajsa-Stina Benulic (Tema Miljöförändring, LiU)
För att bromsa klimatförändringarna måste utsläppen av klimatgaser minska snabbt. Vi vet hur fossila bränslen ska fasas ut men nästan en tredjedel av utsläppen kommer från mer utspridda och svårfångade källor som avfall, bioenergi och jordbruk. Många av dessa utsläpp är svåra att mäta och därför svåra att åtgärda. Utan tillförlitliga mätningar är det svårt att veta var insatser behövs, få finansiering och ens avgöra om åtgärder har fungerat. I detta samtal pratar forskare om hur hur nya, kostnadseffektiva mätmetoder kan göra osynliga utsläpp synliga och öppna dörren för lokala och effektiva klimatåtgärder.
Att städa atmosfären på koldioxid
14 april, 2027, 17.30-18.45
Är världen på väg att uppnå de globala klimatmålen? Vad krävs för att målen ska nås och vad innebär det om vi inte gör det? Detta samtal kretsar kring läget i den internationella klimatpolitiken, om framgångar och kvarstående utmaningar samt om de kommande årtiondenas stora städutmaning: att dammsuga atmosfären på koldioxid. Samtalet belyser också vad en 1,5 grader varmare värld innebär i praktiken, med fokus på vad olika nivåer av global uppvärmning betyder för klimatet i Sverige och vilka risker det skapar för vårt samhälle. Klimatförändringarnas konsekvenser behöver planeras för men hur kan information om dessa klimatrisker integreras i samhällets planerings- och beslutsprocesser för att bygga robusta och klimatresilienta samhällen?
