Strimman - en serie öppna föreläsningar

Föreläsningarna arrangeras av Filosofiska fakulteten. Syftet är att till allmänheten sprida resultatet av den kunskap och forskning som bedrivs på fakulteten.


tre barn på gräsmatta

Det är fri entré till samtliga föreläsningar, alla är välkomna, ingen anmälan behövs. Är man ett stort sällskap bör man dock föranmäla detta. Kontaktuppgifter, se nedan.

Föreläsningarna hålls i Vallabiblioteket, D-huset (ingång 41) Mäster Mattias väg, Campus Valla, Linköpings universitet. Se karta och vägbeskrivning nedan.

Olika sorters historia

Temat på årets Strimman-föreläsningar är Olika sorters historia. Det erbjuds spännande, intressanta och tankeväckande föreläsningar med historieperspektiv som utgångspunkt.

-Historia består av sådant som inträffat i förfluten tid, men allt som hänt blir ändå inte till historia. Historia är helt enkelt det som vi väljer att analysera och berätta om, säger Hans Nilsson, professor i historia och presentatör för årets Strimmaföreläsningar.

Vid Linköpings universitet finns ett antal historiker fördelade på olika avdelningar och institutioner. Några av dessa, de flesta från ämnet historia vid Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK) medverkar med sin forskning i årets Strimmaföreläsningar.

Tisdag 3:e oktober kl 18.00 - 19.15

TJÄNSTEMANNAREVOLUTIONEN 

Ken Bjerregaard, doktorand i historia
Idag är majoriteten av de som arbetar i Sverige tjänstemän i offentlig och privat sektor. Tre av fyra tjänstemän är med i facket och det är en stor majoritet kvinnor. Så har det inte alltid varit. Tjänstemannens förvandling från chefens högra hand till en helt vanlig löntagare är ett omvälvande resultat av det svenska välfärdssamhällets utveckling.

ROCKEN ANFALLER - OM REBELLISK ROCKMUSIK 

Björn Horgby, författare och professor emeritus i historia
Hur har rockmusiken från Elvis Presley till Sex Pistols uttryckt sig politiskt? Sätten att vara oppositionell och rebellisk förändrades betydligt under denna tid. T ex var det många musiker som vände sig mot Vietnamkriget och soulen tog upp förtrycket av den afroamerikanska befolkningen. Men några år in på 70-talet tystnade samhällskritiken ett tag innan bland annat punken och Bruce Springsteen åter införde den. 

Tisdag 17 oktober kl 18.00-19.15

NYINSATT: BÖDLAR. LIV, DÖD OCH SKAM I SVENSKT 1600-TAL

Annika Sandén, docent i historia
Bödeln och hans yrkesbröder placeras här i ett kulturellt, religiöst och socialt sammanhang. Här behandlas bödlarnas olika bakgrund, hur de kom i fråga för tjänsterna, deras arbetsvillkor och umgängesformer, liksom hemvisten i den magiska världen.

GUDS STRAFF ELLER NATURFENOMEN?

Sofia Gustafsson, filosofie doktor i historia
Aktuell forskning har uppmärksammat att texter om järtecken oftast skrevs av företrädare för den protestantiska kyrkan. De gav uttryck för uppfattningen att tecknen (kometer, norrsken, missbildningar hos människor och djur) var sända av Gud för att varna för kommande syndastraff och i slutändan apokalypsen. Texter från 1500-talet ger ofta uttryck för denna föreställning.

ÄNGLAMAKARE - SERIEMÖRDARE ELLER SKAMMENS PROFITÖRER?

Föreläsningen är tyvärr inställd på grund av sjukdom.

Tisdag 7 november kl 18.00-19.15

LINKÖPING UNDER 1950- OCH 60-TALEN

Gunnar Elfström: författare, kulturhistoriker, filosofie hedersdoktor vid LiU
Linköping är en av de svenska städer som vuxit snabbast sedan andra världskriget. Under 1950- och 1960-talen var optimismen stor och särskilt det högteknologiska företaget SAAB växte snabbt. Samtidigt blev Linköping ett allt viktigare centrum för sjukhusvård. Nu lades grunden för dagens diversifierade och välmående stad. Många miljöer i småstaden förändrades när gamla hus ersattes av moderna. Nya bostadsområden skapades i periferin när staden växte.

ETT TIDLÖST TEMA I MODERN TAPPNING

Stefan Hammenbeck: Konsthistoriker, konstintendent vid Östergötlands museum, filosofie hedersdoktor vid LiU
Konstnären Henrik Sörensen fick 1932 uppdraget att måla nya altartavlan för högkoret i Linköpings domkyrka. Från början stod klart att även utsidorna mot koromgången skulle utsmyckas. Textilkonstnären Märta Afzelius fick det uppdraget. Hennes mittverk Skapelsen utformades i samarbete med Sörensen. I föredraget fokuseras på deras samarbete och tidens avtryck i deras konstnärskap.

Tisdag 30 januari 2018 kl 18.00-19.15

JUDISKA KVINNORS ERFARENHETER I SVERIGE

Malin Thor Tureby, biträdande professor i historia
Kristin Wagrell, doktorand i tema kultur och samhälle
Hur och varför har judiska kvinnors historia osynliggjorts? Hur kunde det vara att leva som kvinna och judinna i Sverige i början av 1900-talet? Vilka livsval och möjligheter fanns det? Hur har judiska kvinnors berättelser om Förintelsen formats av större nationella och historiekulturella perspektiv? Hur kan man se på Förintelsen ur ett genusperspektiv?

Tisdag 13 februari 2018 kl 18.00-19.15

DEN OJÄMLIKA DÖDLIGHETEN

Björn Grip, filosofie doktor, tema Kultur och Samhälle
Hjärtdödlighet är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och världen, och den drabbar ojämlikt. Ju fattigare desto större är risken att dö i förtid. Skillnaderna syns tydligt mellan regioner, städer och stadsdelar. Ju tydligare segregering desto tydligare blir också de geografiska skillnaderna. Skillnaderna i hjärtdödlighet har också påtagligt förändrats över tid. Nedgången från 1980-talet fram till idag är dramatisk. Samtidigt sker minskningen påtagligt långsammare i fattigare områden jämfört med mera välbärgade områden.

SÅRADE SOLDATER: LIVET EFTER STORMAKTERNAS KRIG

Erik Petersson, författare och doktorand, tema Kultur och Samhälle.
Hur var det egentligen att vara soldat under Sveriges stormaktstid? Vilka skador fick de? Hur var det att komma hem efter kriget? Vilken hjälp fick de från staten för sin överlevnad och försörjning? Det är denna bortglömda bild av stormaktstidens krig som föreläsningen handlar om.

Tisdag 13 mars 2018 kl 18.00-19.15

UNGDOMAR MÖTER HISTORIA

Madeleine Larsson, doktorand i historia, museipedagog, gymnasielärare
Hur gör man historia intressant för ungdomar? Det är en central fråga både för dem som undervisar i historia och dem som visar museer för ungdomar. Madeleine Larsson, som är doktorand, har studerat vad som händer när gymnasieklasser besöker kulturhistoriska museer. Ofta talas om hur viktigt det är för museerna med samarbete med skolan och tvärtom, men få har verkligen undersökt hur mötena kan gå till.

I SLOTT OCH KOJA. HUR SKAPAS ÖSTERGÖTLAND

David Ludvigsson, biträdande professor i historia
Från Strand och Övralid i väster till Norrköpings industrilandskap i öster visas Östergötlands kulturarv upp. Vad händer under guidade visningar i historiska miljöer? Vilka ämnen behandlas, vilka byggnader och föremål tittar man extra på? Vilka kulturarv ”skapas”?

 

Ett TV-team spelar in föreläsningarna så att du senare kan se dem på LiU´s Youtubekanal. UR Samtiden sänder också en del av föreläsningarna i Kunskapskanalen. 

 

Kontaktuppgifter

Föreläsare

Relaterat innehåll

Besök Linköpings universitet! Vägbeskrivning, kartor mm.