Strimman - en serie öppna föreläsningar

Strimmanföreläsningarna arrangeras av Filosofiska fakulteten. Syftet är att till allmänheten sprida resultatet av den kunskap och forskning som finns på fakulteten.

Foto Jenny Ahlgren

Det är fri entré till samtliga föreläsningar, alla är välkomna, ingen anmälan behövs. Är man ett stort sällskap bör man dock föranmäla detta. Kontaktuppgifter, se nedan.

Föreläsningarna hålls i det nya Studenthuset mitt emot hus Zenit, Mäster Mattias väg, Campus Valla, Linköpings universitet. Se karta och vägbeskrivning nedan.

Digitalisering - den ljusnande framtid är vår?

Var och en av oss har en egen tolkning av begreppet digitalisering, men vad innebär det egentligen? Hur påverkar det dig i din vardag och på ditt arbete?

Digitala teknologier ses som en bra lösning på problem inom olika områden, men kan också upplevas som hotfulla i vissa avseenden. Är det till exempel önskvärt ett en robot är bidragshandläggare? Och kan digitalisering leda till att utsatta områden upplevs som tryggare framöver?

Under Strimman 2019-2020 får vi veta mer om olika sidor av digitalisering, hur digitalisering nyttjas idag och kan komma att nyttjas i framtiden.

Forskare från Linköpings universitet föreläser och presentatör och samtalsledare är Ulf Melin, professor i informatik.

Tisdag 10:e september 2019 kl 18.00 - 19.15

DIGITALISERING - VAD ÄR DET VI TALAR OM? 

Ulf Melin, professor i informatik
Fredrik Söderström, universitetslektor i informatik
Efter mer än ett decennium fortsätter digitalisering som fenomen att vara i högsta grad aktuellt. Men vad menar vi med digitalisering? Vad är nytt i förhållande till tidigare utvecklingsfåror? Vilka olika former antar digitalisering? Med fortsatt digitalisering följer såväl tekniska möjligheter som sociala och organisatoriska utmaningar. Utmaningarna blir särskilt tydliga när tekniken (det digitala) ställer krav på oss och på vilka vi är och när den får olika konsekvenser för oss privat eller i våra yrkesroller. 

Tisdag 15 oktober 2019 kl 18.00-19.15

FÖRÄNDRING OCH DIGITALISERING - VARFÖR ÄR DET SÅ SVÅRT?

Johanna Sefyrin, universitetslektor i informatik
Göran Goldkuhl, professor emeritus i informatik
Digitala teknologier är precis som andra teknologier bärare både av drömmar om en bättre värld, men också mardrömmar om okontrollerbara hot. Tilltron till teknikens förmåga att lösa en mängd olika problem är tydlig i den tidsålder vi lever, där röster som pekar på problem inte saknas. Här blir det viktigt att se att digitala teknologier inte existerar själva, utan också påverkar bland annat sociala, ekonomiska och politiska regler och olika strukturer. Digitala teknologier och resurser är påverkade av och bärare av mål, värden, regelverk, språkbruk, arbetssätt, verksamhetsprocesser och aktörsroller. Allt detta påverkar och sätter gränser för om Sverige ska bli världsbäst i digitalisering, vilket i olika statliga utredningar framförs som ett politiskt mål.

Tisdag 5 november 2019 kl 18.00-19.15

NÄR ROBOTEN BLIR BIDRAGSHANDLÄGGARE - MÄNSKLIGA, TEKNISKA OCH ANDRA VÄRDEN

Ida Lindgren, universitetslektor i informatik
Daniel Toll, forksningsassistent i informatik
Många kommuner undersöker möjligheten att låta mjukvarurobotar ta över administrativa arbetsuppgifter. Att låta automatiserade system hantera vissa ärenden och beslut i offentlig sektor tros kunna snabba på processer och förbättra service gentemot oss medborgare. Förväntningarna på automatiseringens positiva effekter är därmed stora, men i många verksamheter är arbetet fortfarande i idéstadiet och vi känner ännu inte till de faktiska konsekvenserna. Vad innebär egentligen automatisering? Hur påverkas offentliga verksamheter och medborgare när allt fler processer automatiseras? Gör det någon skillnad om en person eller en robot har fattat beslut i våra ärenden? Vilka värden skapas – och för vem?

Tisdag 4 februari 2020 kl 18.00-19.15

DIGITALISERING FÖR SAMVERKAN OCH TRYGGHET I SOCIALT UTSATTA OMRÅDEN

Sofie Pilemalm, biträdande professor i informatik
Stefan Holgersson, docent i informatik
Otrygghet, kriminalitet och uppgivenhet påverkar mångas vardag i utsatta områden – samtidigt kämpar polis och räddningstjänst med resursbrist. I ett nytt projekt ges boende kunskap och stöd att själva hjälpa till att vända den negativa trenden och öka tryggheten. Boende på platsen lär sig släckningsarbete och livräddning och larmas ut via sina egna mobiltelefoner på vissa typer av händelser. I ett annat projekt studeras polisens arbete i socioekonomiskt utsatta områden. Här har det bland annat framkommit att ett för stort fokus på digitaliserade uppgifter kan vara en fara för att kunna prioritera och vidta adekvata åtgärder. Olika förslag lämnas för hur trygghet och snabb respons ska kunna utvecklas där digitalisering kan vara till hjälp och stöd och inte ett hinder.

Tisdag 10 mars 2020 kl 18.00-19.15

SMARTA STÄDER OCH DIGITALISERING - EXEMPLET VALLASTADEN OCH BORTOM

Malin Granath, universitetslektor i informatik
Darcy Parks, postdoktor i Tema teknik och social förändring
Idag är digitalisering ett faktum och vi ser olika spår av hur den påverkar våra städer och samhällen i stort. Digitaliseringen av städer lovar mer effektiv resursanvändning och ett smidigare vardagsliv. Men den smarta stadens förtjänster har även vissa baksidor. Insamling av allt större mängder data kan hota personlig integritet, medan fokus på smart teknik kan tränga ut investeringar i andra samhällsfrågor. Stadens infrastruktur kan bli mer sårbar för cyberattacker när den blir uppkopplad. Huruvida fördelarna överväger nackdelarna är oklart. Ska alla städer bli smarta? Hur smarta är våra städer och vad händer när en stad blir smart? Det finns många olika tolkningar av den smarta staden och i praktiken kan det innebära olika saker på olika platser. 

Tisdag 31 mars 2020 kl 18.00-19.15

DET DIGITALISERADE ARBETSLIVET

Mattias Elg, professor i kvalitetsteknik
Malin Nordström, adjungerad universitetslektor i informatik
I debatten om digitaliseringens konsekvenser lyfts det ofta fram att yrken och roller i arbetslivet drastiskt håller på att förändras. Nya roller växer fram och andra håller på att försvinna. Mer ansvar lyfts ner till de på gräsrotsnivå vilket också gör att arbetsuppgifter som chefer och administratörer tidigare genomfört ändrar karaktär. Potentialen i den nya digitala tekniken gör att det ställs allt större krav på anställda i organisationer. Vad för slags kompetenser och förändrade sätt att organisera arbete behövs i ett hållbart arbetsliv? Och hur hanterar verksamheter behovet av att förstå och hantera utmaningarna som följer av detta digitala skifte? 

Inspelade föreläsningar
Visa/dölj innehåll

Kontakt
Visa/dölj innehåll

Föreläsare
Visa/dölj innehåll

Relaterat innehåll
Visa/dölj innehåll

Hitta hit
Visa/dölj innehåll