Kommunikation är ett viktigt inslag i alla kurser på kandidatprogrammet Miljö, klimat och hållbar utveckling men på kursen ”Miljökommunikation” får studenterna djupare kunskaper i ämnet. Therese Asplund, som är lärare på programmet, berättar att syftet med kursen är att kombinera teori, fakta och praktiska övningar så att studenterna efter kursen upplever att de har de miljökommunikativa verktyg som de behöver i sin roll som miljövetare. Foto David Einar
Kursen innehåller också två praktiska arbeten, ett grupparbete och ett individuellt arbete.
- Arbetena varierar från år till år. Det kan handla om fiktiva fall kring olika miljökonflikter eller som i år uppdrag som är relaterade till olika forskningsprojekt på LiU. Fokus i år har varit att studera hur klimatförändringar kan kommuniceras på bästa sätt, med olika medel och strategier till olika målgrupper, säger Therese.
Utveckla klimatspel
En grupp fick i uppgift att skriva nyhetsartiklar till spelet ”The Climate Change Mega Game” som två forskare på LiU har byggt upp. Ett spel som handlar om ett framtida Östergötland där spelarna får bygga upp ett hållbart samhälle. Genom att skriva artiklar fick studenterna träna på att skriva om olika ämnen för olika målgrupper. Tomas Dahl, som är student på programmet, var med i den här gruppen.
- Jag lärde mig otroligt mycket på kursen och det kändes hela tiden som jag uppgraderade mina kunskaper. Vi lärde oss att man måste kommunicera på olika sätt beroende på budskap och målgrupp. Men också att människor är subjektiva och tolkar saker på olika sätt, vilket lätt kan leda till missuppfattningar, säger Tomas.
Barnbok om FN:s hållbarhetsmål
En annan student Lovisa Gundersen var med i en grupp som fick ett uppdrag relaterat till ett forskningsprojekt på LiU ”Världen behöver en ny berättelse”. Studenterna fick utforska berättandet för barn mellan tre och sex år. De fick börja skriva på en barnbok som handlar om FN:s globala hållbarhetsmål. Studenterna fick också göra ett eget mindre arbete.
- Jag tycker det är intressant hur man kan använda olika skräckexempel, till exempel en bild på en isbjörn på ett isflak, i sin kommunikation och hur det kan påverka människor på olika sätt. Vissa vill agera när de ser bilderna och andra känner bara hopplöshet, säger Lovisa.
Något som hon fick testa i ett eget projekt då hon skickade ut två olika bilder, ett med isbjörnen och en på solceller på ett hustak till några gamla gymnasiekompisar och frågade vilken bild som fick dem att vilja agera.
Det är viktigt att studenterna lär sig att ta hänsyn till olika aktörers uppfattningar – både om miljöfrågor och kommunikation – vid olika typer av miljörelaterad information och interaktion.
- De behöver också känna att de principer och resultat som finns i forskningen är användbara vid en ”verklig” situation, säger Therese.
Miljökommunikation – framtida drömjobbet?
Både Tomas och Lovisa är nöjda med kursen och tror att de kommer ha nytta av den i sina framtida yrkeskarriärer.
- Många företag har nog inte kunskap om hur man ska kommunicera om sådana här frågor och ha en öppen dialog. Det tycker jag man kan se på vissa kampanjer som har ett gott syfte men resultatet blir helt fel. För mig blev kursen en ögonöppnare, och jag skulle gärna vilja arbeta med de här frågorna i framtiden, säger Tomas.