Hur ser studietiden ut?

Hur är det att plugga till miljövetare? Hur ser studietiden ut under programmets gång? Teresia Svensson, programansvarig, reder ut frågetecknen.

Studenter vid ett bord. En person stor vid bordet och presenterar något på storbild. Foto Peter Holgersson ABHur ser studietiden ut?

De första två åren läser alla tillsammans och under det tredje året väljer alla sin egen inriktning med valbara kurser, praktik och exjobb.

På Miljövetarprogrammet möts du av en mängd olika läraktiviteter för att stimulera kunskapsinhämtandet, till exempel basgruppsarbete, litteraturseminarier, föreläsningar och laborationer med en rad olika typer av analyser. Du får också ägna dig åt datalaborationer med modellering, statistik och geografiska informationssystem (GIS), workshops, projekt, hemtentamen, uppsatser, text- och diskursanalyser, rollspel, debatt, policyanalyser och fältstudier.

Teresia Svensson, programansvarig för kandidatprogrammet i miljövetenskapTeresia Svensson Foto Jenny AhlgrenBland våra mest uppskattade aktiviteter finns problemorienterande projekt, vetenskapsteori och vetenskaplig metod, flipped classroom samt rollspel och debatt. Problemorienterade projekt innebär att studenterna bland annat planerar och genomför miljöövervakning som ligger till underlag för en åtgärdsplan för att förbättra miljöstatusen i ett närliggande vattendrag och hur intressenter kan involveras i processen. Vetenskapsteori och vetenskaplig metod tränar studenter i att kritiskt granska och applicera vetenskapliga metoder och teorier för olika vetenskapliga frågeställningar och studerar aktuella vetenskapliga kontroverser. I Flipped classroom får studenterna ta till sig inspelade föreläsningar i kombination med seminarier där innehållet diskuteras mer utförligt med lärare. Genom rollspel och debatt får studenterna olika roller där de ska argumentera och diskutera olika strategier för till exempel ett hållbart skogsbruk.

Vad lär jag mig?

Du lär dig att integrera ett stort antal perspektiv, teorier, tekniker och metoder från olika akademiska kunskapsområden. Du lär dig även hur man kan upptäcka och identifiera miljöproblem med naturvetenskap och teknik. För att kunna förstå, åtgärda och förebygga miljöproblem skaffar du dig också kunskaper från samhällsvetenskap och humaniora. Redan från början av programmet jobbar du med alla dessa delar och varvar teoretiska perspektiv på samhällsutveckling, miljöhistoria och biogeokemiska processer med studier av påverkan på miljön och praktiska risk- och sårbarhetsanalyser samt tekniska lösningar på miljöproblem.

Du får lära dig olika verktyg för att upptäcka och identifiera miljöproblem, övervaka miljöförändringar, analysera trender och mönster, analysera risk- och sårbarhet, strategisk miljöledning, implementerings- och förändringsarbete och att kommunicera miljöfrågor.

Vad kan jag välja för inriktning?Studenter i labbmiljö. en student håller upp ett kärl i glas Foto Peter Holgersson AB

Efter de första två åren kan du läsa ett antal valbara fördjupningskurser (sammanlagt 30 hp) inom följande områden; miljöövervakning, miljöanalys, miljöarbete i företag och andra organisationer, samhällets hantering av miljöfrågor på nationell och internationell nivå, miljökommunikation, geografiska informationssystem och ekologisk analys. Det finns också möjlighet att fördjupa sig genom att medverka i pågående forskningsprojekt. Förutom valbara kurser läser du följande tre obligatoriska kurser under år 3.

• Praktik inom miljövetenskap (7,5 hp), där du är nära knuten till en arbetsplats, vilket ger erfarenheter och kontakter med arbetsmarknaden.
• Examensarbete (kandidatuppsatsen 15 hp) som ger ytterligare fördjupning, och som vanligen görs tillsammans med en annan student.
• Projektledning, organisationsteori och arbetsmiljö (7,5 hp) som har en tydlig arbetslivsanknytning genom att arbetsformernas betydelse för resultaten ställs i fokus.

Vad är en basgrupp?

Som ett led i miljövetarprogrammets strävan att utbilda kritiskt tänkande och initiativtagande studenter används problembaserat lärande (PBL). Denna pedagogiska modell bygger på att du som student självständigt söker den kunskap som behövs för att uppnå de mål som specificerats. Arbetet utgår från konkreta fallstudier och bedrivs i basgrupper på 6–8 studenter. Till hjälp vid lärandet ingår laborationer, föreläsningar och resurstillfällen. En normal vecka innehåller ca 16–20 timmar schemalagda aktiviteter. Resten av arbetsveckan ägnas åt litteraturstudier, inlämningsuppgifter, projektarbete med gruppen etc.

Under utbildningens gång läggs stor vikt vid att utveckla en vana i att leda en grupp samt att arbeta i projektform. En annan färdighet som betonas är förmågan att snabbt kunna få fram och värdera information. Du lär dig att skriva texter och genomföra presentationer. Du kommer dessutom att få skriva artiklar till dagspress, beslutsunderlag och informationsmaterial. På detta sätt utvecklas din förmåga att kommunicera med många olika målgrupper.

Mer om utbildningen