Hur är det att plugga till miljö, klimat och hållbar utveckling? Hur ser studietiden ut under programmets gång? Teresia Svensson, programansvarig, reder ut frågetecknen.

Studenter vid ett bord. En person stor vid bordet och presenterar något på storbild. Foto Peter Holgersson ABHur ser studietiden ut?

De första två åren läser alla tillsammans och under det tredje året väljer alla en egen inriktning med valbara kurser, praktik och exjobb.

På programmet möts du av en mängd olika läraktiviteter för att stimulera kunskapsinhämtandet, till exempel projektarbete, basgruppsarbete, litteraturseminarier, föreläsningar och laborationer med en rad olika typer av analyser. Du får också ägna dig åt datalaborationer med modellering, statistik och geografiska informationssystem (GIS), workshops, hemtentamen, uppsatser, text- och diskursanalyser, rollspel, debatt, policyanalyser och fältstudier.

Bland våra mest uppskattade aktiviteter finns problemorienterade projekt, rollspel, debatt, praktik och tillämpad forskningsmetodik. Problemorienterade projekt innebär att studenterna bland annat planerar och genomför miljöövervakning som ligger till underlag för en åtgärdsplan för att förbättra miljöstatusen i ett närliggande vattendrag och hur intressenter kan involveras i processen. Genom rollspel och debatt får studenterna olika roller där de ska argumentera och diskutera olika strategier för till exempel ett hållbart skogsbruk men också att få pröva på klimatförhandlingar. Praktikkursen är en av våra mest uppskattade kurser där studenterna själva får välja en verksamhet som de vill få mer inblick i. Detta leder tydligt till en ökad självständighet och förberedelse för arbetslivet bland studenterna. Eftersom lärarna på programmet också är aktiva forskare så finns det möjlighet för våra studenter att under fem veckor arbeta i ett pågående forskningsprojekt i kursen Tillämpad forskningsmetodik för att verkligen få inblick i hur forskning bedrivs.

Teresia Svensson, programansvarig för kandidatprogrammet i miljövetenskapTeresia Svensson Foto Jenny Ahlgren

Vad lär jag mig?

Du lär dig att integrera ett stort antal perspektiv, teorier, tekniker och metoder från olika kunskapsområden. Du lär dig även hur man kan upptäcka och identifiera miljöproblem med naturvetenskap och teknik. För att kunna förstå, åtgärda och förebygga miljöproblem skaffar du dig också kunskaper från samhällsvetenskap och humaniora. Redan från början av programmet jobbar du med alla dessa delar och varvar teoretiska perspektiv på samhällsutveckling, miljöhistoria och biogeokemiska processer med studier av påverkan på miljön och praktiska risk- och sårbarhetsanalyser samt tekniska lösningar på miljöproblem.

Du får lära dig olika verktyg för att upptäcka och identifiera miljöproblem, övervaka miljöförändringar, analysera trender och mönster, analysera risk- och sårbarhet, strategisk miljöledning, implementerings- och förändringsarbete och att kommunicera miljöfrågor.  

Vad kan jag välja för inriktning?Studenter i labbmiljö. en student håller upp ett kärl i glas Foto Peter Holgersson AB

Efter de första två åren kan du läsa ett antal valbara fördjupningskurser (sammanlagt 30 hp) inom följande områden; miljöövervakning, miljöanalys, miljöarbete i företag och andra organisationer, samhällets hantering av miljöfrågor på nationell och internationell nivå, miljökommunikation, och geografiska informationssystem (GIS). Det finns också möjlighet att fördjupa sig genom att medverka i pågående forskningsprojekt. Förutom valbara kurser läser du följande tre obligatoriska kurser under år 3:

• Praktik inom miljövetenskap (7,5 hp), där du är nära knuten till en arbetsplats, vilket ger erfarenheter och kontakter med arbetsmarknaden.
• Examensarbete (15 hp) där du får göra ett eget arbete med en studie inom ett område du studera.
• Projektledning, organisationsteori och arbetsmiljö (7,5 hp) som har en tydlig arbetslivsanknytning.

Vad är en basgrupp?

Som ett led i programmets strävan att utbilda kritiskt tänkande och självständiga studenter används flera olika typer av studentaktiva former såsom problembaserat lärande (PBL). Denna pedagogiska modell bygger på att du som student självständigt söker den kunskap som behövs för att uppnå de mål som specificerats. Arbetet utgår från konkreta fallstudier och bedrivs i basgrupper på 6–8 studenter. Till hjälp vid lärandet ingår laborationer, föreläsningar och resurstillfällen. En normal vecka innehåller ca 16–20 timmar schemalagda aktiviteter. Resten av arbetsveckan ägnas åt litteraturstudier, inlämningsuppgifter, projektarbete med gruppen etc.

Under utbildningens gång läggs stor vikt vid att utveckla en vana i att leda en grupp samt jobba med projekt. En annan färdighet som betonas är förmågan att snabbt kunna få fram och värdera information. Du lär dig att skriva texter och genomföra presentationer. Du kommer bland annat få skriva artiklar till dagspress, beslutsunderlag och informationsmaterial. På detta sätt utvecklas din förmåga att kommunicera med många olika målgrupper.

Mer om utbildningen