Målet med detta projekt är att förstå uppkomsten av nya vetenskapliga discipliner. Att skapa ett nytt forskningsområde kräver mer än bara en bra idé. Det kräver också hårt arbete och intellektuella, materiella och sociala investeringar. Men mängden goda idéer är alltid större än tillgången på tillgängliga resurser.
Forskare, universitet och finansiärer står inför den utmanande uppgiften att sortera olika idéer och utvärdera vilka som har störst potential. Samhällsforskare har insett betydelsen av socialt inflytande när individer måste fatta beslut med osäkra resultat. Socialt inflytande kan finnas på många områden, allt från det vetenskapliga samhället och universitetsbyråkratin till den bredare sociala miljön.
Detta projekt spårar utvecklingen av 22 olika forskningsområden inom biovetenskap i Tyskland, Storbritannien och USA, från 1750 och fram till det tjugonde århundradet. Digitala register över finansieringskällor, forskningsaktiviteter och sociala nätverk för enskilda forskare visar att både forskare och byråkrater ansåg att möjligheten till framgång på den akademiska arbetsmarknaden var den främsta tillgången för framtiden. Uppmärksamhet, resurser och prestige strömmade till forskningsområden där konkurrensen redan var mest intensiv.
Resultaten har viktiga konsekvenser för forskningspolitiken. De antyder att akademisk vetenskap är ganska bra på att främja lovande idéer som ligger nära befintlig kärnkompetens, men att den kan förbise andra idéer som på något sätt avviker eller är ovanliga.
