Men på vilket sätt relaterar egentligen juridiken och immaterialrätten till innovationer och design? Lyssna till två poddsamtal med några ledande forskare inom immaterialrätt.
Design, konst och uppfinningar
Immaterialrätt är ett stort område inom juridiken som omfattar patent, designskydd, varumärkesskydd och upphovsrätt. och spänner därför över så vitt skilda områden som design, konst eller uppfinningar. Frågor om immaterialrättens legitimitet och tillämpning är ständigt aktuella.
Under två dagar samlades en grupp forskare från Skandinavien och Australien i Norrköping för att diskutera just immaterialrättens förhållande till ikoniska varumärken och designer som Lego, PH-lampan och Kodak-kameran. Vad går att skydda genom immaterialrätten och vad kan man inte skydda? Hur har Lego och andra stora varumärken format och förhållit sig till juridiken?
Materialitet och ägande
Initiativtagare och värd för workshopen var Eva Hemmungs Wirtén, professor i medierad kultur vid Tema Q (längst fram på översta bilden). Eva Hemmungs Wirtén är själv sedan mer än 15 år del av den internationella och tvärvetenskapliga forskning som vuxit fram kring immaterialrätten. För henne var workshopen en möjlighet att samla några forskarkollegor som hon arbetat med under många år för ett gemensamt arbete kring materialitet och ägande, ett arbete hon hoppas kommer att fortsätta genom framtida samarbeten, bland annat via The International Society for the History and Theory of Intellectual Property (ISHTIP).
Unbound Conversations – två podcastsamtal
Workshopen resulterade också i två samtal i podcastserien ”Unbound Conversations” och som du kan lyssna till här nedan.
I ”Form eller funktion?” leder Johanna Dahlin samtalet på skandinaviska mellan två av Nordens främsta forskare inom immaterialrätt: Marianne Dahlén, docent och lektor i rättshistoria vid Uppsala universitet som särskilt ägnat sig åt modeindustrin, med särskilt fokus på Sverige och Italien och Stina Teilmann, docent och lektor i design, Syddansk Universitet i Koldin som har dansk design som sitt specialområde.
Skandinavisk design
De båda forskarna har ett mer humanistiskt än juridiskt förhållningssätt till immaterialrätten och samtalet handlar om skandinavisk design och om skillnaderna i synen på design ur en formgivares och en konsuments perspektiv. Det är PH-lampan ett exempel på: Poul Henningsen konstruerade sin lampa utifrån funktionen: att få den bästa belysningen i de danska hemmen och sökte patentet för den tekniska lösningen. För många kunder var det utseendet som gjorde den attraktiv, men designen hade Henningsen inte skyddat och kopiorna dök upp som brev på posten.
Samtalet i ”The material side of intellectual property” är på engelska och handlar om hur immaterialrätten kan ses som en drivande nyckelfaktor för internationell kapitalism. Varumärken och patent omsätter stora kapital, men kommersiella intressen formar också juridiken runt immaterialrätten. Tre australiska forskare från Swinburne Law School i Melbourne deltar: Dan Hunter, professor och expert i internetlagstiftning och immaterialrätt; Jessica Lake, lektor med fokus på den rättsliga tillämpningen när det gäller nya teknologier och Amanda Scardamaglia, senior lektor med varumärkeslagstiftning och dess historia som specialområde.
Lego och tvåltillverkare
Berättelsen om leksakstillverkaren Lego är ett exempel på hur immaterialrätten utvecklats och som studerats av Dan Hunter. Från början ville Lego skydda konstruktionen av de ursprungliga plastbitarna som gör att bitarna kan byggas ihop. Det ledde till många infekterade rättsliga strider med företag som plagierade Lego-bitarna. Vändningen kom när Lego istället valde att bli ett ”transmedia-bolag” med skydd för hela konceptet: filmer, videospel och varumärken som utvecklas av företaget och Lego har blivit en jätte på marknaden.
Samtalet handlar också om tvålindustrin som redan i slutet av 1800-talet insåg värdet av att skapa och skydda varumärken och om Kodak som i slutet av 1980-talet lanserade sin Kodak-kamera, blev snabbt marknadsledande och också förändrade fotograferandet för alltid, men vems rättigheter är det vi skyddar? Personen bakom kameran eller den som fotograferas?
Det ena poddsamtalet hålls på skandinaviska, det andra på engelska. De är inspelade och producerade vid Institutionen för Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK) vid Linköpings universitet.
