– Vi vet att den ”vanliga” behandlingen vid alkoholberoende, en kombination av avgiftning och samtalsterapi, i bästa fall har en rätt begränsad effekt. Ändå används den väldigt mycket, säger Markus Heilig, tidigare klinisk forskningschef vid USA:s ledande alkoholforskningsinstitut NIAAA i Washington DC.
När han nu sätter upp en studie med en hittills oprövad metod tar han sikte på insula, en hjärnlob belägen fem centimeter under skallbenet. Härifrån styrs bland annat empati och affektreglering. Insula tar upp signaler från kroppens inre organ (”magkänslan”) och är aktiv hos personer som har ett sug efter droger.
– Personer som fått en stroke i insula kan förlora röksuget från en dag till nästa, säger Markus Heilig.
På ett liknande sätt, men betydligt mildare, ska hans forskargrupp nu undersöka om en svag elektrisk ström genom nervcellerna kan påverka begäret efter alkohol hos patienter. Metoden kallas TMS (transkraniell magnetisk stimulering) och är nyligen uppgraderad för att kunna nå så djupt ner i hjärnan.
Studien omfattar 80 personer som under tre veckor får antingen den verksamma TMS-behandlingen eller placebo. Därefter följs de upp under tre månader med intervjuer och provtagning för biomarkörer i hårstrån och urin. Deltagarna får också ta ett par turer in i magnetkameran för att forskarna ska studera hur insula svarar före och efter behandlingen, till exempel när personen får se bilder som brukar skapa alkoholsug.
– Vi blir först i världen att använda TMS på alkoholberoende. I USA har man visat bra effekt på nikotinberoende och depression. Vi vet att säkerheten är god och att inga biverkningar har rapporterats, säger Markus Heilig.
Studien i Linköping som är en av 19 noder i ett stort EU-projekt planeras starta under hösten 2015 med patienter från beroendekliniken vid Universitetssjukhuset.
Foto: Göran Billeson
