Hjärnforskningen har med hjälp av bilder tagna i magnetkamera kommit en bra bit på väg i förståelsen av vilka mekanismer det är som styr drog- och alkoholberoende. Psykiatrin har också gjort sina landvinningar - men aldrig mötas de två. Det är ett av de problem jag hoppas kunna lösa.
Motverka negativa känslor
Ett av spåren utgår från en hjärnstruktur med det hemlighetsfulla namnet amygdala, mandelkärnan. Amygdala är ett centrum för känslor och här har man funnit att drickande medför att hormonet CRF (corticotropin releasing factor) ökar. Om man sätter in ett ämne, exempelvis neuropeptiden Y, motverkas de negativa känslorna och suget efter att stoppa dem med alkohol.
Blockera smärta och stress
Den andra lovande strategin är att blockera vägen för substans P, en neurotransmittor som signalerar smärta och stress.
I en klinisk studie togs 50 alkoholister av den ångestdrabbade kategorin in på sjukhuset i en månad. Hälften fick ta ett läkemedel, LY686017, som tidigare prövats mot depression, och hälften utgjorde en kontrollgrupp som fick verkningslös placebo. Under tiden följdes de noggrant av forskarna med blodprover, intervjuer och hjärnavbildning.
Deltagarna fick titta på bilder när de låg i en magnetkamera. De som fått placebo visade mycket starka reaktioner i vissa hjärnregioner när de utsattes för obehagliga bilder (till exempel en bilolycka), men svaga reaktioner på positiva bilder av barn och djur. Hos de som fått det riktiga läkemedlet blev resultatet tvärtom.
Magnetkameran viktigt verktyg
Slutsatsen är att studien ger stöd för att LY686017 trycker tillbaka den stress och de negativa känslor som ligger bakom det ångestdrivna alkoholberoendet. Magnetkameran och dess möjligheter att studera skeenden i hjärnan (fMRI) har blivit ett viktigt verktyg i vår forskning.
Vår forskning i Linköping blir en vidareutveckling av tidigare projekt:
- Social stress som faktor för affektiva (känslobetingade) sjukdomar och beroendesjukdomar, från möss till människor i fMRI. Samarbete med David Engblom och Bud Craig.
- Behandlingsutveckling – sökande efter molekyler som spelar en roll vid dessa sjukdomar.
- Personalized medicine – folk är olika och reagerar olika på samma behandling. Många läkemedel fungerar för vissa men inte alls för andra. Ett exempel är Naltrexon som är registrerat för alkoholberoende. 15 procent av patienterna bär på en gen som ger god effekt av läkemedlet, men för resterande 85 procent är det i stort sett verkningslöst.
