Fotografi av Markus Heilig

Markus Heilig

Professor, Avdelningschef

Jag hoppas att jag kan bidra till att folk ser med nya ögon på människor med beroendeproblematik, att människor förstår att det inte handlar om ett karaktärsfel utan om hur ett antal genvarianter anhopats till att göra någon sårbar.

Samarbete kan minska drogsug

I mitt uppdrag ingår att vara chef för Centrum för social och affektiv neurovetenskap, CSAN. Där integreras kunskap och metoder från olika områden av neurovetenskapen, basal såväl som klinisk. Samarbete mellan läkarvetenskapen, hjärnforskningen och psykiatrin är enda vägen framåt för att komma åt ökningen av de alkoholrelaterade sjukdomarna.

Hjärnforskningen har med hjälp av bilder tagna i magnetkamera kommit en bra bit på väg i förståelsen av vilka mekanismer det är som styr drog- och alkoholberoende. Psykiatrin har också gjort sina landvinningar - men aldrig mötas de två. Det är ett av de problem jag hoppas kunna lösa. 

Motverka negativa känslorIKE-CSAN-alkohol

Ett av spåren utgår från en hjärnstruktur med det hemlighetsfulla namnet amygdala, mandelkärnan. Amygdala är ett centrum för känslor och här har man funnit att drickande medför att hormonet CRF (corticotropin releasing factor) ökar. Om man sätter in ett ämne, exempelvis neuropeptiden Y, motverkas de negativa känslorna och suget efter att stoppa dem med alkohol.

Blockera smärta och stress

Den andra lovande strategin är att blockera vägen för substans P, en neurotransmittor som signalerar smärta och stress.

I en klinisk studie togs 50 alkoholister av den ångestdrabbade kategorin in på sjukhuset i en månad. Hälften fick ta ett läkemedel, LY686017, som tidigare prövats mot depression, och hälften utgjorde en kontrollgrupp som fick verkningslös placebo. Under tiden följdes de noggrant av forskarna med blodprover, intervjuer och hjärnavbildning.

Deltagarna fick titta på bilder när de låg i en magnetkamera. De som fått placebo visade mycket starka reaktioner i vissa hjärnregioner när de utsattes för obehagliga bilder (till exempel en bilolycka), men svaga reaktioner på positiva bilder av barn och djur. Hos de som fått det riktiga läkemedlet blev resultatet tvärtom.

Magnetkameran viktigt verktyg

Slutsatsen är att studien ger stöd för att LY686017 trycker tillbaka den stress och de negativa känslor som ligger bakom det ångestdrivna alkoholberoendet. Magnetkameran och dess möjligheter att studera skeenden i hjärnan (fMRI) har blivit ett viktigt verktyg i vår forskning.

Vår forskning i Linköping blir en vidareutveckling av tidigare projekt:

  • Social stress som faktor för affektiva (känslobetingade) sjukdomar och beroendesjukdomar, från möss till människor i fMRI. Samarbete med David Engblom och Bud Craig.
  • Behandlingsutveckling – sökande efter molekyler som spelar en roll vid dessa sjukdomar.
  • Personalized medicine – folk är olika och reagerar olika på samma behandling. Många läkemedel fungerar för vissa men inte alls för andra. Ett exempel är Naltrexon som är registrerat för alkoholberoende. 15 procent av patienterna bär på en gen som ger god effekt av läkemedlet, men för resterande 85 procent är det i stort sett verkningslöst.

Forskning

Forskningsvideos

Forskning för effektivt läkemedel mot alkoholberoende

Det handlar bara om att skärpa sig. Det kan ju inte vara så svårt om man verkligen vill. Så kan det låta. Men vad är det som gör att vissa blir beroende och andra inte av samma alkoholvanor? Djupt inne i hjärnan har professor Markus Heilig, Linköpings universitet, upptäckt att det verkar finnas avgörande skillnader. Nu vill han använda fynden för att göra dem som fångats i beroende - fria

Hur påverkar alkohol hjärnan? Finns det nya behandlingsmetoder mot beroende?

Kontrollerad alkoholanvändning ingår ofta i ett välfungerande och trevligt socialt liv. Samtidigt drabbas en betydande minoritet av användarna av alkoholberoende, en sjukdom som orsakar omfattande sjuklighet och dödlighet. Markus Heilig, professor i psykiatri, berättar om lärdomar från forskningen som gett bättre förståelse för stressystemens roll vid alkoholberoende, och nya behandlingar som forskningen kan leda till.

Publikationer

Senaste publikationerna i LiU DiVA

2024

Hanna Karlsson, Sarah Mcintyre, Sarah Gustavson, David Andersson, Ilona Szczot, Markus Heilig, Irene Perini (2024) Choice of alcohol over a natural reward: an experimental study in light and heavy social drinkers Psychopharmacology (Artikel i tidskrift) Vidare till DOI
Markus Heilig, Michele Petrella (2024) Dual pathways promote fentanyl addiction Nature (Artikel i tidskrift) Vidare till DOI
Sanne Toivainen Eloff, Michele Petrella, Li Xu, Esther Visser, Tamina Weiss, Sofia Vellere, Zane Zeier, Claes Wahlestedt, Estelle Barbier, Esi Domi, Markus Heilig (2024) Generation and Characterization of a Novel Prkcd-Cre Rat Model Journal of Neuroscience, Vol. 44, Artikel e0528242024 (Artikel i tidskrift) Vidare till DOI

Nyheter

Markus Heilig.

Miljonregn ger två nya excellenscenter på LiU

Linköpings universitet får sammanlagt nästan 57 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att bilda två nya excellenscenter för nyskapande forskning. Enligt Vetenskapsrådet sker det i mycket hård konkurrens.

Försöksledare och försöksdeltagare med elektroder på tinningen.

Hjärnans cannabisliknande system skydd mot beroendesjukdom

Höga nivåer av kroppens egna cannabisliknande ämnen skyddar mot att utveckla beroendesjukdom hos personer som haft traumatiserande upplevelser som barn, enligt en studie från LiU.

Två forskare i labrock arbetar i ett labb.

Så fastnar skrämmande minnen i vissa hjärnor

LiU-forskare har hittat en biologisk mekanism som förstärker lagringen av skrämmande minnen i hjärnan. Upptäckten identifierar en möjlig gemensam mekanism bakom ångest och alkoholberoende.

Relaterad forskning

Organisation